1900-talet: Kvinnorörelsen & Kalla Kriget

2195 visningar
uppladdat: 2016-09-28
Filippa Rappe

Filippa Rappe 21 år

Från
Bromma, Stockholms Län, Sweden
Utbildning
High School : Klara Norra Gymnasium, High School : Alviksskolan
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1900-talet



3.Undersökning

3:1 Kvinnorörelsens - och arbetarrörelsens uppkomst i Sverige kring sekelskiftet 1900 och
dessa rörelsers betydelse för demokratiseringen av Sverige under 1900-talet.


I samband med den industriella revolutionen flyttade fler och fler in till storstäderna (det vill
säga urbanisering) då industrialiseringen gjorde det möjligt för fler att erhålla jobb på till
exempel fabriker, gruvor och inom tygindustrin.
Industrialiseringen förändrade hur människorna levde, en ny samhällsklass uppstod,
arbetsklassen (fabriksarbetarna). Det fanns inte heller några grundläggande regler kring
arbetstider och arbetsvillkor, och i och med att fler flyttade in till städerna fanns nu en
ansenlig tillgång av arbetskraft. På grund av detta kunde industriägarna i princip ställa vilka
krav som helst på deras anställda. Detta resulterade till långa arbetsdagar för minimumlön.
På grund av detta grundades de första fackföreningarna i Sverige, för att bidra med sjuk- och
pensionskassor till arbetarna. Man ville alltså sträva efter trygghet för de arbetande
individerna i form av bra arbetsvillkor och rätt lön för rätt arbete. Under det första årtiondet
på 1900-talet började arbetare runt om i landet organisera sig i fackföreningar och samtidigt
bildades arbetsgivarna sin egna fackförening (SAF).

Under 18- och 1900-talet bildades många nya rörelser som hade sin roll i demokratiseringen
av Sverige. Bland annat bildades Väckelserörelsen, som var en kyrklig rörelse. Den växte och
blev till slut nästan lika stor som svenskakyrkan. Detta bidrog att till utvecklingen av
religionsfriheten i Sverige tog fart på så sätt att det fanns fler religiösa alternativ än vad det
tidigare fanns.
Då industriägaren inte brydde sig om det var kvinnor, minderåriga alternativt män som
arbetade (så länge arbetet utfördes), var det på sätt och vis relativt jämnställt på
arbetsmarknaden i landet. Faktum var att somliga ägare föredrog att anställa kvinnor, då de
erhöll lägre lön.
Detta kanske låter positivt, men som kvinna var arbetstillvaron mycket värre än mannens då
man som kvinna inte ens fick lov till att ta ut sin egna lön, utan likvida medlen gick till
närmaststående man. De tidiga fackföreningarna var emot den arbetande kvinnan, då de
konkurerade mot mannens chans till anställning.
När kvinnorna blev medvetna om deras utplacerade tillvaro begynte de till att gå
tillsammans och strida för att få tillgång till likvärdiga rättigheter som mannen.
Kvinnorörelsen som den kallades, hävdade att kvinnorna skulle ha samma rättigheter då det
inte finns någon intellektuell skillnad mellan könen.
Kvinnornas krav streds då mot av forskare som hävdade att det faktiskt inte bara fanns
fysiska skillnader mellan kvinnor och män, utan också mentala skillnader. De menade på att
kvinnor rent biologiskt är irrationella och därför ansågs inkompetenta till att ha en politisk
påverkan. Med denna fakta i hand, som dessutom var problematisk att bevisa motsatsen,
fick kvinnorörelsen ta till ett annat tillväga gångssätt.

Sär-artsfeminismen kom då till, de höll med om att det fanns skillnader mellan mannens och
kvinnans tankesätt, men att de skulle komplettera varandra rent politiskt.
Kvinnorörelsen kämpade för kvinnans rätt under hela 1800-talet och staten tvingades då till
att utöka kvinnans rättigheter.
1906 fick kvinnorörelsen in 140 000 namn-underskrifter för kvinnlig rösträtt, men det utan
resultat. Rörelsen fortsatte dock sin kamp och år 1913 fick de ihop 350 000 underskrifter. 6
år senare fick kvinnorna deras efterlängtade rösträtt och år 1921 visade det sig i praktiken
då de för första gången fick rösta.




