De fem världsreligionerna

4424 visningar
uppladdat: 2016-02-04
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Österledsskolan

SO, Religion

Text Box:  Text Box: De 5 världsreligionerna
En undersökning
Text Box: Handledare: Josefin Engström
VT-16
Sara Hansen 9B
Innehållsförteckning

 

Inledning                                           3

 

Syfte och frågeställning                                   3

 

Grund                                     4

            Kristendom                             4

            Judendom                                4

            Islam                           5

            Hinduism                                5

            Buddhism                                6

 

Undersökning          

            Vad är Kristendomens syn på gudar? 7

            Vad är Judendomens syn på gudar?    7

            Vad är Islams syn på gudar?   7

            Vad är Hinduismens syn på gudar?    7

            Vad är Buddhismens syn på gudar?    8

 

            Vad har Kristendomen för högtider?   10

            Vad har Judendomen för högtider?     11

            Vad har Islam för Högtider?    12

            Vad har Hinduismen för högtider?      12

            Vad har buddhismen för högtider?      14

 

Slutsats                                              15

 

Avslutning                                         16

 

Källförteckning                                17
Inledning

 

I detta arbete kommer man att få läsa om hur religionerna kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism ser på gudar, vad de har för högtider. Sen avslutas arbetet med en slutsats som ger en personlig syn på arbetet.

 

Syfte

 

Syftet med detta arbete är att undersöka religionerna kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism genom att söka fakta och jämföra mellan deras gudar. Sen ska arbetet också upplysa och visa vad religionerna har för högtider.

 

Frågeställningar

 

  Vad är Kristendomens, Judendomens, Islams, Hinduismens och Buddhismens syn på gudar?

Vad har Kristendomen, Judendomen, Islam, Hinduismen och Buddhismen för högtider?

Grunden:

 

Kristendom:

Kristendomen är världens största religion och har mer än 2 miljarder anhängare. Inom kristendomen är katolska kyrkan den enda och ursprunget men det finns också inriktningar som är protestantiska kyrkan och ortodoxa kyrkan. Inriktningarna är väldigt olika i sig, de har t.ex. olika sätt att utöva sin tro. Alla tror lite olika inom de här inriktningarna men alla tror på bara en gud med olika gestalter.[i] De olika gestalterna är fadern, sonen och den heliga anden. Gud är en person som visar sig som olika väsen. Den heliga boken inom kristendom är bibeln. Den består av två delar, gamla och nya testamentet. Inom kristendom följer man de moraliska reglerna ifrån det nya testamentet. Något som också är gemensamt inom den kristna tron är trosbekännelsen. Det är an sammanfattning av bibeln som prästerna runt om världen läser på söndagar i kyrkan.

Trosbekännelsen:

         Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himlens och jordens skapare.

         Vi tror också på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre. vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen från de döda, uppstigen till himlen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda.

         Vi tror också på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv

Inom kristendomen har man sakrament som är heliga handlingar in stiftade av gud. Inom den katolska kyrkan har man sju stycken sakrament som man också har inom den ortodoxa kyrkan men där kallas dom mysterier. Inom den protestantiska kyrkan har man bara två stycken. Det finns:

Dopet: Man föds in i den kristna gemenskapen

Konfirmationen: Bekräftelse av dopet och sin kristna tro.

Nattvarden: Brödet och vinet blir till Jesu kropp och blod

Bikten: Man bekänner sina synder för en präst som sedan ger syndernas förlåtelse

De sjukas smörjelse: Då smörjer en präst den sjukas händer och panna med välsignad olja som oftast är olivolja

Prästgivningens sakrament: Genom denna ritual vigs prästen in i sitt ämbete som ansvarig för utförande av kyrkans sakrament

Det heliga äktenskapet: Det är en helig handling mellan en kvinna och en man. Man binder sig till varandra förevigt. Därför är inte skilsmässa möjligt.

Det är de sju sakramenten och inom den protestantiska kyrkan finns bara dopet och nattvarden.[ii]

 

Judendom:

Det finns runt 14 miljarder judar i världen. Det finns tre inriktningar inom judendom. ortodox, reformerta och konservativa. Islam och kristendomen har ett ursprung i judendomen. Abraham är judarnas stamfader, i Mesopotamien. I bibeln står det om Abraham och att Gud uppenbarade sig för honom. Han skulle ta sig till det förlovade landet då slöt Gud ett förbund med honom. Grundaren för judendomen är Mose. Han hade fått uppdraget av gud att leda sitt folk ut ur Egyptiern då slaveriet höll på. Man sa att slaveriet höll på för att Abraham hade slutat tro på Gud. Under ökenvandringen mött Mose Gud på berget Sinai. Där fick han ett nytt förbund, de tio budorden. Budorden skulle följas och då skulle gud skydda de. Inom judendom tror man på bara en gud. Man tror på Gud som en ande inte som en människa.

