Syskonreligionerna

5 röster
10853 visningar
uppladdat: 2011-06-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syskonreligionerna

Den judiska synen på Förbundet jämförelse med kristendomens syn

Gud har lovat att skydda sitt folk (israeliterna) om folket lovar att följa guds lagar som består av 13 trossatser (Maimonides trosartiklar). Gud har även lovat folket ett eget land (Israel) om folket följer dessa trosprinciper.

Inom judendom har Jesus ingen religiös funktion. Vissa judar betraktar honom som en historisk person, andra förnekar hans existens.

Inom kristendomen så betraktas han som Messias (den hjälp som Gud ska sända till mänskligheten), men inte inom judendomen. De säger att Messias inte har kommit än och att Jesus var en profet. De väntar fortfarande på att Messias ska komma.

Messias har tolkats på olika sätt; vissa judar tror att det är en mäktig person, andra tror att det är en tidsperiod då det råder fred och harmoni på jorden. Men alla judar är överens om att den som lever ett religiöst liv får en välsignelse redan i det här livet, men judarna tror att det finns en själ i varje människa som överlever döden.

Judarna vet inte precis vart någonstans själen tar vägen, men där den slutligen kommer det att skipas rättvisa (Gud avgör om man att vara skild eller förenad med honom).

Judarna menar att kroppen och själen dör med människan, men gud väljer ut dessa som har levt enligt hans bud och ger de en ny kropp att förena själen med. Så man kan uttrycka att vissa människor uppstår, d.v.s. får ett evigt liv.

Men de som inte levt ett religiöst liv och varit onda har bara ett alternativ till ett evigt liv; att invänta Messias ankomst någon gång i framtiden.

De viktigaste heliga skrifterna i judendom:

Tanak och Talmud.

Ett judiskt gudstjänstliv, familjeliv och livsstil.

En judisk gudstjänst äger rum i en synagoga. De följer i en bestämd ordning: bön, textläsning (Tanak) och predikan. En kantor leder gudstjänsten och sköter textläsningen. Församlingens rabbin är den som predikar. Ett judiskt gudstjänstliv består av att viga judiska par eller att hjälpa till vid begravningar. 

När en pojke fyller 13 år räknas han som religiöst vuxen. Han blir då bar mitzva (budets son). Under en period innan han blir bar mitzva får han undervisning i församlingens religionsskola. Sen är det meningen att han själv tar ansvar för sitt liv för att försöka leva enligt guds bud. Motsvarande för flickor är vid 12 års ålder.

En jude idag firar sabbat med samma självklarhet som vi firar midsommar. Deras livsstil blandas och balanseras med vårat Sverige idag. De har samma rättigheter och skyldigheter som oss andra.

 De viktigaste högtiderna inom judendom är: Sabbat, Yom Kippur, Sukkot, Chanukka och Pesach.

Sabbaten är den judiska vilodagen. Den börjar vid solens nedgång på fredagskvällen och varar i 24 timmar. Den firas därför att gud skapade jorden på sex dagar, och på den sjunde dagen (veckans slut), vilade han. Då går judarna efter detta exempel och gör detsamma, d.v.s. vila. På sabbaten är det meningen att man ska njuta av guds skapelse. Man ska också minnas och glädjas över befrielsen från slaveriet i Egypten. Man ska inte heller jobba på Sabbaten för att man ska umgås och studera skrifterna.

Yom Kippur är försoningsdagen, dessutom är det judiska årets mest betydelsefulla dag. Under den dagen avstår man helt från mat och dryck och firar gudstjänst. Man ber gud om förlåtelse för de synder man har begått. Om man har problem så måste man först rätta till dem innan man kan be gud om förlåtelse. Den faller in 10 dagar efter den judiska nyårsdagen. Den firas till minne av att Templet i Jerusalem förstörts. Helgen börjar i Synagogan kvällen innan med man ber till Kol Nidre. En bön om förlåtelse för de uppriktiga löften till Gud som man skulle ha utfört under året men inte lyckas hålla.