1
I Riksdagsförvaltningens text publicerad på so-rummets hemsida framgår fakta om hur folkrörelser som
exempelvis nykterhetsrörelser, frikyrkor, fackföreningar och politiska partier växte fram.
“Genom folkrörelserna lärde sig människor mötesregler, att skriva protokoll, argumentera för sin sak och
att sköta ekonomi och kontakter med myndigheter. Arbetarna framförde krav på bättre arbetsvillkor och
rösträtt oavsett kön och inkomst. Kampen gav resultat och 1909 fick alla män rösträtt och 1921 fick alla
kvinnor rösträtt.”














3:2.

Bakgrunder/orsaker till uppkomsten av kalla kriget?
Vad blev det för konsekvenser?
Hur slutade kalla kriget? Hur var Sveriges roll?


När andra världskriget går mot sitt slut står tre allierade stater som de största segrarna: de
kapitalistiska demokratierna Storbritannien & USA och den kommunistiska enpartistaten
Sovjetunionen.
1945 träffas ledarna för dessa länder i två historiska möten: Jaltakonferansen i februari och
Potdamkonferansen 17 Juli- 2 augusti. Syftet var att tillsammans avgöra Tysklands och
Europas öde och för att säkra fred i världen. Resultaten av dessa möten blev ett delat
Tyskland- Västtyskland och Östtyskland, ett delat Europa.
Men bakom allt detta växte en konflikt som hotar med undergång. I skuggan av de två
supermakterna, Sovjet och USA, växte en ideologisk, ekonomisk, vetenskaplig, kulturell och
militär kamp. Konflikten tog sig form av kapprustning och av hotet från kärnvapen. Så länge
det fanns en terrorbalans och att parterna är jämnstarka skulle det innebära en gemensam
undergång för länderna.
Det finns flera olika teorier till orsaken för Kalla kriget. Historieforskare från de olika
parterna har anklagat motsatt sida till att vara orsaken av kriget, medans en modernare,
opartisk forskning anser att konflikten orsakades av de ideologiska skillnaderna mellan
länderna. Jag tror att den sistnämnda orsaken är den mest troliga då en konflikt lättast
uppstår när man har olika synsätt, värderingar och åsikter kring saker å ting och som inte
behöver innebära enbart ena partens fel. Sovjetunionens hängivenhet till att sprida sina
ideologiska grunder anses också som en orsak till kriget.
1949 har USA omkring 200 kärnvapenladdningar medans Sovjet bara har 1. Trettiosex år
senare har dem tillsammans över 63 000 kärnvapen varav Sovjet har 39 000.
1961 provspränger Sovjet “Tzar bomba” i Sebirien. Sprängkraften innefattar ca 50 megaton,
är 10 gånger alla sprängmedel som användes under andra världskriget samt är 3000 gånger
kraftigare än de bomber som USA fällde över Japan 1945. Bomben var så kraftig att den
märktes av enda från Finland i form av ljussken.
Konflikten ledde aldrig till kärnvapenkrig- den var “kall” på så sätt att den aldrig ledde till
öppet krig, utan existerade endast på papper. Ändå präglades närmare 50 år utav vår
moderna historia av kriget.
1948:
Berlinblockaden- genom att spärra av vägarna från Västeuropa till berlin vill Sovjet få
Västmakterna att ge upp sin del av staden, men Västmakterna flyger in de resurser folket
behöver i Västberlin och ett år ger Sovjet upp.
År 1949 bildas försvarsalliansen NATO på Amerikanskt initiativ, orsaken- att förhindra ökat
Sovjetiskt inflytande i Europa.
År 1950-53 pågår Koreakriget där USA och FN bekämpar det Nordkoreanska försöket till att
invadera Sydkorea, men Sovjet och Kina stödjer Nord och kriget slutar i dödläge, det vill säga
utan förändring.
Öststaterna bildar 1955 sin egen försvarsallians, Warszawapakten, detta uppstår i och med
att Västtyskland gått med som medlem i NATO samma år. Ett år senare försöker Ungern
förklara sig självständigt från Sovjets inflytande men Sovjetunionen svarar genom att
invadera och krossa befolkningens försök till att bryta sig loss.
Man brukar beskriva Kalla kriget som en kamp på många olika plan, länderna ville visa
överlägsenhet, och inte bara militärt utan också vetenskapligt. Sovjet lyckades för första
gången placera en satellit i bana runt jorden, dem inleder då “rymdåldern” och USA:s
vetenskapliga överlägsenhet är därmed utmanad. Samma år blir den Sovjetiska hunden
Laika jordens första rymdresenär. I april 1961 tar Sovjet nästa steg i rymd-kapplöpningen då
de får upp den första människan i rymden och USA måste återigen erkänna sig besegrat. Tre
veckor senare genomför Amerika deras första bemannade rymdfärd och år 1969 fick de sin
revansch då Neil Armstrong tar de första stegen på månen.
I augusti 1961 byggs berlinmuren för att förhindra att befolkningen i öst rör sig över gränsen
till väst. Sovjetunionen ville alltså skydda sin kommunistiska ideologi från det demokratiska
Väst. Året därefter inträffar Kubakrisen då Sovjet bygger robotbaser på Kuba. Sovjetiska
fartyg är då på väg dit lastade med kärnvapen, om de når fram är terrorbalansen rubbad och
man förbereder sig för krig. Efter hot från USA vänder till slut fartygen, världen var då nära
ett tredje världskrig.
Tjeckiens kommunistparti genomförde våren 1968 reformer för ökad demokrati men
Warszawapakten går då in militärt för att stoppa förändringen.