Man tror inte att Jesus är messias utan man väntar fortfarande på en i framtiden.

Inom judendom tror man på ett liv efter döden men det är livet innan döden som är viktigt för dem, för att Gud skapade världen till en god plats och man ska ta vara på det.

Tora är den judiska bibeln. Den innehåller de fem Moseböckerna. I Tora finns det 613st bud och förbud. Om man vill bli Guds medhjälpare ska man följa dem. En annan viktig text är Talmud. Den tolkar Tora hur man ska leva.

Inom judendom får man äta vegetarisk mat sen inte allt kött. Det måste vara ett djur som äter växter och idisslar med delade klövar. Därför kan man inte äta gris för att de inte idisslar.

Inom judendom har man lite olika högtider än kristendom. De har Pesach den judiska påsken, Jom Kipur som är försoningsdagen och Sukot som är lövhyddofesten.[iii]

 

Islam:

Islam är en monoetnisk religion. Islam grundades på 600-talet av en profet. Profeten hette Muhammed och levde på den Arabiska halvön. Han föddes i staden Mekka. Han vart föräldralös i tidig ålder. Senare under livet gifte han sig med en rik kvinna. Då var han inte fattig längre utan han hade många tjänare. Men en period under varje år så avstod han från allt. Då mediterade han om livet och avstod helt från mat. En gång så uppenbarade sig ängeln Gabriel för honom och gav honom uppdraget att bli Guds sändebuds. När han träffade Gabriel fick han Guds budskap. Eftersom att Muhammed inte kunde läsa eller skriva berättade han de till andra som då skrev ner allt. Texterna i ett kallas Koranen som är Islams heliga skrift.[iv]

Inom Islam har man 5st pelare:

Trosbekännelsen: Det är den absolut viktigaste. Man erkänner sin tro till Allah som är det enda guden.

Bönen: Man ber fem gånger om dagen vänd mot Mekka. I bönen känner muslimerna ett n av de band med resten av de troende.

Allmosor: Alla muslimer måste ge till fattiga och föräldrar lösa. Man ska ge ca 2,5 % av sin inkomst. I de flesta länder är det tvång på det men inte alla.

Fastan: Man fastar under Ramadan. Det är den månaden som Muhammed tog emot Koranen och fastade. Alla fastar inte, om man är under 17 år, sjuk mm behöver man inte fasta.

Vallfärden: Denna pelare är den enda som inte är obligatorisk. Man ska försöka under sin livstid. Men bara om familjen har råd.

Moskén är Islams heliga byggnad.

Islam har två inriktningar, Sunni och Shia. Sunni är den absolut största inriktningen. Inom sunni tror man endast på Koranen och Muhammed som profet. Man tror inte att det finns en annan arvinge till Muhammed.  Såklart finns det fler inriktningar men dem är mycket mindre.

Man har flera olika högtider inom Islam. Man firar Muhammeds födelsedag, Muhammeds himmelsfärds, ramadan, faste brytandets fest mm.[v]

 

Hinduism:

Hinduismen räknas som den äldsta världsreligionen. Den har ingen grundare utan den har sina rötter från Indiens uråldriga litteratur och historia. Man kan se likheter från olika religioner så som kristendom, islam, persisk religion, grekisk mytologi och mer. Man har fått kunskap därifrån och sen har det ändrats och hamnat i religionen. Den är så stark religion att den har hållit ihop även fast det funnits rivaliserande religioner. Det har dock hänt att andra religioner uppkommit från hinduismen.

Utspridningen av hinduismen är in princip endast runt Indien.

Religionen har flera gudar, inga trosbekännelser, ingen kyrkligstruktur mm, vilket gör att den skiljer sig från alla andra religioner mycket. Eftersom att den inte är så bestämd skiljer den sig mycket från städer till landsbygden. Därför tycker många forskare att det inte är en stor religion utan en samling av många minder religioner.

Jag skrev ju att det fanns flera gudar, då menar jag att det finns det fler gudar än vad man vet. För att man ber till den eller de gudar som passar den vardagliga situationen. Men det finns bara en ”Gudomlig kraft”, det är Brahman. Det är svårt att be till världssjäl så visar sig Brahman i flera olika guda former, då alla har olika ”krafter”. Då är Gud mer mänsklig än i andra religioner vilket gör att man är närmre Gud.

Alla gudar firar sin egenhögtid, vilket leder till väldigt många men de viktigaste gudarna är Vishnu, Shiva, Kali och Lakshmi.

Man tror på livet efter döden som ett kretslopp. Man lever tills man dör sedan föds om igen, Samsara. Sitt slutgiltiga mål är att komma loss från Samsara och uppnå moksha. För att bli frälst måste man ha flera liv med goda gärningar, det är en lång väg dit. Vägarna till frälsning är: Kärlekens väg, Kunskapens väg, Gärningarnas väg och De andliga övningars väg.

