Folkhemmet

3195 visningar
uppladdat: 2015-11-15
Felix Andersson

Felix Andersson 26 år

Från
Linköping, Sweden
Utbildning
High School : Katedralskolan, Linköping, College : Linköpings universitet, College : Linköpings universitet
Jobb
Försvarsmakten, Graniou Sweden AB
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete


Folkhemmet



Av Felix Andersson



Inledning

Folkhemmet är något som är lika självklart som det är svenskt för mig. I den här uppsatsen
ska jag ta reda på vem eller vilka personer som kommit med idéer och lagt grunden för dagens
samhälle. Även vilka ideologiska tankar det var som formade det moderna Sverige skall
utredas i uppsatsen.
För att få en god inblick i hur tankarna gick kring demokrati, ekonomi samt de sociala
förhållandena för nästan hundra år sedan använder jag till grund texter skrivna av Per-Albin
Hansson och Rudolf Kjellén. Kjellén var professor i statskunskap och statistik samt
konservativ riksdagledarmot. Hansson var socialdemokrat och senare mångårig svensk
statsminister.
Vilka likheter samt olikheter delar de båda herrarna i deras syn på ett svenskt folkhem?
För att finna fakta rörande dessa frågor använde jag flertalet avhandlingar och använde sedan
deras källor i mitt vidare faktasökande.


Undersökning
Per-Albin Hansson:

Hansson var influerad av kommunistiska Karl Marx och även av den tyske socialisten Karl
Kautsky och denns resonemang kring social revolution. Han ansåg att socialism utgörs av
kritik mot det bestående. Hansson var även dedikerad allmän och lika rösträtt.
Hansson ville som ung sen total omstrukturering av samhället och skrev i tidningen
Ungsocialism år 1908 att man uppnår detta genom att upphäva det ”privatkapitalistiska
monopolet” på produkter och ersätta det med socialistisk produktion motsvarande samhällets
behov av produkter. Detta kan man genomföra genom att ta makten och ”undanrycka
bourgeoisin allt kapital”
I ett tal år 1917 sade han att folket aldrig kommer till tals så länge ”fåtalsväldet består”.
Därför måste ett nytt system skapas, med full demokrati och ”folket blir herren i sitt eget
hus”. Han talade även att detta är ett steg mot jämlikhet mellan man och kvinna samt hur han

kände att det var dessa ”frihetsvågorna” som brusade ute i världen. Vi måste i Sverige agera
för att inte bli lämnade efter.
Arbetarrörelsen blev under 1920-talet ofta anklagad av de konservativa för att vara
”fosterlandslös” det var något som Hansson förklarade med att om individen ska ställa upp för
landet måste landet ställa upp för individen. Fosterlandskänsla är bra men den uppnås hos de
missgynnade genom social omvårdnad, om de i stället blir utstötta föds starka känslor ”som
icke kunde vara kärlekens”. Hansson anser att med allmän rösträtt och demokratins hjälp kan
Sverige göras till ”det goda hemmet” för alla svenskar.
Begreppet folkhem i politisk kontext och med dagens innebört myntades för första gången av
just Per-Albin Hansson vid remissdebatten i riksdagens andra kammare år 1928. Talet, som
senare kom att kallas ”Folkhemstalet”, kan ses som startskottet för vad som kom att ses som
den moderna socialdemokratins fundamenta och retoriken speglar även till viss del dagens
politiska debatt.
Talet riktar kritik åt den borgliga regeringen och i synnerhet statsminister Ekman. Hansson
beskriver regeringen och dess drivna politik som roten till de problem man såg i samhället.
Hansson beskriver sin samtid som en slags ekonomisk diktatur där kapitalisterna är de enda
med makt och där folket förtrycks under klassamhället.Som medborgare har man rätt att rösta
och därgenom en polistisk makt men enligt Hansson måste denna politiska demokrati
kompliteras med social och ekonomiskt demokrati. År 1921 ägde nio procent av
inkomsttagarna nitto procent av förmögenheten, samtidigt som mer än fem procent av
befolkningen åtnjöt fattigvårdsunderstöd under år 1924. Han understrycker även att
fattigvården är en sista utväg för arbetaren i sin strävan efter att kunna försörja sig själv.
Den industriella demokratin är något som Hansson också synpunkter kring. Han jämför i sitt
tal inkomsten hos företagare och arbetare i olika industrier och konstaterar att det finns en
osund klyta mellan dem. För att stävja de infekterade konflikterna på arbetsmarknaden måste
klasskillnaderna minskas och arbetarena få större inflytande i företagen. Det måste ske samma
utveckling i landets företag som skett i landets politik. Lönerna ska ses över och beskattingen
ska slå hårdare mot de förmögna och sänkas hos de fattiga arbetarna, tvärt om mot det
Hansson anser den sittande regeringen göra.