Vietnamkriget
(1955/65-1975) Vietnam håller på att utvecklas till en kommuniststat, USA
går då med i kriget med överlägsna resurser. Totalt fäller man cirka 7 miljoner ton bomber
vilket är dubbelt så mycket som fälldes under andra världskriget. Vietnamesernas motstånd
var hårt och kriget blir långvarigt. Samtidigt växer protesterna mot kriget runt om i världen,
främst i USA. En anledning till detta är att till skillnad från andra världskriget där man nästan
bara fick se propaganda-bilder om kriget, så fick man nu se verkliga bilder på hur
Vietnamkriget såg ut. Det var i samband med detta som hippie-rörelserna tog sin form i
Amerika. USA tvingades då att dra sig tillbaka som förlorare.

1979-89 invarderar Sovjet Afghanistan för att säkra landets kommuniststyre-

Afghanistankriget- 

Den Sovjetiska armèn slåss mot Muhjahedingerillan för att hjälpa den
kommunistiska regimen i Afghanistan. Muhjahedin beväpnas då av Västmakterna.
men det visar sig att Sovjet har fått ett eget Viatnamkrig, trots att de ligger i överhand rent
militärt tvingas supermakten att dra sig tillbaka.
(Denna gerilla som en gång fick USAs stöd -utvecklades efter kriget till en extremislamisk
rörelse som USA gick in och krigade mot nu under 2000-talet)

Sveriges utrikespolitik under Kalla kriget beskrev sig på samma sätt som under andra
världskriget, som neutralt. Dock skrevs ett hemligt avtal med USA som lovade amerikansk
hjälp vid ett eventuellt Sovjetiskt anfall. Sverige rustade även upp militärt under denna tid
som försvar.
1981 blev Ronald Reagan president i USA. Reagans inställning till Sovjetunionen var hård
och han började satsa stort ekonomiskt inom deras försvar vilket resulterade i ytterligare
spänning mellan länderna.
Michail Gorbatjov blev 1985 Sovjets nya ledare, han insåg i samband med USA:s upprustning
att Sovjetunionen var tvungen till att förändras både ekonomiskt och politiskt rent
demokratiskt.

Berlinmurens fall 1989- Efter en folklig pådrivning återöppnas Östtyskland gränsen till Väst
och uppror inleds i Östeuropa, inom ett par år har detta bidragit till Sovjetunionens och
Warszawapaktens fall.

1991- Kalla kriget tar sitt slut!

Michai...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: 1900-talet: Kvinnorörelsen & Kalla Kriget

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Filippa Rappe [2016-09-28]   1900-talet: Kvinnorörelsen & Kalla Kriget
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59881 [2019-06-17]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×