De två viktigaste tankarna är själavandringen och karma.

Många hinduer är vegetarianer för att de tycker att allt liv är heligt.

Kastväsendet är någon man nästan har tagit bort men det användes mycket förr. det är att alla delas in i grupper och man får bara gifta sig, arbeta med och umgås med de i sin egen kastning. Bara de rika får gifta sig med de rika o.s.v.[vi]

 

Buddhism:

Buddhismens ledare heter Buddha. Han föddes i Indien för 2500år sedan, han var en hindu. Det är därför hinduismen och buddhismen är så lika. Tron på återfödelse och karma har följt med men han tog bort kastaväsendet och de hinduiska ritualerna. Man har ingen gud utan man har Buddha som förebild, det är han som står i centrum för tron. Siddharta som han hetta levde ett lyxigt liv men kände att det inte gav något. Han började med yoga för att finna sanningen. Det tog han åratal men en gång när han satt under ett fikonträd nådde han till Nirvana. Efter det predikade han runt om landen och blev berömd.

För att når Nirvana skulle man gå ”den gyllene medelvägen”. Man skulle leva efter de fyra ädla sanningarna.

  1. Den första ädla sanningen betonar att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom, bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att inte få vad man önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är lidande därför att de är förgängliga.
  2. Den andra ädla sanningen beskriver lidandet som en följd av vår livstörst. Buddha menade att det är livstörsten som är orsaken till det onda. Det är vår lust och längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.
  3. Den tredje ädla sanningen talar om hur lidandet kan upphöra. Det gäller att bekämpa begären och släcka livstörsten. Detta är svårt eftersom man måste kunna kontrollera alla sina sinnen.
  4. Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen till lidandets upphörande. Buddha berättar här om den åttafaldiga vägen som leder till frigörelse från återfödelse. I den åttafaldiga vägen framställs åtta plikter som beskriver hur människan ska leva för att komma ur återfödelsens kretslopp. Dessa etiska plikter ligger delvis som grund för vilken karma individen samlar under livet.

Man har också den åttafaldige vägen. Om man följer de här två så kommer man till Nirvana som beskrivs som ro och stilla.

Det finns flera olika inriktningar inom buddhismen. Det finns:

Mahayana: Den stora vagnen som är den största inriktningen. Det är att alla kan bli en Buddha någon gång i livet.

Hinayana: Den lilla vagnen, man tyr sig bara till Buddha ingen annan gud av nått slag.

Vajrayana: Diamant vagnen, det har ursprung från Mahayana fast den har blivit påverkad av lokala traditioner. Den finns mest i läder i Himalaya.[vii]

 


 

Undersökningen

 

Vad är Kristendomens syn på gudar?

Kristendom är en Monoteistisk tro, man har en personlig gud. Inom Kristendom är Gud, skaparen. Kristna tror bara på en gud men han visar sig i olika former. Han är en treenighet precis som att vatten kan finnas i tre former, fast, flytande och gas[viii]. I de här olika gestalterna visar han sig i fadern, sonen och den heliga anden. I formen Fadern har han skapat jorden och han finns över allt. Ingen vet hur han ser ut men hans kraft är alltid där. Han bryr sig on sin skapelse människan. Han bryr sig om varenda en av oss. Han bryr sig så mycket att han till och med slängde sin egen son i en bur i helvetet för att han gjorde uppror mor människorna. I den första delen av trosbekännelsen talar man om Fadern. Sen i den andra delen pratar men om sonen. Man talar om Jesus Krist som ska vara Guds son. Det beskrivs i Bibeln i mer detalj. Han dog på ett kors. När han dog tog han med sig alla synder från människorna och frälste oss. Eftersom att man tror på ett liv efter döden (himmel eller helvete) så ville man bli av med sina synder för att komma till himmelen och inte helvetet. Jesus skulle senare komma tillbaka till liv och ta med sig alla döda ur graven och då skulle livet fortsätt i Guds rike där man har evigt liv. Sist har vi Anden, den delen av Gud är mer ett närvarande av Gud som ska hjälpa oss genom dagen. Han finns hela tiden runt om oss som luft. Alltid där men syns inte.

[ix]

 

Vad är Judendomens syn på gudar?

Judendom är en Monoteistisk tro, man tror på en personlig gud. Man har en Gud som uppenbarar sig som en ande, han är inte uppbyggd som en människa snarare en ande som hela tiden finns runt om oss. Han uppfattas som god och då ska människa också bete sig gått. Om man beter sig gott blir man belönad och om man beter sig illa blir man straffad. De tror att Jorden som Gud skapade är den viktiga delen utav livet. man ska leva livet bra och fullt ut, men de har ett efter liv men det är inte lika viktigt. Det göt att deras liv blir mer glädje fullt för att man lever i stunden inte att man lever för att komma någonstans om 45 år utan man är här och nu.[x] Man är väldigt nära med gud inom judisk tro. Jahve är det judiska namnet för gud.