Sukkot är lövhyddohögtiden som är en påminnelse om hur gud tog hand om Israels folk under den 40 års långa ökenvandring. Då bodde folk i lövhyddor. Den infaller sent i månaden september eller tidigt i oktober. Den varar i sju dagar och avslutas med två helgdagar. Under den högtiden bygger alla familjer (som kan) hyddor med tak som besår av löv under bar himmel. I hyddan äter man mat under följande sju dagarna och om vädret tillåter sover man där varje natt.

Chanukka är en tempelinvigningsfest som firas till minne av templets återinvigning efter mackaupproret. Den varar i åtta kvällar vid nymåne i november- december. Förklaringen till varför den varar i åtta dagar är tack vare miraklet som inträffade med templets lampor:

"Enligt traditionen fanns olja till templets lampor för en enda dag, men Herren såg till att oljan räckte i de åtta dagar som behövdes för att få fram ny tempelolja."

Man firar detta genom att tända ljus till minne av detta under - ett ljus den första dagen, två den andra, och så vidare. Dessa åtta dagar är dock inte helgdagar (om man räknar med att sabbatsbuden gäller), utan snarare en utdragen fest.

Pesach firas till minne av befrielsen från slaveriet i Egypten och vägen därifrån. Pesach är också en påminnelse om att gud kan befria en från alla sorters förtryck. Genom att fira Pesach håller man hoppet levande, hur jobbigt livet än är. Den firas den 15 april. Pesach inleds vid första fullmåne efter vårdagsjämningen och firas under sju dagar. Anledningen till detta var att man var tvungen avbryta det man höll på med omgående och ge sig iväg från slaveriet i Egypten så man hann inte jäsa brödet, och till minne av detta äter man ojäst bröd.

Alla dessa högtider betyder mycket för det judiska folket för att man kan säga att högtiderna är kärnan i den judiska tron.

Vilka skillnader finns det mellan en ortodox, konservativ och liberal judendom?

Huvudinriktningarna i dagens judendom kan delas in i ortodox-, konservativ- och liberal judendom.

Ortodox judendom är emot det nya samhället för att de inte ser upp till religionen och dess betydelse.

Men liberal judendom håller inte med detta. De vill gärna anpassa sig till ett modernt samhälle och en modern livsstil.

Men den konservativa judendomen tycker att de liberala judarna inte respekterar religionens budskap och lagar.

Till likhet med liberal judendom följer inte de konservativa judarna alla traditioner och seder, endast vissa av dem. Men de traditioner och seder de väl följer, följer de dessa på ett mycket striktare sätt.

Om man ser det ur en ortodox synvinkel, som skiljer sig mycket från båda dess, d.v.s. gör alltid gör traditionerna till punkt och pricka. Anledning till att dem är så strikta med traditionen är att det är en förhoppning för att den gudomliga uppenbarelsen överförs från generation till generation. De ortodoxa anser sig vara väktare av Guds bud.

Man hyser en stark misstanke mot all kunskap och tro som inte har uppstått inom traditionen och starkare misstankar mot den moderna kunskapen och tron.

Ortodox judendom tycker att det är obligatoriskt med studier och användning av talmud samt andra lagskrifter. De tycker att dessa alltid har haft en viss betydelse och att man inte kan ändra på dessa, men till skillnad från liberal judendom som tycker att de heliga skrifterna förlorat sin betydelse p.g.a. att samhället har förändrats. De tycker att man borde tolka skrifterna "från början" som utgår utifrån vår tid och därmed ändra i Toran för att anpassa den till det nya samhället.

Man kan säga att liberaljudar är motsatsen till ortodoxa judar.

Till skillnad från liberaljudar är ortodoxa judar väldigt strikta med att följa alla föreskrifter som finns i Toran.

Liberaljudar anser också att man är jude om ens far är jude, modern behöver inte vara jude, som säkert är den största skillnaden mellan liberal och ortodox judendom.

Konservativ judendom är en blandning av ortodox och liberaljudendom, men är mer liberaljudisk än ortodox.

