Genteknik

6 röster
18266 visningar
uppladdat: 2016-02-08
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning

 

Vad är genteknik?                                                        3

Vad kan använda genteknik till?                                  3

Vad finns det för fördelar med genteknik?                  3

Vad finns det för nackdelar med genteknik?               4

Hur påverkar gentekniken våra växter och djur?         5

Varför är genteknik så omdiskuterat?                         5

 

Källförteckning                                                           6

Vad är genteknik?

Det ät metoder för att undersöka överföra gener. Genteknik handlar i stort sätt om att förändra arvsmassan hos levande organismer. Man ändrar på DNA hos en organism, genom att ta en egenskap från en annan organism som just denna inte har och sätter in den i den första organismen. På så sätt kan man få växter att tåla kyla bättre, bakterier som odlar insulin mm. Vi ändrar arvsmassan som vi vill ha det eller känner att vi har ett behov utav. Det har vi gjort sen vi började odla och avla men bara att vi korsat de växter eller boskapsdjur med bäst egenskaper med varandra, inte på DNA nivå. Det här är något i stort sätt nytt, vi har inte forskat på det fullt ut och forskare håller på att försöka boa olika sjukdomar med genteknik.

 

Vad kan man använda genteknik till?

Vi kan idag få bättre läkemedel, vi framställer tillexempel insulin med hjälp utav bakterier. Vi har redan från börjat framställt bättre livsmedel, det behövs på sitt sätt att vi blir fler på jorden och våra resurser kommer inte att räcka till. Därför vill man göra större grönsaker, mer näringsrik mat helt enkelt. Vi har nu boskap med mycket mera kött, större grönsaker. När det gäller mat vill man i framtiden kunna få fram livsmedel med högre hållbarhet, det ska smaka bättre. I fattigare länder skulle man kunna behöva mera näringsrik mat, bara att det är mer näring i den lilla maten de äter kan flera överleva svält.

Sen när det kommer till sjukdomar kan det hjälpa att rädda många liv, det har det redan. Vi kan redan tillverka insulin som hjälper personer med diabetes som inte kan skapa sitt eget. Sen till de personer som ha blödarsjuka kan vi också hjälpa vid det här stadiet. Vi kan sen om ett foster har e sjukdom redan under fosterstadiet.

Man kan också sätta i n friska celler vid sjuka för att ”bota” den. Men man får inte använda genteknik på könsceller för att det skulle gå i arv, det är mot lagen.

Vi försöker att transplantera organ från djur till människor, men människor stöter bort organen då. Man försöker då att få människorna att inte stöta bort organen men hjälp av genteknik.

Vi kan också med hjälp av att undersöka DNA hitta en mördare, se vem som är föräldrar till ett barn o.s.v.

 

Vad finns det för fördelar men genteknik?

När det kommer till växter så kan vi få dem att anpassa sig bättre till ett visst klimat, hålla i kyla bättre t.ex. Det gör att man kan få bättre skördar vilket innebär mer mat. Sen om man manipulerar växterna till att skapa större växter blir det också mer mat, samt kan man få de att tillverka mera näringsämnen. Om man får en växt att tillverka sitt eget bekämpningsmedel behöver man inte skapa det själv och förstöra miljön. Miljön blir bättre, man kan få mer mat utan att behöva mycket mera plats sen i allmänhet inte förstöra miljön lika mycket.

Mikroorganismer tycker många är bättre för att då behöver man inte använda sig utav djurförsök. Med mikroorganismer kan vi rädda liv. Utan det skulle vi inte kunna tillverka lika mycket insulin. Då skulle vi behöva ta det från grisar igen, det är inte alls lika rent och att man får väldigt små mängder utav det då. Vi kan rädda livet på människor med blödarsjuka.

Om man skulle säga att vi kanske skulle utrota massa arter så kommer det hända ändå tillslut. Flera arter dör varje dag. Varför kan vi inte riskera det för att rädda en del av jordens befolkning.

Men hjälp av genteknik kan man se vilka djur man ska avla med varandra för att få bäst resultat.

Vi kan fånga mördare, göra faderskapstest, förebygga sjukdomar mm. Det finns så mycket vi kan göra.

 

Vad finns det för nackdelar men genteknik?

         Det finns naturligtvis risker med de gentekniska möjligheter som vi forskar kring. En av de största riskerna är minskad biologisk mångfald och den påverkan som de genmodifierade grödorna kan ha på våra vilda ekosystem. Om våra laboratorieförändrade organismer skulle komma ut i vår vilda natur och överleva där, skulle det kunna leda till att balansen som fanns där innan förstörs och vilda arter konkurreras ut. Kanske kommer vi att utrota arter som har större betydelse för oss eller för andra organismer än vi trott innan. Till exempel om vi har framställt en trädart som är mycket bättre än andra trädarter på att klara sig i en viss miljö. Den konkurrerar ut de andra träden men uppfyller inte kraven för näring till organismer som de tidigare träden levde i symbios med. Då har vi ett större problem än att bara en art är utkonkurrerad – istället faller kanske ett helt ekosystem som dominobrickor.


