Ekonomisk hållbarhet - kan en resursbaserad ekonomi utgöra ett hållbart alternativ? Projektarbete.

2 röster
5154 visningar
uppladdat: 2013-06-04
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
UTREDANDE UPPSATS


Projektarbete
Läsåret 2012/13



Utredande uppsats
Projektarbete, läsåret 2012/13 Korrespondensgymnasiet i Torsås











EKONOMISK HÅLLBARHET



- kan en resursbaserad ekonomi utgöra ett hållbart alternativ?








Rasmus Andersson
Ekonomiprogrammet















Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26






SAMMANFATTNING


Över hundratals år har våra nuvarande ekonomiska system utvecklats, och till stor del med
positiva resultat. Många av vinsterna görs dock på bekostnad av någonting annat –
exempelvis miljön och världens begränsade naturliga resurser – vilket innebär att systemet
utan förändringar enbart kan fungera temporärt. Denna uppsats baseras på kritik av det
nuvarande monetära systemets möjlighet till att främja en hållbar utveckling för framtida
generationer, och har som mål att undersöka om den stämmer. Detta sker genom jämförelser
av statistik gällande diverse förnybara energikällor. Resultatet visar att andelen förnybara
energikällor i dagens samhälle ständigt ökas, och att det inte bör vara nödvändigt att förkasta
vårt sociala system.


Nyckelord:
ekonomi, hållbarhet, resurser, förnybara energikällor.




























Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26





INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING
s. 1

2 BAKGRUND
s. 2

3 SYFTE
s. 2

3.1 Frågeställning
s. 2

4 METOD
s. 2

5 RESULTAT
s. 3

5.1 Definition av ekonomi och hållbar utveckling
s. 3

5.2 Miljön
s. 3

5.2.1 Marknadens misslyckande
s. 3

5.2.2 Resursernas otillräcklighet
s. 4

5.2.3 Resursallokering
s. 4

5.2.4 Steg mot hållbarhet
s. 4

5.2.5 Potential kring förnybara källor
s. 7

5.3 Zeitgeist
s. 8

5.3.1 Det monetära systemet
s. 8

5.3.2 Priset på produkter och tjänster
s. 9

5.3.3 Energikällor
s. 9

5.3.4 Ideologier
s. 10

5.2.5 Världens ekonomi och konkurrens
s. 10

5.3.6 Resursbaserad ekonomi
s. 10

6 DISKUSSION
s. 11

7 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
s. 12


Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



1

1 INLEDNING


För att lättare beskriva vad det är som av vissa anses ha gått fel i det nuvarande systemet så
börjar jag med att sammanfatta relevanta stadier i ekonomins historia.
Att försöka rita upp en utveckling av ekonomin bland människor är dock inte lätt.
Människosläktet har funnits i miljontals år och den nuvarande människan beräknas ha funnits
i cirka 200 000 år.
1
Tidigast kan man tänka sig att det enbart skedde en sorts byteshandel som
syftade till att byta det man hade mycket av mot någonting man hade lite av, eller byta till sig
saker som man inte annars hade tillgängligt, eller själv kunde producera. Genom detta byte
fick man tillgång till många olika ting trots att man kanske bara tillverkade en eller två saker
själva. Tjänster byttes på samma sätt, och människorna hjälpte därmed varandra genom att
göra det de var bra på. Anledningen till detta var – förutom en oförmåga till produktion eller
framställning av en särskild produkt – att specialisering gynnar alla. Produktionen av varor
eller tjänster delas upp, vilket innebär att varorna kan produceras billigare (stordriftsfördelar)
och även utvecklas till det bättre. Med bättre transportsmetoder började man även att
importera från andra länder, samt exportera sina egna varor.
När handeln blev internationell påverkades den på många sätt, bland annat genom att positivt
öka välfärden för många länder. Tankarna kring produktion anpassades till en global skala,
och var särskilt betydande i samhällets utveckling. Nu kunde man inte bara dela upp arbete
lokalt, utan även nationer emellan, varpå många möjligheter öppnades upp. Även om flera
parter har möjlighet till produktion så kan det finnas absoluta fördelar för en plats, som
resulterar i en billigare och bättre vara. Dessutom kan det finnas komparativa fördelar som
syftar till att man tjänar på att överlämna produktionen av en vara till ett annat land för att
höja produktionen av en annan vara – trots det att man egentligen har absoluta fördelar
gällande båda varorna. Många ekonomer och politiker har rekommenderat en så öppet och fri
handel som möjligt. Ekonomin kan liknas vid ett skört ekosystem som inte bör störas mer än
nödvändigt av externa krafter.
”To prohibit a great people, however, from making all that they can of every
part of their own produce, or from employing their stock and industry in the way
that they judge most advantageous to themselves, is a manifest violation of the
most sacred rights of mankind.” –Adam Smith.
2

Handelssamarbeten utgör gemenskaper mellan länder i syfte att bryta ned gränser och skapa
en inre marknad, för att fungera som en samlad enhet. Tullar tas till stor del bort, eftersom de
anses störa handeln och negativt påverka den möjliga konkurrensen genom att vissa parter får
mer gynnsamma förhållanden. Utan konkurrens blir priserna snedvridna och det sägs inte
heller finnas en naturlig strävan till förbättring. Europeiska Unionen (EU) stadgas bland annat
på dessa principer om en fri marknad, och även på samhällsenliga koncept kring fri rörlighet
och likvärdiga rättigheter till jobb och utbildning.
Expansion inom utbildningsområdet har skett de senaste hundratals åren, dock då främst i
industriländerna. Med ökad teknologisk framgång och globalisering sprids information
mycket lättare och många fler får chansen att utbilda sig. Enligt undersökningar har
analfabetismen i världen halverats sedan 1970-talet, och fortsätter att minska (minus två

1
Henriksson, A. (2011). Naturkunskap B. Malmö: Gleerups. S 197.
2
Smith, A. (1776). The Wealth of Nations. London: W. Strahan and T. Cadell. S 470.