En stor skillnad mellan alla dessa tre inriktningarna är kvinnornas roll i gudstjänsten. Enligt ortodox judendom så får inte kvinnorna delta i gudstjänsten utan får endast vara där som åskådare, och är då gömda bakom ett skynke (men ibland är skynket litet, eller så finns det inget alls). Dem får inte heller läsa ur Toran.

Inom liberaljudendomen har man däremot tagit bort alla dessa regler och där råder inga skillnader mellan man och kvinna. Man sitter blandat i synagogan och man har kvinnliga rabbiner.

Inom konservativa delen är man lite mer sluten men även där tillåts kvinnor delta i gudstjänsterna.

De viktigaste händelserna i judarnas historia.

Abraham är judendomens grundare. Judendomen grundades ungefär år 1700 f.v.t. Abraham kallas för stamfader. 

Gud upprättade ett evigt förbund (löfte om ett land och ett folk) med Abraham och hans kommande folk. Gud lovade honom att också han skulle bli fader åt många folkslag.

Sedan blev det hungersnöd som gjorde att hans folk spred sig runt om i världen.

De hamnade i Egypten och blev sedan slavar där eftersom Faraon såg folket som ett hot (efter 400 år skedde detta).

Gud såg hur folket led och höll sitt löfte genom att hjälpa folket ut ur Egypten med Mose som ledare.

Landet som gud lovat kallades Kanaans land som Mose ledde folket till. Påväg dit fick Mose lagen (budorden) ristat på stentavlor på berget Sinai. Detta skedde år 1200 f.v.t.

Några hundra år senare byggs det stora templet i Jerusalem, men förstörs av romarna och judarna som bodde där förs och fångatas i Persien. Under fångenskapen börjar man samla ihop moseböckerna till en enda bok.

Resterande judar som bor i Kanaans land trivdes inte där. De krigade mot många grannländer och delar av folket fördes bort i fångenskap under långa perioder. Då hade de inget eget land längre och levde i s.k. diaspora.

Under kriget bränns templet. Judarna flyttar runt om i världen och där ansågs de mycket speciella och annorlunda eftersom de inte var kristna och folk föraktade dem.

De anklagades för att ha orsakat Jesus död.

Ingen ville vara granne med en jude. Så de fick bo i speciella getton där bara judar bodde. Detta skedde år 1000.

Men sedan ändrades judarnas situation och gettona öppnades. Detta skedde under upplysningstiden.

Men långt ifrån alla judar fick det bättre. Det pågick grymma judeförföljelser och mänskligheten delades in i olika raser där judarna ansågs som den lägsta och mest betydelselösa rasen, de betraktades inte som människor helt enkelt.

Detta hat var starkt i hela Europa.

Det nazistiska judehatet under andra världskriget var störst.

Nazisterna hann döda sex miljoner judar (ungefär en tredjedel av alla som finns i världen). Detta kallas förintelsen.

Men sedan fick judarna en egen stat: Israel (år 1948), men den nya staten accepterades inte av grannstaterna och Israel attackerades.

Kriget pågår än idag.

Hur påverkade det religionen i utveckling och hur påverkades det Judiska folket?

Olika sorters judar uppkom; ortodoxa, liberaljudar och konservativa judar. De ser olika på hur ett judiskt liv ska vara och på hur Israel ska fungera.

Frågorna som gäller religionens roll i samhället har blivit känsliga.

Men de judar som inte lever i Israel tvingas uppleva växande förtryck och orättvisor, däremot finns det också judar som lever utanför Israel och har ett bra liv.

Så det judiska folket har påverkats ganska dåligt och har fått utstå mycket. Judendomens utveckling från början (Abrahams tid) tills idag ser ut såhär:

Polyteism (någon som dyrkar många gudar)--> henoteism( gud bestämmer, men  henoteismer utesluter inte andra gudars existens)--> monoteism (det finns bara en gud).