Minskandet av klasskillnaderna är centralt för Hansson, i hans medborgarhem eller folkhem
finns det inte plats för priviligerade och tillbakasatta. Den starke tycker inte ner och plundrar
den svage. I Hanssons folkhem råder likhet, omtanke, samarbete och hjälpsamhet.
De tankar Hansson framför under Folkhemstalet ses ofta som innovativa men det är snarare
en samling av traditionellt socialdemokratiska värderingar som vävs samman till en tanke om
ett folkhem. Själva uttrycket folkhem är också något diffust och det framförs aldrig någon
konkret åtgärd för att skapa detta hem, det är istället de traditionella tankarna som framförs
riktade mot en socialistisk framtidsvision.
Flörta med arbetarklassen var för socialisterna taktiskt smart då de utgjorde omkring halva
väljarkåren men att byta ut klassbegreppet mot ett folkbegrepp blir bredare och inkluderar fler
väljare. Detta kan vara en av anledningarna till att Hansson slutade prata om arbetarklass och
istället började prata om folket.
Feodalismen hade övergått i kapitalism, enligt Hansson, men till sist kommer socialismen fria
folket från kapitalismen.
Hansson liknade sina konservativa antagonister i tanken om samhället som en organism. Detta
var dock inget unikt under början av 1900-talet då Charles Darwin med sin evolutionsteori var
högsta mode. Darwins teorier anknöts förutom till politiken till religösa, rasistiska,
nykteristiska och imperialistiska tänkare.

Rudolf Kjellén:

Kjellén var tillskillnad från socialistiska Hansson nationalkonservativ vilket väl speglas i
deras åsikter om ett svenskt folkhem. Kjellén var på riksdagsnivå aktiv några decienium innan
Hansson, vilket medför att de aldrig på allvar möttes i debatt och därför möttes heller inte
deras idéer om folkhemmet på allvar. Istället var det ofta socialdemokraternas Hjalmar
Branting som fäktades med Kjellén i de polistiska finrummen.
Kjellén var en mycket nationalistisk man som inte hade mycket till övers för den socialism
som drevs under början av 1900-talet, därför kan Hansson och dennes föreställningar på flera
plan ses som Kjelléns antagonist. Han ansåg att socialism vara allt för individualistisk och var
heller ingen anhängare utav kapitalismen. Istället förespråkade han nationalsocialism som,
enligt honom, var logisk, grammatikalisk och motsatsen till individualism. Med
nationalsocialismen känner man solidaritet till hela folket istället för klasser, socialismen

känner bara solidaritet inom arbetarklassen och utgör därför en samhällsvånda. Byter man
klassocialism mot nationalsocialism blir det en ”härlig samhällsstyrka”. En nationell
gemenskap i vilken individen underordnar sig det nationella kollektivet är att föredra.
Gällande demokrati delade Kjellén med många samtida konservativa åsikten att införa
”oorganiserad allmän rösträtt” är ett förräderi mot nationalandan och att arbetarklassen får
alldeles för stort inflytande över politiken. Allmän rösträtt såg Kjellén som ett massans
envälde och att det speglar en ytlig och falsk folkvilja.
Likt många andra nationalister såg Kjellén nationen Sverige som en levande organism. En
ständig strid utspelar sig mellan världens olika nationer, ekonomisk som väpnad, och det är
den starkast organismen som överlever. Krig är något som stärker nationalismen men
försvagar socialismen. Socialisterna värnar om fred för att stärka den gränsöverskridande
arbetarsamhörigheten.
För att Sverige ska bilda en stark nation behöver folket en hård hand över sig, då Kjellén
hävdade att historiskt har det aldrig funnits ett folk med mer utpräglade ”monarkiska böjelser”
och att alla polistiska storverk Sverige förmått skett under lyndad av stränga herrar.
Folkhemmet ska byggas kring en nationell gemenskap där organisationen och den starke
organisatören står i centrum.
Just nationalkänslan är något Kjellén håller högt och det är just i nationalkänslan man mäter
folkets hälsa. ”Nationalkänslan är för folken källan till arbetskraft och arbetsglädje framför
alla andra. Ur den samma utstrålar alltså till nationens barn ett lifsvärde af utomordentlig
omfattning.” Han ansåg även att nationalitetsprincipen är 1800-talets största bidrag till
historien.
Kjellén är konsvervativ i den mening att han förespråkar tidigare starkt hiearktiska
samhällsbyggen, då han anser dessa mer harmoniska Tro, altare, egendom och objektiv
rättvisa är samhällets fyra grundpelare, enligt Kjellén. Att gå ifrån dessa principer och in i
något nytt skulle vara förödande för nationen och tillika folket. Han vill inte byta de gamla
systemen mot något nytt utan istället bevara eller återskapa, till skillnad från
socialdemokraterna som ville skapa ett nytt samhälle med ändrad maktbalans.
Folkhem var inte direkt något som Kjellén eftersträvade i dess direkta mening. Ordet folkhem
användes enbart vid ett känt tillfälle och då för att stärka hans argumentation för
nationalismen kontra internationalismen.