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



2
procentenheter senaste ~10 åren).
3
Nya möjligheter till arbete skapas också då nya marknader
öppnas upp.
Mycket av detta tyder på en förbättring inom samhället. Det finns dock ett annat perspektiv av
detta monetära system som inte behandlas lika ofta. Denna uppsats baseras på kritik mot det
monetära systemet som främst framförts i filmen Zeitgeist: Addendum från 2008, där man
förespråkar ett resursbaserat ekonomiskt system.

2 BAKGRUND

Zeitgeist är en serie samhällskritiska filmer som producerats och skapats av Peter Joseph. Den
första delen släpptes 2007 och behandlade religion, konspirationsteorier kring den elfte
september och en syn på hur banker kontrollerar media samt det monetära systemet. Den
andra delen – Zeitgeist: Addendum – handlar i stort sett enbart om hur vi bör förbättra vårt
nuvarande samhälle. Även här inkluderas tankar som liknas vid konspirationsteorier för att
förstärka sin poäng. De mest omfattande av dessa tankar kommer att presenteras här – även
fast uppsatsens mål inte är att belysa konspirationer – så att idéerna inte blir felrepresenterade.
Filmens syfte är att ge ett alternativ till den nuvarande samhällsmodellen, och då behöver man
självklart en god anledning till att göra så. Informationen som presenteras kommer att
reflektera åsikter från ett flertal organisationer, vars källor jag kommer att inkludera, och är
därför inte mina egna. Om informationen presenteras på ett sådant sätt att den är partisk och
subjektiv så är det för att det är så den har gjorts tillgänglig.

3. SYFTE

Syftet med denna uppsats är att gå igenom de punkter som framförts av den s.k. Zeitgeist-
rörelsen. De menar att det finns ett mycket mer effektivt system än det vi använder oss av
idag, både när det gäller samhälleliga koncept och energibehov.

3.1 Frågeställning

Kan en resursbaserad ekonomi utgöra ett hållbart alternativ till det monetära systemet som
används i världen idag?

Är ett sådant system nödvändigt?

4. METOD

Det är inte möjligt att kvantifiera resultaten kring en resursbaserad ekonomi eftersom att det
enbart är ett koncept. Däremot kan man genom dess uppbyggnad (vare sig de är möjliga i
praktiken eller ej) besvara om systemet i teorin skulle vara hållbart. För att besvara frågan om
det är nödvändigt med ett resursbaserat system samt en samhällelig ombyggnad för att nå
fram till målet kring hållbar utveckling kommer jag att till en början att beskriva huvuddragen
av den kritik som Zeitgeiströrelsen riktar mot det nuvarande ekonomiska systemet. Därefter
kommer Zeitgeiströrelsens argument för ett alternativt resursbaserat ekonomiskt system
redogöras. Slutligen görs en sammanställning genom att jämföra statistik från flera källor
gällande den nuvarande energisituationen i världen, samt potentialen för framtida
energikällor. Att energifrågorna får så stort utrymme i undersökningen är för att de är av stor
betydelse för det ekonomiska systemet.

3
http://stats.uis.unesco.org/unesco/TableViewer/tableView.aspx?ReportId=201

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



3

5. RESULTAT
5.1 Definition av ekonomi och hållbar utveckling

Ordet ekonomi härstammar från grekiskans ”??????µ??”, som är en sammanslagning av två
ord som syftar på ”hus” och ”förvaltning/skötsel”. Ekonomi har många olika betydelser
beroende på sammanhanget, men i allmänhet så syftar det på att hushålla med begränsade
resurser. Alltså att hantera de resurser som finns tillgängliga på bästa möjliga sätt, och inte
vara slösaktig. En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen som ”[…]en
utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillgodose sina behov”.
4
Frågan som ställs är vare sig vårt samhälle enligt den
definitionen är hållbart eller ej. Svaret enligt kritikerna (bland annat Zeitgeiströrelsen och
WWF) är att det naturligtvis inte är det i dagsläget. När man spenderar begränsade resurser
såsom fossila bränslen och berövar framtida generationer av dem blir det svårt att tala om
hållbarhet. Eftersom att vi behöver jorden och naturen för att tillgodose våra behov måste
även de skötas och tas hand om för att utvecklingen skall anses vara hållbar.

5.2 Miljön

Hur lämplig en energikälla är för hållbarhet beror alltså inte bara på tillgänglighet och om den
är förnybar eller inte, utan även på hur stor påverkan den har på miljön. Koldioxidutsläpp från
fossila bränslen har ökat med ungefär tio gånger under de senaste hundra åren. Världens
utsläpp låg under 1909 på 2879 ton koldioxid, i relation till 32042 ton år 2009.
5
Mängder av
andra utsläpp från fabriker och maskiner bidrar till föroreningar i luften och marken. Detta ger
påtagliga skador på miljön och naturen, och utgör även underliggande faktorer för många
olika sjukdomar i djur och människor. Många tätbebyggda städer i Kina visar ett gott exempel
på hur utsläppen förpestar luften. Smog ligger som en dimma över städerna och gör det svårt
att se. Andningsskydd och munskydd är extremt vanliga i Kina och används för att skydda
användaren mot föroreningar, samt hindra spridning av sjukdomar. Föroreningen har troligen
skett på grund av den höga populationen, samt den höga andel industrier som behövts för att
göra Kina till den massiva ekonomi som den är idag.