 

Vad är Islams syn på gudar?

Islam tror också bara på en Gud vilket gör att de är också en Monoetnisk religion. De lägger ner mycket kraft på att hålla Gud till ett singular inte plural, vilket betyder att det ska vara en inte flera. Islams Gud kallas Allah. Allah är det arabiska ordet för den Ende Guden. [xi]Han har skapat människan och universum. Det här med treenigheten och Gud som människa ställer sig muslimer emot för att Allah är mer än mänsklig så man ska inte avbilda honom som människa. För så visar man att han skulle vara lika lite som en människa.[xii] Man tycker att gud är unik och allsmäktig. Han är gud den allsmäktige och allvetande skaparen och domaren av universum. [xiii]

Skillnaden mellan skaparen och skapelsen är viktig inom islam för att enligt deras tro finns en gud ovanför himlarna, utanför sin skapelse och utanför rummet och tiden- dimensioner som skapelsen, världen, är begränsad till. Samtidigt, enligt koranen, är gud närmare henne egna lungor.

 

Vad är Hinduismens syn på gudar?

Inom hinduismen har man tusentals gudar men man brukar prata om tre huvud gudar. De är Shiva, Brahma och Vishnu. Av sina anhängare är Shiva en frälsande gud. Men han är väldigt komplicerande för att han står inte bara för återskapande utan också för förstörelse, kaos och nyordning, fruktbarhet och död. Brahma uppträder som en skapar gud. Han är inte jättedyrkad men känd och viktig. Han drar sig tillbaka efter sin skapelse och sedan förhåller sig passivt till det skapandet. Vishnu som är den mest dyrkande guden, han håller i ordning i värden. Han kan uppenbara sig som en människa (en avatar). Det har hänt fler gånger som tillexempel Rama och Krishna[xiv]. Det är de vanligaste gudarna men som jag skrev har de tusentals gudar. Det finns gudar som nästan ingen vet om bara en liten by någonstans i Indien. Man kan be till en gud som inte finns, man kommer på en egen gud. Det gör man för att då kan man be till en gud som passar till sin bön. Exempel om du behöver hjälp men att gro grödor för att få föda eller något åt det hållet.

 

Vad är buddhismens syn på gudar?

Buddhismen tror inte på gudar. De tror inte häller på böner eller offer samt gudar det är meningslöst enligt Buddha. Han tyckte att det var människan som själv hade makten över sina handlingar och sitt liv och inte en gud. Man tror istället att varje själ har en gudomlighet.

 

 


Vad har Kristendomen för högtider?

Inom Kristendom har man väldigt många högtider/helgdagar, men det är många mindre dagar som omringar en större dag.

Jul- under jul firar man att Jesus föddes och Gud föddes i honom. Det hela började med att en ängel visade sig för ett par som var med barn och sa att barnet var guds son. De åkte efter 9 månader till staden Betlehem och barnet föddes i en lada och lades sen i en krubba. Det var till och med en profet som levde 700år innan Jesus som förutspådde att han skulle födas.

Vi i Sverige börjar fira redan på Julafton, 24/12. Det göt vi för att enligt gammal tids räkning så börjar helgen kl.18:00 dagen innan helgdagen. Ofta så ber man en bön för barnet då.

Sedan på juldagen, 25/12. Vid midnatt kan man fira med en midnattsmässa sen på morgonen firas det med en Julotta. Det är en gudstjänst. Sen fortsätter man att fira med gudstjänster på förmiddagen.
Annandag jul, 26/12, firas med att läsa böner för den heliga Stefanos. Han var den första som blev mördad för sin tro.
Sen får man också tänka på att i Sverige firar de flesta jul utan att var religiös, för att det har blivit en tradition.[xv]

 

Fasta- När man fastar avstår man från något för att vinna något annat. Under den hr tiden ska du försöka att komma närmre gud genom bön och eftertanke. Man relaterar ofta att fasta med att inte äta, men det kan betyda så mycket mer. Man kan avstå från mobilen, godis, kött mm. Det kan in princip vara vad som helst så länge man sparar pengar på något sätt. Det är så för att sen de pengar du inte använt kan man ge till mer behövande.
Just inom kristendom fastar man mest innan påsk, sen ofta runt advent. Vi påsk fastar man 40dagar innan påsk och avslutar fastan på påskafton. Men man kan fasta när som helst så vissa kan välja att fasta på onsdagar och fredagar. Onsdagarna för att det ar då Jesus blev förråd av Judas o.s.v. [xvi]

