Grekland och Roms arkitektur under antiken

7322 visningar
uppladdat: 2016-03-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1.      Arkitekturen i Grekland och Rom har satt spår även i nutiden men vi är så vana att se antika arkitektoniska element att vi knappt lägger märke till dem fastän de omger oss. Redogör för vad som var typiskt för grekisk och romersk arkitektur och beskriv därefter vad vi har ärvt från antiken när det gäller arkitekturen. Diskutera även vad det kan ha för betydelse för framtiden.

I Egypten och Mesopotamien har gudarna alltid stått i centrum då de båda civilisationerna levde i ett så kallat teokratiskt samhälle där gudarna alltid gick först i rangordningen, sen kom härskarna. Men under antiken i Grekland och Rom så förändras detta.

Ju nyare arkitekturen blir desto mer utsmyckad blir den. De uppfann något som kallas kolonnordning. Det är ett byggnadssystem som de använde med hjälp av kolonner och entablement som är anpassat enligt ett måttsystem. Det fanns tre typer som varje kolonn utmärkte sig och sin stil genom utformningen på pelarhuvudet och proportionerna på byggdelarna men de identifieras enklast genom kapitalen; Dorisk (600-talet f.kr), Jonisk (500-talet f.kr) och Korintisk (400-talet f.kr).

Den doriska ordningen skilde sig beroende på om det är från Rom eller Grekland. Den grekisk-doriska saknar ofta bas och den romersk-doriska har i praktiken alltid en bas. Gemensamt för dessa två däremot är frisens triglyfer. I Rom kom ordningen mer till användning i den praktiska arkitekturen. Romarna associerade den doriska ordningen med manligheten; proportion och styrka, en syn som bevarades även under renässansen.
Den doriska ordningen var också en viktig del av den klassicistiska arkitekturen tack vare dess enkelhet, vilket blev en anknytning till den tidens växande intresse för det antika Grekland.

Den romersk-joniska ordningen kännetecknas på samma sätt som den grekisk-joniska ordningen; av pelarhuvudets voluter (spiralliknande detalj vid arkitektur) samt kornischens (den översta horisontella delen) tandsnitt (ett slags ornament inom arkitekturen). Under den hellenistiska tiden då Alexander den store spred grekisk kultur österut (så att den österländska kulturen beblandas med den grekiska) fick den joniska ordningen mycket uppmärksamhet, då den med sina proportioner och sin karaktär kopplades till den mogna kvinnogestalten. Några ansåg att den joniska ordningen var en idealform mellan den doriska och den korintiska.

Den korintiska ordningen är mycket utsmyckad och i de allra äldsta exemplar är det bara pelarhuvudets bladliknande ornament som skiljer den korintiska ordningen från den joniska. Arkitekturen Vitruvius beskriver enbart den korintiska ordningens pelarhuvud då ordningen inte har några speciella regler för till exempel kornischen. Under den senare romerska tiden får det korintiska bjälklaget en mycket speciell karaktär. Från början ska den grekisk-korintiska ordningen främst ha förekommit i inomhusmiljöer. I den romersk-korintiska ordningen blev det den vanligaste kolonnordningen av de klassiska, och den positionen fanns kvar genom medeltiden och renässansen.

I Grekland var templen väldigt viktiga byggnader då det ansågs vara gudarnas boning. Templena byggdes alltså inte för att bli gudstjänstlokaler. Man kan se i arkitekturen att guden Apollon var idealet (allt skulle byggas i harmoni, balans och måttfullhet) då bärande och vilande arkitektoniska element mättes noga för att ge ett harmoniskt intryck. Grekerna tyckte att livet skulle vara harmoniskt och balanserat.

Romarna däremot uppfann valven som användes i till exempel akvedukter. Romarna kopierar i stort sett hela den grekiska arkitekturen och passar på att utveckla den. De använder kolonner som dekorativa element och inte bara som bärande element.

Många av de föremål vi idag använder har fått sin form under antiken. Antikens stil har mer och mer efterliknats och nu har de antika idealen blivit de klassiska idealen. Idag kan vi se mängder av byggnader som byggts efter antikens tid men i stil med antikens arkitektur. Det vita huset till exempel har arkitektur från både Greklands och Roms antika arkitektur med valven, pelarna och utsmyckningen. Deras arkitektur stod för makt och rikedom då och även idag. Det har alltid symboliserat stordåd och eftersom vi fortfarande idag får den synen på ett hus med den arkitekturen lär det nog fortsätta att bygga sådana hus även i framtiden.

 

2.      Redogör för de två filosofiska inriktningar du har valt och diskutera hur dessa filosofier skulle påverka dig om du valde att leva i enlighet med den ena eller andra av dem.

Prästerna hade mindre kontroll än prästerna i Egypten och Mesopotamien. De upprätthåller nu kontakten med gudarna.
Hybris var på den tiden den värsta synden som dessutom alltid straffades. Gudarnas straff var nemesis. För att undvika hybris ansåg man att man skulle leva måttfullt- enligt apollonska idealet. Detta ideal syntes tydligt i arkitekturen. Många ansåg faktiskt att det var jobbigt att leva med det hårda måttfulla idealet, de föredrog guden Dionysos som inte var måttfull.

Religionernas påverkan minskade då gudarna inte längre behövdes till att förklara något. Man hade börjat anse att förnuft och iakttagelser var vägen till sanningen och då behövdes ju inte gudarna. Då började naturfilosoferna mer och mer komma fram med sina tankar om hur man skulle leva.