Jag tror att, precis som det antyds i texten ovan, att begreppet folkhem har fått en aldeles för
stor innebörd. Folkhem har, enligt mitt tycke, bara varit något av en ouppnålig socialistisk
vision som grundar sig i kommunismen. Både Hansson och Kjellén utesluter eller känner
förakt för en viss grupp människor då de framför sina samhällsvisioner. Hansson vill begränsa
de välställdas maktposition och Kjellén vill begränsa arbetarklassens samhällsmakt. Jag tror
denna splittring är ett resultat av de båda ideologierna, nationalkonservatism konstra
socialism.
Kjellén anser att samhällets uppgift är hävda sig internationellt genom att dominera inom
utrikespolitik, ekonomi samt militär makt då Sverige, som en levande organism, konkurrerar
om makt och resurser mot alla andra nationer. Han har ingen vision om ett folkets hem utan
ser istället Sverige skall resa sig som en stark nation och för att åtstakomma detta måste folket
enas som en nation. Kjelléns nationalkänsla kan till vis del ses som ett folkhem då den präglas
av stark samhörighet bland nationens människor men skiljer sig markant från dagens tolkning
av begreppet folkhem, som präglas av jämställdhet och demokrati.
Hansson vill att den internationella arbetarrörselsen ska få fäste i Sverige och på så vis
förbättra situationen för en stor del av befolkningen som går under benämningen arbetare.
Han talar även han om Sverige som en organism men styrkan hos organismen utgår istället
från folket ,eller arbetarnas, välstånd i samhället. För att skapa ett folkets hem måste alla
människor i samhället ha samma politiska makt, på en inviduell nivå, och samhället skall
behandla alla människor likvärdigt. Som tidigare i uppsatsen nämndes är folkhemmet snarare
en socialistisk idealbild av ett samhället och nödvändigtvis inte bundet till en nations gränser,
då arbetarrörelsen som hade stark socialistik anknytning var något som spred sig genom
Europa under 1900-talets första hälft.
Den ideologi som fick genomslag var Per-Ablin Hanssons och det vi kallar folkhem i dag är
snarare det socialistiskt rotade samhälle vi lever och har levt i. Hansson hade däremot
fördelen av en lång statminsterposition vilket per automatik medför att hans ideologi får större
slagkraft.

Sammanfattning

Den Marx- och Kautsky-inspirerade Hansson hade sedan tidig ålder en strävan efter att
omkullkasta det nuvarande samhällsbygget för att jämna ut klytorna och ge folket den
absoluta makten över samhället. De största problemen i samhället rotas i en ekonomisk

diktatur där de fattiga blir utstötta ur samhället medan de rika sitter på all makt. Med ökad
social omvårdnad och allmän rösträtt skall samhället bli ett gott hem för alla svenskar.
Jämställdhet mellan könen och samhällsklasserna är något Hansson värderar högt.
Den nationalkonservative Kjellén var en väldigt stark motståndare till socalismen som gick
stick i stäv mot hans egna värderingar. Samhället skall i konsvervativ anda gå tillbaka till en
mer hierarktisk ordning med starka ledare och begränsad makt hos folket, då han anser att
Sveriges alla stordåd skett under dessa förutsättningar. Istället för ”klassocialismen” och
kapitalismens individualism skall medborgaren känna tillhörighet till nationen och därgenom
gror en nationalkänsla och god samhällsstyrka.
Den enda likheten Hansson och Kjellén delade är deras liknelse mellan ett samhälle och en
organism, detta är i tiden inget unikt och speglar därför ingen likhet mellan de bådas
samhällsvisioner. Denna likhet är därför retorisk snarare än ideologisk.
Hansson fick större genomslag för sina idéer och det var han som yttrade begreppet folkhem,
av dess moderna tolkning, i den polititiska debatten.


llor:

Bild:
http://www.nordiskamuseet.se/sites/default/files/public/pressbilder/n1_02644_0.jpg
Text:
1. Sigurd Klockare, Den unge Per Albin – marxisten, 1974
Behandlar Per-Albin Hanssons liv och arbetarrörelsen mellan år 1905 och år 1909. Boken
består av texter skrivna av Hansson samt texter av Klockare beskrivande Hanssons liv.
2. Anna-Lisa Berkling, Per Albin Hansson, Från Fram till folkhemmet, 1982
Samling av texter skriva av Per-Albin Hansson sammanfattade av Berkling för att ge en god
bild av hur samhälls- och debattklimatet såg ut under hans verksamma tid.
3.http://www.socialdemokraterna.se/upload/webbforalla/ak/malmo/dokument/Folkhemmet%2
0PAH.pdf (2015-04-29)

Manuset till det berömda Folkhemstalet som hölls av Per-Albin Hansson vid remissdebatten i
riksdagens andra kammare år 1928 publicerat på Socialdemokraternas egen hemsida.
4. Anders Isaksson, Per Albin del I. Vägen mot folkhemmet; Revolutionären 1985
Behandlar Per-Albin Hans...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Folkhemmet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Felix Andersson [2015-11-15]   Folkhemmet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59679 [2020-04-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×