Påsk- Påsken är den största högtiden, det är då man firar att Jesus besegrade döden. Under påsk tiden firar man väldigt många små helgdagar t.ex.
Septuagesima (nio veckor före påskdagen) 
Sexagesima (åtta veckor före påskdagen) 
Fastlagssöndagen (7 veckor före påskdagen) 
Palmsöndagen (Jesu intåg i Jerusalem) 
Skärtorsdagen (Jesu instiftande av nattvarden) 
Annandag påsk (dagen efter påskdagen...) 
På lång fredagen var den dag då Jesus korsfästes och dog. På Påskafton var det dagen innan Jesus uppstod.
På Påskdagen uppstod Jesus. På annandag påsk visade sig Jesus för lärjungarna. [xvii]

Kristihimmelfärd- den sker alltid 40 dagar efter han uppstått och visat sig för sina lärjungar. För att han lämnade jorden efter 40 dagar och då hade lärjungarna fått uppdraget att prata vidare om Jesus och hans tid på jorden. Man brukar ofta fira denna dag genom att ha en friluftsgudstjänst på morgonen.[xviii]

Pingst- Pingstdagen firas den 50:e dagen efter påskdagen. Eftersom påsken är vid olika tider varje år infaller också pingsten vid olika tider. Pingsten firas till minne av att den heliga Anden kom in i apostlarna (lärjungarna) när de var i Jerusalem. Jesus hade nämligen lovat att sända en kraft som skulle hjälpa apostlarna när han hade lämnat dem. Enligt Apostlagärningarna i Bibeln var tecknet på att Anden kommit att en stormvind plötsligt blåste upp och eldslågor visade sig vid var och en av apostlarna. De kunde plötsligt tala med nya ord [xix]

Vad har Judendom för högtider?

 

Högtider
Det judiska året börjar i september/oktober och är fullt av fester och högtider. 
Högtiderna firar man tillsammans med familj och vänner, det serveras god mat och dryck. Man ska ta vara på det goda och sköna i livet menar judarna. Men detta får inte missbrukas. I Tora står det t.ex. Att vinet inte får användas omåttligt. De flesta högtiderna speglar sig på viktiga händelser i judarnas historia. 

Sabbaten – Varje helg firar judarna sabbat som varar mellan fredag och lördag. Under de dagarna har Tora stränga krav. Man måste t.ex. Vara helt ledig ifrån arbetet för sabbaten ska vara en glädje dag då man äter och dricker gott. Man besöker synagogan, läser heliga skrifter och umgås med familjen. Även husmor har ledigt under Sabbaten, hon lagar all mat i förväg. Ca 30 minuter innan solen går ner tänder hon två Sabbaten ljus och välsignar familjen. Inte förs då har Sabbaten börjat. 

Nyåret – Är en av de två viktigaste högtiderna på året. (nyårsdagen/Rosch Haschana) På nyårsdagen ser man tillbaka på det gångna året. Man inleder festen med att blåsa i ett vädurshorn, ”Shofar”, ett av världens äldsta musik instrument. Det ska påminna människan att tänka på det gångna året, bra/dåligt. Den dagen kallas även domens dag därför då granskar Gud människans handlingar. 

Försoningsdagen - Är tillsammans med nyåret de största högtiderna. Försoningsdagen/ Jom Kippur sker 10 dagar efter nyårsdagen. På den dagen samlas man först på kvällen i synagogan på Gudstjänst. Man läser upp en speciell text, Kol Nidre. Den gör så att man befrias ifrån de löften till Gud man inte lyckades hålla under det året som gått. Judarna erkänner sina synder och ber gud om förlåtelse. Det är viktigt att man innan det ber om förlåtelse till den man handlat illa mot. Det är en av årets faste dagar. Man använder även ”Shofar” på denna dag… 

Påsken - Judarna firar påsken, Pesach till minne av befrielsen ur Egypten då de var slavar. Den vara i åtta dagar och både börjar och slutar med två helgdagar. På de första två kvällarna äter man en speciell måltid, segermåltiden. De dagarna kallas Seder - aftnar. Bordet är då som alltid dukat fint med blommor och ljus. Man har inte bara dukat ett vinglas för alla gäster utan också ett särskilt vinglas för profeten Elia. Det är Elia som ska återkomma till jorden och säga till människorna att Messiasrike är nära. På Bordet står ett Seder fat med sju saker på. Alla de sju sakerna på minner om Tiden i Egypten som slavar. 
[xx]
Lövhyddofesten – Man bygger då hyddor av löv och kvistar så att man ser himlen genom taket. Detta på minner judarna om (Suckot) den 40-åriga vandringen i öknen och hur de bodde under den tiden. Judarna dekorerar hyddorna med frukter, grönt och pappers dekorationer. 

Torafesten – Är de sista dagarna på lövhyddofesten. Det är en glad fest. Man läser det sista kapitlet av Tora. Under varje Sabbat läser man ett avsnitt av Tora. Avsnitten är uppdelade så det tar ett år att läsa igenom alla texterna. 