5.2.1 Marknadens misslyckande

Inom ett ekonomiskt system så agerar konsumenten efter maximal nytta, och producenterna
likaså efter maximal vinst. Systemet fungerar bra enligt principerna utbud och efterfrågan –
som bestämmer de gemensamma priserna tillfredsställande för både konsument och
producent. Vad systemet misslyckas med att inkludera i beräkningen är miljön. På ett sätt
regleras priserna automatiskt efter tillgänglighet – vilket kan inkludera miljöpåverkande
artiklar – men överlag måste man istället betala extra för att skona miljön. Enligt denna
premiss är det alltså till stor del konsumentens ansvar att se efter miljön, men detta kan gå
emot antagandet att man söker efter maximal nytta. Miljön påverkar inte konsumenten
personligen, och kommer troligtvis inte uppvisa någon större skada de närmsta decennierna.
Därför kan det finnas färre incitament till att skona den. I jakten på maximal vinst tar inte
företag och industrier nödvändigtvis hänsyn till miljön – det skulle ju ge högre utgifter och
därmed lägre vinst. Genom att istället använda sig av framställningsprocesser och metoder
som är skadliga för miljön kan man spara in pengar.

4
http://www.regeringen.se/content/1/c4/17/61/1199ea50.pdf
5
http://cdiac.ornl.gov/ftp/ndp030/global.1751_2009.ems

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



4

5.2.2 Resursernas otillräcklighet

Idag begränsas vi av många ting, särskilt med tanke på våra moderna levnadsvillkor.
Människan ser bilen, flygplanet och andra transportmedel som nödvändigheter. Elektricitet
används för att lysa upp våra städer och hålla igång livet så som vi vet om det idag, med alla
dess teknologiska anknytningar. Utan det hade vi förflyttats ett par hundra år tillbaks i tiden
och världen hade blivit mycket större igen, i och med att det nästintill ögonblickliga
informationsutbytet som finns idag inte hade fungerat. För att behålla världen som den är i vår
samtid är det alltså nödvändigt med mycket energi.
Energi är i dagens läge inte egentligen ett problem, eftersom att vi har nog för att ta hand om
alla våra behov. Till stor del använder vi oss dock av icke-förnybara energikällor, eftersom att
de är billigare och ger mer utdelning. År 2010 kom världens energiresurser till 32.4% från
olja, 27.3% från kol och petroleum, 21.4% från naturgas, 10.0% från bioenergi, 5.7% från
kärnkraft, 2.3% från vattenkraft och 0.9% från övriga källor (geotermisk energi, solenergi,
vindenergi, värmeenergi och så vidare).
6
Av alla dessa energiformer är det bara bioenergi,
vattenkraft och resterande ”övriga” källor som anses vara förnybara och rena. Kärnkraft kan
ses som förnybar men samtidigt så är det en kontroversiell energikälla på grund av de långa
halveringstiderna de radioaktiva ämnena har som tvingas lagras i marken.

5.2.3 Resursallokering

Förutom att värna om miljön genom att minska utsläpp måste vi för att anses vara hållbara
även ta hand om dess resursallokering på ett bättre sätt. Naturresurser kan delas upp i två
breda delar – förnyelsebara och icke-förnyelsebara. Till förnyelsebara räknas bland annat
vatten, skog och vind – resurser som inte kan ta slut så länge vi inte överanvänder eller på
annat sätt skadar dem. Icke-förnyelsebara är resurser som bildats på jorden under speciella
omständigheter över miljontals år och därmed inte är direkt förnyelsebara. Dessa inkluderar
olja, stenar och metaller. Olja och kol är bland våra viktigaste energikällor idag på grund av
den stora mängden energi de släpper ifrån sig vid förbränning. Detta är dock inte hållbart,
eftersom att de inte bara är icke-förnyelsebara, utan även icke-återanvändningsbara (till
skillnad från sten och metaller). Användning föroreningar dessutom luften och förstör miljön.
Andra möjliga energikällor såsom vindkraft, vattenkraft, vågkraft, solenergi, bioenergi,
kärnkraft och geotermisk energi kan vara mer skonsamma för miljön.

5.2.4 Steg mot hållbarhet

Kyotoprotokollet har varit en av de mest omfattande miljörelaterade överenskommelserna
under den korta tid då vi börjat inse den påverkan vi faktiskt har på miljön. Här gick
majoriteten av världens länder tillsammans för att minska utsläppet av växthusgaserna
koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid med
minst 5,2 procent gällande perioden 2008-2012, jämfört med nivåerna 1990.
7
Avtalet slöts den
11 december 1997 i Kyoto, Japan som en addition till klimatkonventionen (UNFCCC, United
Nations Framework Convention on Climate Change) men trädde i kraft den 16 februari 2005,
då det minimum av 55 signerade länder (som även producerar minimum 55 % av
koldioxidutsläppen) hade nåtts. Flera stora länder skrev dock under avtalet för att sedan inte
ratificera det.

6
http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/kwes.pdf
7
http://unfccc.int/resource/docs/convkp/kpeng.pdf

