Revolution och våld (Franska- och amerikanska revolutionen)

2 röster
4993 visningar
uppladdat: 2015-03-23
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Revolution och våld

I en revolution behöver inte våld nödvändigtvis blandas in. Om vi exempelvis talar om en politisk revolution där befolkningen tvingar de ledande personerna som har makten att “störta”, med andra ord få de att lämna sina positioner utan våld inblandat. Med revolution menar man oftast en snabb och genomgripande förändring då något nytt skapas. Men ofta så uppkommer på ett eller annat sätt våld för att uppklara “målet” som man har i sikte. Men även så är inte våld en förutsättning för att en revolution ska kunna ske.

Franska revolutionen: I Frankrike blev förändringarna både snabba och våldsamma. Medan de fattiga fransborna led av ekonomisk kris levde kungen Ludvig XVI och hans fru Marie Antoinette ett annat sorts liv, de använde landets inkomster till deras individuella intressen, kungen var ofta på jakt och drottningen anordnade stora fester samt så köpte hon dyra kläder och smycken. De flesta adelsmännen hade inte stora bekymmer med ekonomin. Det som även bidragit för en sämre ekonomi för de fattiga i Frankrike var de många och långa krigen landet hade mot andra länder. Nu var statens utgifter större än inkomsterna och därmed eftersom skatteintäkterna inte räckte för landet bestämde sig finansministern Jacques Necker att ta lån ifrån andra länder och därmed skulle problemet lösas. Vad Necker dock inte var medveten om var att lån resulterade till räntor och amorteringar. Länderna ville därmed inte ge några lån till Frankrike. Kungen ville nu ta ut skatt av adeln och präster också, men det krävdes lagändring. Året innan (1788) blev det missväxt i Frankrike och lagförändringarna gjorde folket arg och det enda som behövdes var en liten gnista för att antända elden.

Den svåra missväxten i Frankrike 1788 följdes av en ovanligt kall vinter. Arbetslösheten var stor och många saknade mat för dagen. Landet stod i ekonomiska kriser även dels av konkurrensen från England där industrin börjat ta fart. Missväxten gjorde att livsnödvändiga råvaror steg upp i pris. Den franska armén hade stor makt över landets medborgare och hade inga problem med att hamna i konflikter med folket från det tredje ståndet.

År 1789 bildades Nationalförsamlingen av folk från det tredje ståndet som vill vara med och bestämma över landets förändringar, de fick stöd ifrån präster och adelsmän. Målet var att Frankrike skulle införa en ny politisk författning. Folket påverkades av upplysningens filosofer, för de vill förbättra både människors villkor och själva samhället. Filosoferna argumenterade inte bara för religionsfrihet utan även för yttrande- och tryckfrihet (rätten att säga och trycka sina åsikter utan att straffas). Upplysningen var uttalat antikyrkligt, men oftast inte anti-kungligt, även om det var så höll inte allt folk med. Majoriteten ansåg att monarkin var själva roten till det onda. Deras åsikt var att det nuvarande samhället måste störtas för att därefter byggas upp igen från grunden.

Eftersom kungen av Frankrike inte tyckas sig nöjd med detta fruktade de franska medborgarna kungens aggressiva agerande gentemot Nationalförsamlingen och beslöt sig att gå till attack mot det kungliga fängelset Bastiljen. Man var på jakt efter vapen och ammunition, i första hand för att försvara sig mot kungens trupper. Men missnöjet med samhället var så stor att man var beredd att ta våld för att förändra det. Uppropet spred sig till flera städer med målet att avskaffa det gamla enväldet och det feodala samhällssystemet.

Den ekonomiska krisen fortsatte eftersom det konstutionella monarkin inte kunde lösa problemet. Därför fortsatte hungern och svält samtidigt som nationalförsamlingen förlorade kontroll över upproren. 1789 marscherade kvinnor från Paris till Versailles där kungen bodde och krävde att kungen skulle göra något åt de höga matpriserna. Kungen var inte villig till att samarbeta och det slutade med att ett par tusen män tillsammans med kvinnorna anföll slottets vakter, och kungaparet tvingades att följa med till Paris. Om kungen bodde där hoppades man det skulle vara lättare att ha kontroll över honom. Efter 2 år tyckte kungafamiljen att det hade gått för långt och försökte fly ur landet. Planen misslyckade och de blev förda tillbaka till Paris. Andra europeiska kungahus såg med fasa på vad som hände i Frankrike. De fruktade att revolutionen skulle sprida sig till deras länder, och att det bästa de kunde göra för att försvara sig var att återupprätta det franska enväldet. Målet var att krossa revolutionen och störta nationalförsamlingen. Det var en utveckling som det franska kungaparet hoppades på. Men när man kom på kungaparet betraktade fransmännen kungen och drottningen som landsförrädare. Ett par veckor senare infördes republik i Frankrike.

Vid det här laget hade befolkningen helt förlorat förtroendet för nationalförsamlingen, eftersom den var ansvarig för en massaker på en folkmassa som hade demonstrerat för republik. Det fanns för många kungvänliga personer i nationalförsamlingen, menade man. Därför ersattes nationalförsamlingen av nationalkonventet, deras ledare hette Maximilien de Robespierre. I och med att nationalkonventet fick makten tog revolutionen en radikalare vändning, det vill säga att det blev större och genomgripande förändringar. Nationalkonventet ville bl.a. avrätta kungen. Så länge han levde fanns det hopp för monarkisterna – både inom och utom landet. Om kungen försvann skulle revolutionen segra trodde man. Kungen dömdes till döden och avrättades i januari 1793. Robespierre använde hemlig polis till att identifiera revolutionens fiender samt använde våld mot revolutionens fiender. Men många gånger avrättades oskyldiga människor eller människor som endast var kritiska till Robespierres agerande. Under den franska revolutionen spilldes otroligt mycket blod då ungefär 40 000 människor beräknats ha fallit offer under den period som brukar kallas skräckväldet.