Invigningsfesten – Kallas även ljusfesten. (Chanukka) Den sker nästan samtidigt som den kristna julen. Under den festen får barnen presenter. Högtiden är viktig för judarna eftersom under 100-talet så försökte en kung tvinga de att lämna sin tro. Han placerade bland annat syriska gudabilder i templet. Judarna lyckades rena templet. Det är tillminne av denna händelse firar man ljusfesten. Den sker i åtta dagar och nätter.[xxi]

 

Vad har Islam för högtider?


Nyåret/Hijradagen – Firar man till minne av Utvandringen till Medina, det Islamska samhällets födelse. 
Profetens födelse/ Mawlid – Det är glädjens dag och firas under årets tredje månad. Man hyllar Muhammeds födelse och liv. Muhammed föddes den 12 dagen i månaden RebiI. (Den 20/8 år 570 e.Kr.) 
Muhammeds himmelsfärd – Det är den 27 dagen i månaden radjab. Man håller festliga ceremonier i alla moskéer, och läser legender om Muhammeds resa och om hur han gjorde den.
[xxii]Förlåtelsens natt – Det är en förberedelse inför Ramadan, fastemånaden. Det är då hög tid att glömma gamla oförrätter. Man har fyrverkerier och moskéerna är upplysta av strålkastare. Denna högtid är mycket populär.
Ramadan – Muslimerna avstår från mat på dygnets ljusa timmar under en månad. Ramadan utspelar sig i en nionde månaden i den islamska kalendern. Det sägs att det var under ramadan som Muhammed fick ta emot koranen. De sista tio dagarna i ramadan är extra viktiga för muslimerna och räknas som ”heliga”. Den 27:e ramadan är speciellt viktig eftersom det sägs att det var då ängeln Gabriel kom till Muhammed och förklarade honom som Guds profet och han fick sin första uppenbarelse. Den dagen kallas ”Laylat alQadr” (all-maktens natt/ödets natt) [xxiii]
Id al-fitr – Sker direkt efter fastan och är en glad fest som markerar att ramadan är slut. Den påminner lite i Sverige som en svensk julafton. Man äter gott och barnen får presenter. Man besöker moskéer och umgås med familj och vänner för att äta god mat. 
Offerhögtiden – Den är varar i fyra dagar. Man brukar kase sten på stenpelare som symboliserar satan. Enligt en tradition så ville satan att Abraham inte skulle lyda Guds befallning att offra sin son Ismael, men Abraham skrämde bort satan med stenkastning. Man slaktar alltid ett får eller en get till minne av Abrahams offer. Köttet delas ut till de fattiga. [xxiv]

 

Vad har Hinduismen för högtider?

 

I hinduismen firar man många olika högtider, nästan alla högtider hör ihop med någon gud. Eftersom hinduismen är så olika beroende på vart man är i Indien så är också firandet utav de olika högtiderna mycket olika.

Nyår - På många platser firar man det nya året i anknytning med vårdagsjämningen. I sydöstra Indien kallar man vårdagsjämningen för ”Yugadi” som betyder ”början på en ny ”tidräkning”. Man menar att det var vid den tiden som guden Brahma började skapelsen utav jorden. På vissa andra platser firar man nyår på höstdagjämningen. 

Navaratri, ”Nio Nätter”- Navaratri är en utav de få fester som firas i hela Indien, firas även i Nepal. Man firar denna fest två gånger varje år, den ena firar man vid vårdagsjämningen (den firas inte i hela landet) och den andra festen har man vid höstdagjämningen (den firas i hela landet). Höstens firande infaller när nymånen har tänts i den Indiska månad som motsvarar oktober/november i Sverige. Festens viktigaste gud är gudinnan Durga, fast även andra gudinnor hyllas. Navaratri firas ofta på olika sätt eftersom hinduismen är så olikt i landet. Den viktigaste handlingen under festen berättar om hur gudinnan slår sig ner i ett tempel och i människornas hem. I södra Indien brukar kvinnorna sjunga för gudinnorna och på andra håll i Indien så skådas de unga kvinnorna som gudinnornas representanter och därför blir de behandlade som gudomligheter under festen. 
I Bangladesh gör man stora och smyckade bilder av gudinnorna, som man sedan när festen är slut går man med bilderna i en parad ner till ett vattendrag där man sedan dränker bilderna. 

Holi - Holi firas mest i norra Indien och det sker på våren. Holi inträffar vid fullmåne och man kan fira festen mellan två-fem dagar. Man brukar tända ett bål utanför som man sedan strör rostade kokosnötter eller säd över. Man brukar också resa stolpar som man smyckar ut på olika sätt och till sist så sätter man en sockertopp högst upp. Många små pojkar brukar sedan tävla om vem som kan klättra högst upp på stolpen och försöka få ner sockertoppen. 
Holi är en mycket glad fest där det finns en tradition som säger att man skall slänga färgglatt vatten, mjöl eller puder på varandra. Den viktigaste guden under Holi festen är Krishna. 