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



5
Målet som hade satts för att värna om miljön och ta hand om hotet kring växthuseffekten och
den globala uppvärmningen (som i sig är ett väldigt kontroversiellt ämne), samt andra
relaterade förändringar i klimatet, nåddes inte. Både USA och Kanada har dragit sig ur, med
undantag för ett fåtal amerikanska städer och stater. Anledningen skall ha varit ren
ekonomisk. USA stod under 2011 för 16 % av världens koldioxidutsläpp. Kanada har ett av
världens högsta utsläpp per capita. Andra problem med protokollet är att nationer i utveckling
– inklusive Kina – inte tvingats sänka sina utsläpp, som i sin tur kan ha lett till att man helt
enkelt förflyttade delar av utsläppen från industriländer till utvecklingsländer. Kina stod under
2011 för 29 % av världens koldioxidutsläpp.
8
Straff för misslyckande för anmälda länder att
nå sina mål finns inte heller, så ett stort ansvar krävs av varje land som deltar. Att dra sig ur
bestämmelserna är simpelt och med krav på enbart ett års varsel om uppsägning.
Vissa kritiker (över 650 vetenskapsmän enligt U.S Senate Committee on Environment and
Public Works) av protokollet menar till och med att växthusgasernas påverkan på klimatet
inte grundas med tillräckligt vetenskapliga bevis.
9
Man har jämförelser i temperatur och
mängd utsläpp, men sådana korrelationer betyder inte att den ena ligger bakom den andra
(kausalitet). Istället kan det finnas mängder av andra förklaringar till fenomenet; som inte
skall beskrivas med första bästa lösning. Med detta i åtanke kan protokollet ses som
ekonomiskt slösaktigt och onödigt.
Andra menar istället att det faktiskt är helt möjligt för oss att inom en nära framtid kunna
försörja en stor del av energibehovet enbart med förnybara och rena källor. WWF (World
Wide Fund for Nature) har skrivit en 256 sidor lång rapport kring dessa källor, och hur det
kan vara möjligt att få 100 % av vårt energibehov från dem till år 2050.
10
Rapportens mål kan
summeras i ett citat från James P. Leape, generaldirektör för WWF:
”By 2050, we could get all the energy we need from renewable sources. This
report shows that such a transition is not only possible but also cost-effective,
providing energy that is affordable for all and producing it in ways that can be
sustained by the global economy and the planet. The transition will present
significant challenges, but I hope this report will inspire governments and
business to come to grips with those challenges and, at the same time, to move
boldly to bring the renewable economy into reality. There is nothing more
important to our ability to create a sustainable future.”
Energi från vattnet, vinden, solen och jordens värme har potential att själva kunna släcka hela
världens energitörst, på ett sätt hälsosamt för miljön. Mycket av den energi vi använder idag
är slösaktig, och hade kunnat reduceras med effektivare metoder, bland annat genom att öka
återvinningen. Vindkraft har ökat med 70 % de senaste två åren. Investeringar i förnybara
krafter ökades från 100 miljarder dollar 2007 till över 150 miljarder dollar 2009, och ökades
från 211 miljarder dollar 2011 till 257 miljarder dollar 2012. Trots allt detta sker inte
utvecklingen särskilt snabbt. Den höga procentuella ökningen betyder mindre eftersom att
andelen energi från förnybara källor är låg till att börja med.
Utan övergången till förnybara energikällor kommer miljöproblemen enligt WWF enbart
fortsätta att eskalera och slutligen vara utanför vår kontroll. Idag lever en femtedel av världens
befolkning idag utan pålitliga energikällor över huvud taget, vilket gör det svårare för de att få

8
http://edgar.jrc.ec.europa.eu/CO2REPORT2012.pdf
9
http://www.epw.senate.gov/public/index.cfm?FuseAction=Files.View&FileStore_id=83947f5d-d84a-4a84-ad5d-6e2d71db52d9
10
http://assets.panda.org/downloads/the_energy_report_lowres_111110.pdf

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



6
en utbildning eller arbete i den alltmer teknologiska världen. När priserna på energi ökar –
någonting som är oundvikligt när resurserna minskar, med tanke på konceptet kring utbud och
efterfrågan – så är det just de fattigare människorna som drabbas hårdast. Om varje människa
i världen använde lika mycket olja som den genomsnittliga amerikanen eller singaporianen så
hade våra nuvarande reserver tagit slut på mindre än tio år. Detta kan ses som en överdrift
eftersom att vi finner nya reserver, samt kan exploatera nya källor med bättre teknologi.
Risken är dock väldigt hög och kostnaderna för misslyckade operationer kan vara ofattbara.
2010 exploderade oljeplattformen Deepwater Horizon i den mexikanska golfen efter det att
man borrat på 1500 meters djup och resulterade i ett oljespill på kring 770 miljoner liter olja,
som i sin tur stod för tusentals döda djur och flera rubbade ekosystem. Företaget BP –
världens tredje största petroleumföretag – stod som ansvariga.
I
5.2.1
nämndes det att klimatförändringarna inte påverkar konsumenten personligen, och att
det därför inte finns ett starkt nog incitament för att ändra sina handlingar. Detta är dock bara
en halvsanning, eftersom att vår skada på klimatet beräknas ha tagit över 140 000 människoliv
årligen i världen sedan 2004 – och då tar man inte alls med naturen eller djuren i ekvationen.
11

Det påverkar även vattenkällor, samt tillgång på ren luft och mat. Många sjukdomar såsom
undernäring, malaria och denguefeber anses vara klimatkänsliga och kan komma att förvärras.
De direkta skadorna på hälsan som uppkommer på grund av klimatförändringar förväntas tills
år 2030 kosta mellan 2 och 4 miljarder dollar.
I en annan rapport av WWF från 2013 syftar man till att bryta ned ett av argumenten mot
solkraft – nämligen att solpanelerna skulle ta upp för stor landarea, och att man inte hade haft
nog med rum. Detta har man gjort genom tester i sju olika regioner. Fotovoltaiken står idag
enbart för 0.1 procent av världens elektricitetgeneration, men den har ökat med 40 procent
varje år sedan 2000, och är därmed den snabbast växande energiteknologin i världen.
12
Enligt
WWF är det en pålitlig teknik som hade kunnat användas i nästintill alla regioner i världen,
med potential för långvarande tillväxt. Metoden man har använt sig av är att räkna ut arean
land som skulle krävas för att producera nog med elektricitet för att försörja regionens behov.
Testerna visar att mindre än en procent av den tillgängliga landmassan hade behövts för att
försörja hundra procent av behovet. I rapporten nämns det att sannolikheten för detta att hända
tills 2050 är låg, men att det är möjligt och att en trettioprocentig försörjning inte är ett
osannolikt scenario.
Över 30 % av Storbritanniens energibehov kan fås från ekonomiskt tillgängliga tidvatten- och
vågareor.
13