Amerikanska revolutionen:

Amerika var en brittisk koloni. En av orsakerna till att revolution startade var efter det 7-årskriget (1756) mellan Frankrike och Storbritannien. Det var en kamp om vem som skulle styra över världshaven. Britterna vann och fransmännen fick lämna många kolonier. Storbritanniens kung hette Georg II. Eftersom det sjuåriga kriget mot fransmännen kostade för mycket pengar började kungen tänka på hur de skulle få pengar. Det kungen kom på var att kolonisterna fick betala i form av skatt. ". Kolonierna i Nordamerika var ett sätt för britterna att skaffa råvaror och bygga upp en marknad för brittiska företag. Men under svag övervakning av engelsmännen lyckades amerikanerna smuggla varor både till franska och spanska kolonier. Efter segern för Storbritannien i sjuårskriget 1763 mot Frankrike skärpte britterna övervakningen på sjöhandeln. Med detta gjort hindrade det amerikanerna att förhandla med de resterande länderna i världen. Kolonisterna tyckte inte att de skulle betala någon skatt om de inte fick vara med och bestämma. (’’No taxation without representation’’) De ville ha platser i riksdag parlamentet i Storbritannien. Kungen tyckte att det inte var någon bra idé eftersom det skulle kunna bli en risk att det skulle bli uppror i det nya landet. Kungen gav med sig till viss del, de skulle ta bort all skatt, men te-skatten, den skulle alla få betala. Kolonisterna nöjde sig inte med det där, de tyckte att det inte skulle finnas någon skatt alls. Inte om de ej fick vara med och bestämma.

Konflikten mellan Storbritannien och kolonierna flammade upp 1773. Den tändande gnistan var britternas beslut att tillåta det ostindiska kompaniet att sälja te direkt till de amerikanska kolonierna istället för att auktionera ut teet till olika mellanhänder. Det innebar att priset på te skulle sjunka en hel del, men däremot skulle tullavgifterna på te vara kvar.

Samuel Adams höll ett möte i kyrkan Old South Meeting House där många av Boston bor samlades. Under mötet var flera medborgare upprörda över avgifterna britterna infört och orättvisan om att det brittiska handelskompaniet, Ostindiska kompaniet, som inte betalade tull och avgifter. Samuel Adams och andra medlemmar från gruppen Sons of Liberty, ville att de amerikanska kolonierna skulle bli självständiga. Adams förslag om att förstöra de tre fartygen som tillhörde Ostindiska kompaniet (genom att kasta teet i vattnet, som motsvarade 3 miljoner dollar) skulle vara lösningen till självständighet. Operation "Boston Tea Party" genomfördes, dagen då fartygen kom till hamnen hindrade lokalbefolkningen besättningen från att lasta av teet. De uppmuntrades av radikalerna Sam Adams och John Hancock. Detta ledde till konflikt mellan England och dess amerikanska kolonier.

• 1776 (4 juli)- Självständighetsförklaringen av 13 stater. • 1778 – Avgörande vändning när fransmännen går in och hjälper kolonisterna. • 1783 USA vinner och blir självständigt, George Washington blev den förste presidenten

Under krigets gång spilldes mycket blod men inte på samma sätt som den under den franska revolutionen. Med lite hjälp ifrån Frankrike blev kolonierna år 1783 självständiga.

Den amerikanska revolutionen är den första stora händelse där upplysningstankarna fick genomslag. I sina protester vägleddes de av upplysningens tankar om alla människors lika värde och på demokrati. Den brittiska filosofen John Locke menade att människan är förnuftig och att alla människor är födda med samma rättigheter och att varje individ är beredd på att agera om deras rättigheter kränks. Locke hävdade även att samhället borde fungera på det viset att det finns överenskommelser mellan de som styr och befolkningen. Men dessa ideal kom bara att omfatta de vita, inte indianerna och mörkhyade.

Likheter och skillnader

Först och främst var det nödvändigt för de båda revolutionerna att det fanns idéer som utmanade det rådande samhället. Upplysningen gav sådana idéer. Det var också nödvändigt att det fanns en stark grupp som vågade uppmana de som härskade. Skatterna steg eller tillsattes i dessa två länder. Det var en signal till folket om att tiden var inne för förändring. Att kungarna inte ville ha några förändringar ledde till att förhoppningarna förvandlades till besvikelse och ilska.

Skillnaden mellan de två våldsamma revolutionerna är att även om båda revolutionerna ledde till blod så var den franska revolutionen mycket mer aggressivare och kan ses som mer impulsiv än vad den amerikanska revolutionen var eftersom krigen som fördes av amerikanerna var "systematiska" och till en viss del mer förutsägbara. Användningen av våld skedde under båda revolutionerna med samma syfte, nämligen att försvara revolutionen.

Att förändra ett samhä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen# http://www.historia2.se/historia123/?p=517 Bok: Franska revolutionen, Joel knöös Bok: Amerikanska revolutionen, R.G. Grant http://skolarbete.nu/skolarbeten/franska-amerikanska-revolutionen/ NE.se Perspektiv på historien skriven av Hans, Lars och Örjan Nyström (2011) https://www.youtube.com/watch?v=G9AQiTSOmdo Historia boken (som vi fick av skolan)

Kommentera arbetet: Revolution och våld (Franska- och amerikanska revolutionen)

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Brenda Ayllon Gomez [2015-03-23]   Revolution och våld (Franska- och amerikanska revolutionen)
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59594 [2019-10-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×