Vid tillverkning utav virus kan de mutera och bli resistenta även mot det vaccinet och då är sjukdomen tillbaka, i värsta fall har vi då inget bot alls som fungerar.


En risk med nya, bättre grödor är förstås att det finns länder som kanske inte har råd att från början satsa på de nya grödorna. Risken finns att de då kommer att hamna ”utanför” utvecklingen och sedan inte har en chans att komma i fatt. Då kommer klasskillnaderna bara att bli större, eftersom det bara är de rikare länderna som har råd att satsa på det nya och därmed också är de enda som kommer att vinna på det

Det tror jag är en av de största riskerna är att klasskillnaderna mellan ekonomi och folkhälsa blir större mellan fattigare länder som inte har råd att satsa och forska och rikare länder som kan satsa.


Egentligen är mycket av gentekniken ett enda stort risktagande eftersom vi fortfarande vet så otroligt lite om den. Hela tiden pågår forskning och vi bör vara mycket försiktiga med våra experiment innan vi vet exakt vad det är vi gör. Vi vet så lite om egenskaperna som är livsnödvändiga eller inte, men som vi ändå tar bort. Kanske måste vi välja mellan att vara helt friska eller att kunna känna någon doft man tycker om, och då blir det plötsligt mycket svårare att se vad som verkligen skulle leda till förbättrad livskvalité.
Att förändra arvsmassan så att våra barn får de egenskaper och utseende som vi vill ha ser jag inte som en möjlighet. Om det verkligen skulle fungera skulle det leda till ökad stress. Föräldrarna kanske kan bestämma vilka anlag barnet ska ha, men en individ påverkas inte bara av arvet utan också av miljön och det tror jag är något som de flesta inte tänker på. Våra barn skulle få så mycket krav över sig att vara precis så som föräldrarna förväntar sig och individen skulle då få minskad valfrihet. Det är etiskt fel att ändra något till sin fördel.

 

Hur påverkar gentekniken våra växter och djur?

         Så länge människan har odlat växter och haft husdjur har man också bedrivit växt- och djur förädling. En metod som länge utnyttjats är urval Metoden att korsa olika växt- eller djursorter för att kombinera önskvärda egenskaper kallas för korsningsförädling. T.ex. har man odlat fram en vetesort som har både stort ax och kort strå. På så sätt bryts inte strået av även fast vetet har stort ax.
Med hjälp av Genteknik kan man korsa arvsanlag från olika arter som normalt inte förökar sig med varandra. Först på senare år har man kunnat använda sig av gentekniska tekniker och därmed egentligen endast tagit ett steg till i samma riktning. Mycket av det man gör idag med hjälp av genteknik skulle man även kunna göra med mer traditionella metoder, fast med större tidsåtgång. I andra fall, t ex vid införandet av annan arts gen i en växt måste dock de nyare metoderna användas. Man utvecklar helt egenskaper hos växter idag, de utvecklas mycket snabbare än förr.

         Belgisk blå är en köttras med extrem tillväxt och stor kött andel på kroppen. Den här nötkreatursrasen är genetiskt defekt. Belgisk blå avlades fram bland djur som ett speciellt anlag som förstorar musklerna. Rasen är inte ett resultat utav genteknik utan av vanlig avel. Resultatet är ett djur med dubbla lårmuskler och extremt mycket kött. Rasen är mycket lönsam för oss människor men djuret är så tung att den knappt kan stå av sig själv. I Sverige är den förbjuden, men man inseminera med Belgisk båls sperma.

 

Varför är genteknik s...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Genteknik http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genteknik#etiska-frågor-kring-gentekniken http://genteknik.nu/djur/ http://genteknik.nu/genterapi/ http://www.bioresurs.uu.se/gmo/index.html https://sv.wikipedia.org/wiki/Belgisk_bl%C3%A5 http://miljonytta.se/framtid/gmo-ett-omdiskuterat-redskap/ http://genteknik.nu/odling-av-gmo/ 2011 Berth Andréasson, Sture Gedda, Birgitta Johnsson, Lars Bondeson, Ingmar Zachrisson och Natur & Kultrur, Stockholm, Plus Biologi

Kommentera arbetet: Genteknik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Sara Hansen [2016-02-08]   Genteknik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59736 [2020-09-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×