As an island, the UK has substantial natural wave and tidal energy resources.
Despite having less than one per cent of the world’s population, it has been
estimated that UK waters contain around 15 per cent of the world’s
economically accessible tidal resource and over 10 per cent of the world’s
economically accessible wave resource. This tidal resource is estimated at
29TWh, and wave is 50TWh. – RenewableUK, Marine Energy in The UK.
Med bättre teknik kan vi också sätta stopp för problem kring s.k. betingat förnybara
energikällor – sådana som är förnybara så länge vi inte utarmar och överanvänder dem.
Användningen av flera av dessa kan skapa problem såsom erosion och floder. Stora delar av

11
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs266/en/
12
http://awsassets.panda.org/downloads/solar_atlas__low_res__final_8_jan_2013__1_.pdf
13
http://www.renewableuk.com/en/publications/index.cfm/Marine-SOI-2012

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



7
växtligheten för exempelvis biomassa behöver även lång tid för att återhämta sig, varpå den
inte kan nyttjas, som i sin tur kan skada den biologiska mångfalden. Många djur och växter
har anpassat sig till sina miljöer och levnadsförhållanden över miljontals år. Förändringarna
sker idag alldeles för snabbt för att alla levande organismer skulle ha chans att återanpassa
sig. Många förväntas bli utrotade.
Enligt Clean Edge hjälpte kommersialiseringen av förnybar energi flera länder att förbättra sin
ekonomi år 2009. Andra ekonomiska analytiker har förväntat sig ytterligare investeringar
inom ren energi efter Fukushimi-olyckan i Japan den 11 mars 2011 som ledde till utsläpp av
radioaktiva ämnen, för att förhindra att liknande saker händer igen.
14
Miljontals jobb kan
också skapas med direkt eller indirekt koppling till den ökande användningen av förnybar
energi.
15


5.2.5 Potential kring förnybara källor

United Nations Development Programme har presenterat en rapport med väldigt ambitiösa
siffror kring förnybar energis potential.
16
Solenergi kan generera mellan 437 500 TWh och
13 843 611 TWh, beroende på vädret som i sin tur påverkas av säsonger, tidspunkter och
dagar. Geografiskt sett skiljer det också väldigt mycket, och länder närmre ekvatorn utsätts för
mer solsken. Därför finns det en väldig bredd i hur mycket solenergi som teoretiskt kan
utvinnas med hjälp av paneler. Arean som finns tillgänglig och inte än är bebyggd utgör
närmre 4 miljarder hektar (1999). Sätter man cirka 10 procent av denna area åt sidan till
städer, vägar och annan infrastruktur, så har man fortfarande tillgång till 3,6 miljarder hektar
land. Energipotentialen ovan är innan konversion, och delar av energin kan därför slösas utan
bra nog konversionsteknik. Realistiskt sett kommer man att förlora mycket av energin.
Potentialen visar dock att tillgänglighet inte är ett problem, utan att det istället är tre faktorer
som begränsar våra energiresurser – hur effektiv samt hur kostsam den samtida
konversionstekniken är, hur effektivt man kan lagra energin som samlats in, och effektiviteten
på produkter som drivs av väte och elektricitet.
Potential för vind tros vara 500 000 TWh per år, men en mer realistisk siffra skulle vara 10 %
av det (~50 000 TWh). Detta kräver dock att 27 % av världens landyta täcks av vindfarmer.
Genom att täcka 4 % av världens landyta kan man istället producera omkring 19 000 TWh per
år. Geotermisk energi utgör nästintill oändlig potential i jämförelse med vår nuvarande
energianvändning, men mestadelen av den energin är orealistisk att utvinna. På ett djup av
fem kilometer beräknas 140 000 000 exajoules (~40 000 000 000 TWh) energi teoretiskt sett
kunna utvinnas. 500 exajoules (~140 000 TWh) av energin tros kunna vara tillgängligt inom
de närmsta 10 åren.
Gällande energi från vattnet har man flera olika metoder tillgängliga – tidvattensenergi,
vågenergi, havsvärmekraft och saltkraft. Energi från tidvatten – det vill säga energi som
överförs till vattnet med hjälp av gravitationens inflytande från solen och månen – är den mest
kommersiellt användbara källan när det gäller vatten. Tekniken har tidigare varit dyr och
begränsad till få platser, men med förbättrad teknologi öppnas flera möjligheter, och ger en

14
http://www.upi.com/Science_News/Resource-Wars/2011/03/21/Japans-nuclear-disaster-boosts-renewables/UPI-
28501300714143/#ixzz1HJPwVWKa
15
http://www.ren21.net/Portals/0/documents/Resources/REN21_GSR_2010_full_revised%20Sept2010.pdf – S9
16
http://www.undp.org/content/dam/aplaws/publication/en/publications/environment-energy/www-ee-library/sustainable-energy/world-
energy-assessment-energy-and-the-challenge-of-sustainability/World%20Energy%20Assessment-2000.pdf S163—168


Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



8
pålitligare källa (i och med förutsägbarhet) än solenergi och vindenergi. Enligt ”World Energy
Assessment”-dokumentet har tidvatten en årlig potential på 22 000 TWh, vågenergi 18 000
TWh, saltkraft 23 000 TWh och havsvärmekraft 2 000 000 TWh. Dokumentets slutsats kring
förnybara källor är att de inte utgör en begränsning för hållbar utveckling, och ser inte en
möjlighet till att de skulle vara otillräckliga – även långt in på 2100-talet.