Durga Puja Durgas Offer - Gudinnan Durgas fest firar man i september eller i oktober, denna fest är en nordindisk högtid. Förberedelserna för denna fest är att man ska göra sig ren och tillverka ett antal Durga bilder utav lera och halm. Durga betraktar man som gudinnan som skyddar mot onda makter, det är därför som man offrar till henne. Oftast offrar man blommor, rökelser, sötsaker och olika slags frukter. Efter att man har offrat så äter man en festlig måltid, till festen hör också musik och dans. 
När festen är slut tar man bilderna och går ner till en flod där man lägger i bilderna så de får flyta bort tillsammans med floden. Durga Puja firas oftast av dem som bor i närheten utav ett vattendrag. 
[xxv]

Diwali, Lampfesten - Diwali firar man i tre dygn någon gång mellan oktober och november, högtiden firas i hela Indien. Den sista natten på festen bör nymånen ha kommit.
Diwali betyder ”ljusraden” för att under dessa tre nätter tänder hinduerna mängder utav ljus. Det är också viktigt att det är rent och välstädat överallt och att man själv har tvättat sig. Den gud som betyder mest under denna fest är gudinnan Lakshmi, till henne offrar man t.ex. pengar, läckra maträtter och olika smycken. 
Hinduerna anser att det är mycket viktigt att man delar ut gåvor till alla i familjen och till andra som man har fått hjälp utav under året som gått. 
När man firar Diwali brukar man också smälla fina fyrverkerier. I Indien har barnen ett långt lov ifrån skolan och för alla andra hinduer är den andra och tredje dagen helgdagar. [xxvi]

Jagannath, Vagnfesten - Denna glada fest firar man i juni och den utmärks utav dans, musik och olika spektakel. Ordet Jagannatha betyder ”världens herre” och representerar guden Vishnus många olika gestalter. 
Jagannath kallas också för vagnfesten eftersom man i staden Puri i östra Indien brukar dra en vagn med gudsbilden på, vagnen är 13meter hög, har 16 hjul och ca 4000 personer turas om att dra denna vagn[xxvii]

 

Vad har Buddhismen för högtider?

 

Inom Buddhismen har man lite olika högtider, de är ofta väldigt glada, man firar mest viktiga händelser i Buddhas liv. De har fler än de här högtiderna men de här tyckte jag var viktigast att få med.

Buddhadagen/Vesak- är den viktigaste av de buddhistiska högtiderna och firas vid fullmåne i maj månad. Det man firar är Buddhas födelse och hans uppnående av Upplysning (Nirvana), det som gjorde honom till en Buddha (lärare). Några riktningar inom buddhismen hedrar samtidigt hans död.
Vid Wesak minns buddhisterna historien om hur Buddha blev upplyst, och man reflekterar över vad det kan innebära för enskilda buddhister att själva gå mot Upplysning.
Högtiden firas med mycket färg och glädje. I Thailand är det vanligt med speciella Wesak-lyktor gjorda av papper och trä, och ofta finns det ett stort ceremoniellt utbud av burfåglar. I många länder besöker man sitt lokala tempel och kommer till munkarna med gåvor som mat, ljus och blommor.
”Buddhas bad” är en ceremoni som ofta ingår. Vatten hälls över Buddhas axlar som en påminnelse om att rena sinnet från girighet, hat och okunnighet.
Kinesiska buddhister införlivar delar av landets kultur i sina religiösa festligheter som t ex de traditionella dansande drakarna.

Dharmadagen-
Under denna dag minns vi tillfället då Buddha började undervisa och vad han undervisade. Buddhas lära står alltså i centrum. Man kan antingen ha en längre föreläsning eller recitation av någon viktig text. Ofta har man en läsning från någon av de buddhistiska urkunderna (t.ex. palikanon) som relaterar till den aktuella händelsen. Dharmadagen firas under fullmånedagen i juli.

Painivanadagen- Under denna dag firar vi eller snarare minns och reflekterar över Buddhas bortgång eller uppgående i slutgiltigt nirvana. Den firas i februari.

Även om denna högtid är något mer samlad och allvarlig, är det ändå inget sorgset eller tungt över den. Buddhas död är en död som vilken annan, men samtidigt inte. Eftersom han uppnått upplysning eller nirvana, har han överskridit de tendenser som driver en människa till att återfödas. Vad som då händer kan vi inte riktigt föreställa oss och själv vägrade Buddha svara på denna fråga. Men det har antytts att historien är långt ifrån över vid en Buddhas död.