Sofisterna

Sofisterna tyckte att människan inte kunde veta vad som kommer ske, eftersom allting förändras med tiden, som att vi inte kan lita helt på våra sinnen då de förändras och att vi ska vara försiktiga med ord för alla ord betyder olika för olika människor. De tänker verkligen att allt är temporärt. De menar att sanningen är otillgänglig för oss människor och eftersom det är så för oss så finns det inte heller något som är rätt.  Vad som är rätt bestämmer den som utför handlingen. Man tänkte att ”allt jag gör som tjänar mina syften är tillåtet”. Samhället och dess lagar blev till när de starkare började underkuva de svagare. De svagare slog sig samman och blev på detta sätt starkare än de starka och tvingade de starka att följa vissa regler och om de bröt mot någon av lagarna skulle de straffas. Sofisterna menade att de som hade nytta av lagarna var de styrande, inte de styrda och att det då var onödigt.

Om samhället levde efter sofisterna hade vi definitivt inte varit lika civiliserade och levt lika länge som vi gör nu. De som styr över läkemedelsföretagen hade kunnat ge ut så mycket mer medicin, en läkare hade inte hjälpt in fiende, en soldat hade inte alltid handlat efter vad som är bäst för landet och vi hade blivit mer djuriska. Världen hade blivit mer kaos, för den fattiga hade rånat banker och banktjänstemännen hade blivit mördare om de sköt rånaren. Polisen kanske inte skulle arrestera rånaren då den vet hur rånaren har det. folk hade inte alltid skött sina jobb och samhället hade inte rullat lika bra som det gör nu, inte för att dagens samhälle fungerar och tänker särskilt bra med då hade det varit ännu värre. Jag är rädd att världen hade liknat filmen ”the purge” fast istället för att alla brott är tillåtna under 12 timmar så hade det pågått dygnet runt. För sofisterna tänker att varje människa vet vad som är att handla rätt i dennes egna fall och många mördare och rånare tycker oftast att de handlat rätt.

Hade vi levt enligt sofisterna hade jag inte kunnat bli läkare och hade förmodligen flyttat till ett land med annan filosofisk inriktning eller gömt mig hemma hela dagarna. Enligt mig är ett sofistiskt samhälle alldeles för liberalt och därför inte fungerande. Vi behöver hårda lagar, stränga regler och kraftfulla bestraffningar.

Stoicismen

Stoicismen levde samtidigt som epikurismen men stoikerna var de ledande. Båda filosofier lärde ut hur man skulle leva men stoikerna tyckte att epikuréerna var slappa och ansvarslösa. Stoikerna ville precis som epikuréerna uppnå inre harmoni och frid. De ansåg att man inte skulle lockas med av alltför intensiva känslor utan hålla sig lugn. Man kunde vara glad men inte alltför glad. Enligt stoicismen är vi också ett med naturen, och eftersom det inte existerar något högre rike, då vi är de högsta, kommer man inte någonstans efter döden utan ens aska smälter ned i naturen. Man tror också att allting har en anledning till att vara som det är, vi kan inte önska att det vore annorlunda och vi kan inte förändra det. Skulle våra känslor vara upprörande angående döden skulle det vara våra känslor som är fel. De ansåg att våra känslor är kognitiva och att vi endast skulle acceptera det. Man skulle alltid sträva efter att göra sin plikt och göra det bästa man kunde av det. De som anslöt sig till stoicismen levde sina liv med harmoni och lugn, trots de svårigheter de gick igenom men de flesta av de stora stoikerna tog faktiskt livet av sig.

Om vi istället hade levt enligt stoikerna, hade jag också haft svårt att hålla mig till den filosofin. Jag tror att väldigt många människor inte hade levt särskilt länge då vi människor verka ha ett begär att hela tiden uttrycka och visa våra känslor. Att hela tiden kuva och trycka undan våra känslor skulle göra det svårt för oss att leva i harmoni när undertryckta känslor kan vara det som är anledningen till stress och ångest i dagens samhälle. Vi ungdomar är nästan lärda i att alltid analysera och tänka över hur vi mår och sedan berätta det på sociala medier. Vi skulle på ett sätt kanske må bättre då vi inte hetsar upp andras känslor och influeras till att må dåligt. Men trots allt är människan en art som i dagens läge kommunicerar mycket och därför ofta frågar ”hur är det?” och ska man då svara ärligt så blir svaret inte harmoniskt då många av oss ofta känner starka känslor. För oss som ofta känner att ens känslor bara finns i svartvitt och aldrig i en gråskala, antingen är man superglad eller superledsen, skulle detta med känslosam harmoni göra livet svårt för oss. Jag tror att vi människor mår bättre av att visa våra känslor så mycket som vi gör, annars hade vi inte gjort det. Det är en del av evolutionen.

 

3.      Vi har ärvt en hel del från antiken men du har fokuserat på ett specifikt antikt arv. Redogör för det och diskutera vad det kan ha för betydelse för framtiden.

Demokrati

Demokratin kom först i det antika Grekland men dök upp ca 2000 år senare då iden legat i ide under den tiden. Det var först under upplysningstiden som man faktiskt började tycka att det var folket som skulle bestämma och inte gudarna.
Demokrati betyder just att det är folket som ska bestämma, och handlar om människans lika värde.
Var fjärde år är det val i Sverige till riksdagen och då ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Grekland och Roms arkitektur under antiken

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2016-03-10]   Grekland och Roms arkitektur under antiken
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59763 [2019-10-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×