5.3 Zeitgeist

För att rättfärdiga en total omstrukturering av det sociala och ekonomiska systemen som
användes idag presenteras flera teorier som av vissa (skepticproject.com har dedikerat flertal
sidor till att blotta och motbevisa Zeitgeist) enbart kan beskrivas som konspirationer.
17
I
filmen understryks det att meningen inte är att presentera ogrundade konspirationsteorier.
Istället presenterar man fakta och statistik, och missar inte att inkludera källor. Det subjektiva
som kan uppstå är vart man låter fakta föra en. Två människor som tittar på samma statistik
kan uppfatta olika möjliga orsaker och samband.

5.3.1 Det monetära systemet

Den absoluta stommen i Zeitgeiströrelsens argument ligger i kritiken mot det monetära
systemet. För att förklara denna kritik beskriver man först grundläggande ekonomiska
koncept, och varför de misslyckas. Man understryker även att det monetära systemet är ett av
de mest missförstådda systemen genom tiderna, och det av en god anledning. Tillgängligheten
på information är relativt fri – om man vet vart man ska leta – men språket är skrivet i facklig
anda och är ofta onödigt komplicerat (själva koncepten i sig är också väldigt komplicerade).
På grund av detta ifrågasätter vanliga människor inte hur pengar skapas, påverkas och
förändras under tid. Eftersom att systemet utgör en sådan pelare i vårt nuvarande samhälle är
det oacceptabelt att majoriteten av invånarna inte förstår sig på det. Man får istället lita på att
staten och bankerna gör det rätta. Vi vet inte hur olika policyer kan komma att påverka oss
personligen och får än en gång lita på politikerna.
”Modern Money Mechanics” är en manual som publicerades av Chicago Federal Reserve
1961 för att beskriva hur pengar genereras och hur de får sitt värde i ett ”fractional reserve”
banksystem. Själva skapandet av pengar i USA går till så att staten vill ha pengar, varpå de
förfrågar Federal Reserve – USA:s centralbank – som i sin tur trycker pengarna och byter dem
mot samma mängd i s.k. ”Treasury Bonds”. Dessa är obligationer med bestämd ränta som
betalas ut var sjätte månad i 30 år då den förfallit och skall betalas tillbaks i fullo.
18
När
pengarna satts in på ett bankkonto blir de del av den officiella lagliga valutan, och adderar
summan av lånet till antal tillgängliga resurser i den amerikanska penningmängden. 10 % av
det tidigare lånet måste hållas som ”reserve” (därav namnet ”fractional reserve”), medan
resterande 90 % kan användas av banken för till nya lån.
19
Ovanpå det första lånet kan 90 %
ytterligare pengar skapas ur luft, och på det nya lånet likaså. Detta kan användas för att skapa
9 gånger det första lånets värde.
Pengar skapas ur lån, som i sin tur är skuld. Utan skuld finns det inga pengar i cirkulation. Om
alla pengar på lån skulle betalas tillbaks skulle det inte finnas en krona i cirkulation. Tar man
sedan med ränta i ekvationen så kan man betala tillbaks alla lån med alla tillgängliga resurser

17
http://conspiracies.skepticproject.com/articles/zeitgeist-addendum/
18
http://www.treasurydirect.gov/indiv/research/indepth/tbonds/res_tbond.htm
19
http://liberty-
tree.ca/links.nsf/aa4f9df889e46a910625714d0020f26e/e7ba51d011da5b7006257563005ad00b/$FILE/Modern%20Money%20Mechanics.pdf

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



9
och fortfarande vara skyldiga stora summor pengar. Och lånen som man är skyldig på kan
gälla pengar som inte ens har kommit i existens än. Enligt Zeitgeist är detta ett bevis på att
systemet är misslyckat och att det slutligen kommer att gå i konkurs. De nämner att detta står
som grund till bland annat fattigdom och hemlöshet, och att många människor har en
begränsad tillgång på nödvändiga resurser.
Så hur är det pengar får sitt värde? Pengar har inget särskilt värde till att börja med – de är
bara bitar av papper eller poster i datorprogram och böcker. Mynt kan ha ett värde beroende
på vilken metall de är gjorde av, men det är generellt mycket lägre än det aktuella värdet av
valutan (förutom vid hyperinflationer, eller gällande redan utdaterade valutor). Bara cirka 3 %
av pengarna existerar i fysisk form (USA), medan resten finns digitalt. Överlag bestäms
värdet på en valuta dels av folket i form av förtroende – förväntningar har en tendens att
förverkliga sig själva – men även av volymen tillgängliga pengar. Det är ju otillräckligheten
av pengar som gör att de är värda någonting, som med alla andra resurser. Så varje gång
centralbanken skapar mer pengar för att mätta behovet av staten, så förändras värdet av de
pengar som redan är i cirkulation, som i sin tur sänker köpkraften och ökar inflationen. Nu
behöver man mer pengar än tidigare för att köpa samma produkter. Metoden man har för att ta
hand om inflation – det vill säga trycka mer pengar för att tillfredsställa den summa pengar
som krävs för att ta hand om alla transaktioner – skapar alltså mer inflation. Valutan
devalveras automatiskt över tid enligt systemet naturliga principer. Man kan se en precis
inverterad korrelation med den tillgängliga penningmängden och dollarns styrka. Dagens
dollar skulle vara värd cirka 4 cent för hundra år sedan, och därmed har en 96 procentig
devalvering skett. Penningmängden har sedan 1959 ökat från under 300 miljarder dollar till
över 10 000 miljarder dollar (10460 miljarder dollar mars 2013).
20