 

 

[xxviii][xxix][xxx][xxxi][xxxii][xxxiii][xxxiv][xxxv]tia ar inom pr


Slutsats

Gudar:

Första blockets innehåller religionerna Kristendom, Judendom, Islam det är religioner som tror på en enda gud kallas monoteism. Dessa religioner kan vara bra för att detta skapar en slags gemenskap som inga hudfärger eller språk kan överkomma. Vi är ju alla skapade av samma gud (låter bra men funkar inte alltid i praktiken). Men denna syn på den enda guden gör det också väldigt lätt att förkasta och döma andra religioner. I Islam kallas gud Allah och i Judendom Jahve.
Det andra blocket innehåller de två religionerna hinduismen och buddhismen. I sin gudssyn kan dessa två faktiskt inte kopplas ihop utan måste bli presenterade var för sig:
Hinduismens gudssyn är ett slag blandras som kan beskrivas så här: Panteismens tanke att hela världen är en gudomlig själ eller likande, polyteismens månggudadyrkan men också monoteismen för att även om gudarna är många så har de alla inkarnerats utifrån samma gudomliga kraft. Buddhismen ses av vissa som en del av hinduismen. Men buddhismen har ett helt annat sett att se på gudar och deras förmåga att styra våra liv. Buddhismen liknar mer en livsfilosofi än någon annan världsreligion. Inom buddhismen finns inga gudar starka nog att påverka våra liv. Vi måste hitta frälsningen (bli upplyst, komma till Nirvana) inom oss själva.

Högtider:
Jag kan både se likheter och skillnader mellan religionerna. Om man tittar på första blocket så ser man en del likheter, eftersom att de härstammar ifrån samma plats.
I andra blocket är det lite svårt att se likheter eftersom att Buddhismen inte firar på samma sätt, men man t.ex. se att de båda firar nyår men man ser mest skillnader där.
Jag ser stor skillnad vad de lägger ner tid på att fira. Inom Kristendomen firar man mest hur religionen tillkom, med Gud och Jesus. Inom Judendom firas mest hur Judarna har haft det i historien, slaveri mm. Islam lägger ner mycket tid på Ramadan, har jag märkt vid sökning av fakta. Jag skulle säga att det är det de är mest engagerade om. Så jag skulle vilja säga att de lägger mest tid på hur religionen kom till precis som Kristendom. Där har vi en likhet mellan de två, de firar väldigt lika i helhet av högtider. Sen inom Hinduism firar de mest runt om alla sina gudar. Det är inte många högtider som firas i hela landet utan mera delar, beroende på vad man ber till för gudar i det området. Om man bor på ena sidan av ett land och sen flyttar till andra sidan kommer troligtvis högtiderna att ändras till viss del. Så är det inte inom de andra religionerna för att där fokuserar man mera på hur religionen grundades och inte till mesta dels om gudarna. Just inom Hinduism är det speciellt för att för att de kan tro på vilken gud man vill och ha en högtid gör den gudinnan eller guden. Det kommer troligtvis inte vara en nationell högtid men kn säkert bli en lokal högtid inom en viss stad eller by. Inom Buddismen så firar flera högtider men de cirklar mest runt om grundaren, precis som i Kristendomen.
Man kan koppla ihop likheter lite här och där emellan de olika religionerna, ingen är lik den andra. Det finns fler skillnader mellan dem. Alla de här religionerna är å olika även fast vissa härstammar från samma ställe.


Avslutning:
Under det här arbetet känner jag att jag har lärt mig väldigt mycket om hur de olika religionerna är uppbyggda i grunden och vad de har som tro i grunden. Jag har tyckt att det har varit ett super roligt arbete att skriva och få leta egen information och använda sig av den riktiga mallen för ett arbete. Innan jag skrev arbetet visste jag endast lite om varje religion, men nu känner jag att jag har mer koll och har ändrat lite åsyner på vissa religioner. Det var det bästa, att läsa på en massa och faktiskt kunna motivera sina åsikter om religion, inte bara prata om känsla.



Källor för arbetet

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/kristendomen http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/kristendomen/kristendomens-grunder http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/judendomen# http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/islam http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/islam/islams-grunder http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismen http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/buddhismen https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/gud http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/kristendomen/kristendomens-grunder http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/judendomen https://sv.wikipedia.org/wiki/Allah http://islam.se/allah-eller-gud http://www.islamguiden.com/egenskaper.shtml#.Vq7DvTbhBPN http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/hinduismens-viktigaste-gudar https://www.svenskakyrkan.se/jul https://www.svenskakyrkan.se/fastan https://www.svenskakyrkan.se/pask https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kristi-himmelsfard https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/pingst http://judaism.about.com/od/holidays/u/Jewish-Holidays.htm http://www.immi.se/world/beik/judiska.htm http://islam.about.com/od/holidays/u/holidays.htm http://www.islamguiden.com/hogtider.shtml#.VrINyTbhBPM http://www.immi.se/world/beik/islamiska.htm https://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:H%C3%B6gtider_inom_hinduism https://sv.wikipedia.org/wiki/Diwali http://religionsfroknarna.se/?page_id=63 https://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/islam http://religionsfroknarna.se/?page_id=8

Kommentera arbetet: De fem världsreligionerna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Sara Hansen [2016-02-04]   De fem världsreligionerna
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59734 [2019-05-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×