Upplysningstiden

1 röster
4917 visningar
uppladdat: 2014-11-09
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Upplysningstiden

Störst under 1700-talet.

”Det ska komma en dag, då tyranner, präster och deras förvillade eller brottsliga redskap endast skall finnas på teaterns tiljor och på historiens blad, och då solen skall gå upp över ett släkte av fria människor, som inte erkänner någon annan herre än sitt eget förnuft.”

Condorcet

Utmärkande drag

Det var viktigt under upplysningstiden att man fick föra fram sin åsikt och sina idéer. De styrande skulle respektera allas rätt till liv, frihet och egendom. Om staten kränkte dessa mänskliga rättigheter var det rätt att göra uppror. Det fanns olika uppfattningar om hur staten skulle styras, vissa ansåg att mer folkstyre skulle vara dåligt då de flesta var fördomsfulla och okunniga, medan andra ansåg att om man ska lyda en lag måste man vara med och stifta den. De troddes att staten startats av att människorna gjort en överenskommelse, samhällskontraktet. På upplysningstiden så trodde man inte att naturen ”levde”, utan man tänkte att den bara fanns där liksom. Man uppskattade den inte såsom idag, då vi värdesätter naturen väldigt högt. Nu vet vi att tack vare naturen så kan vi leva, vi utnyttjar den på allra bästa sätt. Man började även ifrågasätta Gud och religion. Vem var den här Gud? Finns han verkligen? Många trodde att han mycket väl kunde ha skapat jorden, men att han lämnat resten åt oss människor. Vissa trodde att det inte fanns någon Gud alls, de trodde på vetenskapen. Folk började vilja hitta förklaringar till allt. Hur jorden fungerade, varför jorden fanns, hur saker och ting fungerade, osv. Det var då Isaac Newton upptäckte gravitationen. Man hittade förklaringar till det mesta man ville ha en förklaring till, men än idag så söker vi förklaringar till många saker. Alla dessa upptäckter gavs till allmänheten genom böcker, Nationalencyklopedin. Boktryckarkonsten hade ju precis uppfunnits, så detta var även ett sätt att få en bra användning utav detta. Det som gör att vetenskapen går framåt är det faktum att vi vågar ifrågasätta, och vi vågar stärka. Det är även det som gjorde att Nationalencyklopedin växte. Något vi idag kan vara tacksamma över att de under upplysningen insåg, var att ingen hade rätt att styra folks åsikter och tankar. Därav kom yttrandefrihet. Man litade mer på sina egna tankar än den som styrde. Dessa tankar tyckte dock inte prästerna, adeln, kungarna och andra högt uppsatta människor om. De ville ju såklart inte dela med sig av deras makt och deras rikedomar.

### **Amerikanska och franska revolutionen.** ###

Jag tror verkligen att Amerikanska revolutionen är en följd av Upplysningens idéer. Då amerikanerna inte längre kände någon samhörighet med britterna ville de slå sig fria. De ville bli sitt eget land, USA. Eftersom det första de flesta tänker på när de hör Upplysningen är frihet, att folk tänker egna tankar och att man började stå upp för det man tyckte, så är Amerikanska revolutionen en följd av upplysningen. De tänkte i egna banor och vägrade att bli styrda över mer. Allt som upplysningen står för. Men vissa vill inte kalla det revolution, utan de vill kalla det frihetskrig, då amerikanerna ville slå sig fria från Englands styre. De ville ha eget styre.

Den Franska revolutionen är, precis som den Amerikanska, mest troligt också en följd av Upplysningen. Det började med att folket vägrade betala högre skatt. En grupp människor samlades i en idrottshall (eller något annat) och startade Nationalförsamlingen. De tänkte inte splittras förrän de fått som de ville. Som en följd av det strömmade parisarna ut på gatorna och mötte våld med våld. Detta hände den 14 juli, Frankrikes nuvarande nationaldag.
De avskaffade alla privilegier som de högt uppsatta haft, alla skulle stå lika inför rätten. Alla skulle vara medborgare. Nu måste det sökas stöd hos Nationalförsamlingen om nya idéer. Majoriteten av männen hade rösträtt, men de fattigaste, och kvinnor, hade fortfarande ingen rätt att rösta. De hade åstadkommit en demokrati, dock inte fullt utvecklad. Frankrike skapade fiender i alla Europas makter. Detta ledde till kaos i Frankrike. De avrättade kungen, och ingen gick säker. Både de som ville föra demokratin längre, och de som ville stoppa den var i riskzonen. Man tror att 40000 människor dödats under denna tid. Men även efter allt detta, så gick det mesta tillbaka till som det var innan. Men kungarnas och adelns makt var inte lika stor. Tanken på folket som medborgare började rota sig och ledde ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Upplysningstiden

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2014-11-09]   Upplysningstiden
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59478 [2020-04-08]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×