5.3.2 Priset på produkter och tjänster

Vad det är som bestämmer priset på produkter och tjänster har sedan hundratals år varit en
kontroversiell fråga utan något riktigt svar. Det är än idag svårt att förutspå hur saker kommer
att ske på den ekonomiska marknaden, men vi har en god aning om hur priserna blir till. Priset
är utjämnaren som ser till att utbud alltid motsvarar efterfrågan. När efterfrågan är högre än
utbudet kommer priset att höjas tills det att en jämnvikt nås och efterfrågan reflekterar det
tillgängliga utbudet, eller tills det att ett högre utbud skapas genom attraktion i relation till
priset. Likaså kommer priset att sänkas om utbud är högre än efterfrågan, tills det att en
jämnvikt skapas och marknaden balanseras.
21


5.3.3 Energikällor

Man nämner vågor, tidvatten, sol och vind som potentiella energikällor kontra fossilenergi,
kärnkraft, biomassa och väteekonomi. I Zeitgeist har man åsikten att vi inte behöver använda
oss av fossila bränslen över huvud taget, eftersom att det finns bra nog alternativ. För att
motarbeta petroleumbaserade bränslen vill man att människan använder sig av elektroniska
bilar med batterier som försörjning. En timma solenergi hade räckt till hela världens
energibehov i ett år, om teknologin som krävts för att fånga den hade funnits. Likaså hade
vindkraft kunnat ta hand om hela världens energibehov, om de praktiska hindren som står i
vägen hade överkommits.
22
I en rapport från U.S Department of Energy under 2007 sades det

20
http://www.economagic.com/em-cgi/data.exe/fedstl/m2sl
21
http://www.nrcan.gc.ca/energy/sources/petroleum-crude-prices/1130
22
http://www.stanford.edu/group/efmh/winds/global_winds.html

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



10
att om vindkraft utan spillo fångades i enbart tre stater, hade det kunnat försörja hela nationen.
I filmen hävdas det att vågkraft kan generera 80 000 TWh per år, som utgör mer än hälften av
världens energikonsumtion under samma tid. Jordens energianvändning låg under 2008 på
~140 000 TWh, ett värde som ligger långt under potentialen för de förnybara energikällorna.
23

Anledningen till att teoretiska framgångar inom teknologin inte har skett än är enligt Zeitgeist
att det monetära systemet bara uppmuntrar sådant som ger vinst, och ignorerar sådant som
inte gör det. Enligt Clean Edge så har kommersialiseringen av förnybar energi hjälpt länder
runt om i världen att sig ur den ekonomiska svackan 2009.
24


5.3.4 Ideologier

Zeitgeist skiljer inte på olika ideologier utan anser att alla i slutet leder till samma resultat.
Alla är de monetära i grunden och därför misslyckas dem. Mer än så beskrivs det egentligen
inte, men man menar att allting som tagits upp i filmen kan appliceras till alla monetära
system. Filmen handlar till störst del om USA, vilket hjälper den att framföra sin poäng till
det extrema, eftersom att USA är världens största ekonomi samt ett av de mest kapitalistiska
länderna i världen. Sociala programmen är färre där och det kan vara lättare att hamna utanför
samhällets hjälp.

5.3.5 Världens ekonomi och konkurrens

Bland de 100 största ekonomierna i världen finner man över 50 företag, som i stort sett
innehar mer makt än många länder.
25
Många av dessa företag har i stort sett monopol och är
nästintill omöjliga att konkurrera med för mindre företag. Mycket kritik har riktats mot Wal-
mart efter att de flyttat till nya areor och tvingat nedstängning och konkurs bland lokala
företag. Jennifer Hatrmann (forcechange.com) nämner i en artikel att Wal-mart i sin jakt på
vinst tränger ut många lokala handlare och bönder och kan sälja produkter av lägre kvalité än
dem genom användning av reklam.
I Zeitgeist nämner John Perkins (författare till Confessions of an Economic Hit man) att
konsultfirmor såsom Chas. T. Main vid flera tillfällen övertygat utvecklingsländer att
acceptera stora lån från världsbanken. Dessa lån kunde i praktiken inte betala tillbaks, och
länderna tvingades istället till att vika sig mot politiskt inflytande från USA.
”Corporatocracy” (att ekonomiska och politiska intressen styrs av stora företag) skall ha
utgjort grunden till den globala ekonomiska striden.

5.3.6 Resursbaserad ekonomi

Zeitgeiströrelsen vill förkasta det monetära systemet till favör för en resursbaserad ekonomi,
som baseras på att jorden har nog med resurser för att mätta alla människors nödvändiga
behov. Resurserna skall fördelas bland populationen utan krav på kostnader eller byteshandel.
Det moderna samhället sägs genom avancerad teknologi kunna göra mat, kläder, boende, och
hälsovård tillgängligt för alla. Behovet på energi skall man kunna ta hand om med enbart rena
och förnybara källor. Tanken bakom den resursbaserade ekonomin är en humanistisk syn om
att alla människor kan och bör leva liv med höga levnadsstandarder.

23
http://www.eia.gov/forecasts/ieo/world.cfm
24
http://www.cleanedge.com/reports/pdf/Trends2009.pdf
25
http://www.ips-dc.org/files/2452/top200.pdf

Korrespondensgymnasiet Rasmus Andersson
Projektarbete, PA1201 VT 2013
2013-05-26



11

6. DISKUSSION

Att en resursbaserad ekonomi som beskrivits av bland annat The Venus Project skulle kunna
utgöra ett hållbart teoretiskt alternativ till det monetära ekonomiska system vi har idag tycker
jag det finns nog med grund för, i och med att man ser potentiella förbättringar på många av
de problem vi har idag – bland annat fossila bränslen. Energi är inte nödvändigtvis ett
problem om man investerar nog med resurser för att främja utveckling av befintliga
teknologier, eller uppfinna nya. Man grundar rörelsen på människans jämlikhet och vill ge
alla människor samma möjligheter. Tanken är vacker men man har inga konkreta förslag på
övergång till det resursbaserade systemet, och jag tror inte att det finns en naturlig övergång
till en sådan extrem social förändring. Detta för oss till den andra frågan i uppsatsen, som
frågar om det är nödvändigt med en övergång från ett monetärt system till ett resursbaserat
system för att främja hållbar utveckling.
Enligt alla de olika källorna som jag använt mig av finns det tecken på att en hållbar
utveckling inte bara är möjlig utan även är inom ett realistiskt räckhåll med vårt nuvarande
system. Om man räknar på den minimala energipotentialen enligt World Energy Assessment
kan man få ut 437 500 TWh från solenergi, ~50 000 TWh från vindkraft, ~140 000 TWh från
geotermisk energi, 63 000 TWh från vattenkraft (exklusive havsvärmekraft) som summeras
till 690 500 TWh årligen. Siffrorna som publicerats är självklart bara prognoser, men även om
man endast skulle få ut en femtedel av minimumförväntan (~138 100 TWh) så hade det
nästan varit nog energi för att underhålla hela jorden (~140 000 TWh användes i världen
under 2008).
När man i Zeitgeist nämner att världens energibehov kan släckas av enbart förnybara källor
har man alltså inte fel – antaget att teknologin som krävs tas fram inom den närmsta
framtiden. Uppfattningen delas av organisationer som WWF och Ecofys. När vi ser på den
tidigare statistiken som publicerats av WWF är det inte ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Carbon Dioxide Information Analysis Center. Global CO2 Emissions from Fossil-Fuel Burning, Cement Manufacture, and Gas Flaring: 1751-2009. http://cdiac.ornl.gov/ftp/ndp030/global.1751_2009.ems – 2013-05-11 Clean Edge: Clean Energy Trends 2009. http://www.cleanedge.com/reports/pdf/Trends2009.pdf – 2013-05-26 Economagic. M2 Money Stock: Billions of Dollars. http://www.economagic.com/em-cgi/data.exe/fedstl/m2sl – 2013-05-14 Federal Reserve Bank of Chicago. Modern Money Mechanics. http://liberty-tree.ca/links.nsf/aa4f9df889e46a910625714d0020f26e/e7ba51d011da5b7006257563005ad00b/$FILE/Modern%20Money%20Mechanics.pdf – 2013-05-14 Fegler, C. & Unemo, L. (2000) Vad är hållbar utveckling? Långtidsutredningen 1999/2000. http://www.regeringen.se/content/1/c4/17/61/1199ea50.pdf – 2013-05-11 Henriksson, A. (2011). Naturkunskap B. Malmö: Gleerups. S 197. Institute for Policy Studies. Top 200: The Rise of Corporate Global Power. http://www.ips-dc.org/files/2452/top200.pdf – 2013-05-14 International Energy Agency. Key World Energy Statistics. http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/kwes.pdf – 2013-05-11 Olivier, J et al. Trends in global CO2 emissions. http://edgar.jrc.ec.europa.eu/CO2REPORT2012.pdf – 2013-05-12 RenewableUK: Marine Energy in the UK. http://www.renewableuk.com/en/publications/index.cfm/Marine-SOI-2012 – 2013-05-22 Skeptic Project: Zeitgeist-Addendum. http://conspiracies.skepticproject.com/articles/zeitgeist-addendum/ – 2013-05-21 Smith, A. (1776). The Wealth of Nations. London: W. Strahan and T. Cadell. Stanford University: Evaluation of global wind power. http://www.stanford.edu/group/efmh/winds/global_winds.html – 2013-05-22 The Energy Sector of Natural Resources Canada. http://www.nrcan.gc.ca/energy/sources/petroleum-crude-prices/1130 – 2013-05-21 TreasuryDirect. Treasury Bonds in Depth. http://www.treasurydirect.gov/indiv/research/indepth/tbonds/res_tbond.htm – 2013-05-14 UNISCO Institute for Statistics: http://stats.uis.unesco.org/unesco/TableViewer/tableView.aspx?ReportId=201 – 2013-05-11 United Nations Development Programme: World Energy Assessment. http://www.undp.org/content/dam/aplaws/publication/en/publications/environment-energy/www-ee-library/sustainable-energy/world-energy-assessment-energy-and-the-challenge-of-sustainability/World%20Energy%20Assessment-2000.pdf – 2013-05-22 U.S Energy Information Administration: International Energy Outlook 2011. http://www.eia.gov/forecasts/ieo/world.cfm 2013-05-22 U.S Senate Committee on Environment and Public Works: UN Blowback http://www.epw.senate.gov/public/index.cfm?FuseAction=Files.View&FileStore_id=83947f5d-d84a-4a84-ad5d-6e2d71db52d9 – 2013-05-20 White House. Federal debt by the end of the year, 1940—2018. http://www.whitehouse.gov/sites/default/files/omb/budget/fy2014/assets/hist07z1.xls – 2013-05-13 White House. Outlays by Function and Subfunction: 1962—2018. http://www.whitehouse.gov/sites/default/files/omb/budget/fy2014/assets/hist03z2.xls – 2013-05-13 World Health Organization. Climate change and health October 2012. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs266/en/ – 2013-05-13 World Wide Fund for Nature. Solar PV Atlas: Solar Power in Harmony with Nature. http://awsassets.panda.org/downloads/solar_atlas__low_res__final_8_jan_2013__1_.pdf – 2013-05-12 World Wide Fund for Nature. The Energy Report – 100% Renewable Energy By 2050. http://assets.panda.org/downloads/the_energy_report_lowres_111110.pdf – 2013-05-12

Kommentera arbetet: Ekonomisk hållbarhet - kan en resursbaserad ekonomi utgöra ett hållbart alternativ? Projektarbete.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2013-06-04]   Ekonomisk hållbarhet - kan en resursbaserad ekonomi utgöra ett hållbart alternativ? Projektarbete.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59291 [2019-12-08]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×