Dagens Israel

Många försök har gjorts för att avsluta Israelisk-palestinska konflikten, bl.a. Osloprocessen. Enligt denna skulle palestinierna få ökad självständighet, men många israelitiska politiker och andra maktkamper har försökt att sätta stopp för detta.

Från Gaza skjuts regelbundet raketer in I Israel. Då ger Israeliterna igen genom att skjuta palestinska områden med attackflygplan och artilleri.

Israeliter förstör även palestinska byggnader med sprängämnen.

Det sker ständigt militära angrepp mot palestinierna från israelisk sida.

Palestinierna har det tufft eftersom de inte får lämna Gaza för att t.ex. studera utomlands. Israeliterna hindrar palestinierna rörelsefrihet.

Siffran på antalet döda palestinier är betydligt högre än siffran på antal döda israeliter.

Israeliter begår grova brott mot palestinier och kommer undan ostraffat. Palestinier har även fångats i fängelser och torteras av den israelitiska säkerhetstjänsten som antar att dessa har varit med och planerat eller varit inblandade i väpnade attacker.

"judaism" och "judiskhet"

Judaism innebär religionen Judendom och judiskhet innebär det judiska folket, d.v.s. folk av Abraham. Dessa två skapar tillsammans judendomen.

Judaism är judarnas religion som är en mycket stark religion.

Det är tack vare allt judarna har tvingats stå ut med (t.ex. förintelsen och förföljelserna).

Det har gjort att judiskheten håller ihop för att de tror att gud prövar dem som leder till att de blir mer övertygade om att de är guds folk. Det har påverkat judarna som blir mer och mer övertygade och starkare som religion.

Islams historia

Muhammed (religionsstiftare) föds i staden Mekka omkring 570 v.t. och blir tidigt föräldralös. Han tas då hand av sin farbror.

Under Muhammeds ungdom var staden Mekka ett viktigt handelscentrum. Det led till att Muhammed och hans farbror färdades på karavaner och kom i kontakt med människor från alla håll som hade olika religioner, t.ex. judar, kristna och hinduer (alla dessa var monoteistiska religioner d.v.s. religioner med en gud förutom hinduism).

Men i Mekka trodde man på många olika gudar och religionen var inte monoteistisk bl.a. hade man naturreligioner. Många dyrkade också en helig svart sten i en fyrkantig byggnad (Kaba).

Muhammed påverkas av alla dessa religioner och människor.

År 610 får han flera uppenbarelser av ängeln Gabriel som predikar koranen för honom. Budskapet Muhammed fick var att det bara fanns en Gud och att människan ska vara kärleksfull och barmhärtig. Muhammed börjar predika budskapet i Mekka.

Nu börjar Islams tidräkning.

Men folket accepterar inte detta och han tvingas lämna Mekka år 622 och flyttar till Medina. Där blir han accepterad och förmedlar sitt budskap.

Nu har Muhammed ett folk och med dessa erövrar han Mekka och staden blir muslimsk.

Muhammed tar makten i Mekka men bosätter sig sedan i Medina.

Innan Muhammed dör år 632 genomför han en sista vallfärd till Mekka. De handlingar som Muhammed gjorde följs nu av dagens muslimer.

Riter och högtider inom Islam

De två viktigaste högtiderna är Ramadan och Eid al Fitr. 

Ramadan är namnet på fastemånaden.

Fastan är en av de fem grundpelare i muslimernas tro. Ramadan går ut på att under en månad fastar man ifrån soluppgång till solnedgång.

Man brukar säga att "när man kan skilja den vita tråden ifrån den mörka tråden, då ska man fasta" och när man inte kan skilja dem åt längre, då får man bryta fastan.

Fastan är en mycket viktig ritual inom islam och alla följer den. Under ramadan får man inte ljuga, använda våld, eller svära.

Under Ramadan är sexuellt umgänge förbjudet (endast under dagtid, när solen går ner är det inte längre förbjudet), och man ber extra mycket under denna månad.

Denna månad ska man vara extra noggrann med att hjälpa de som är i nöd, skänka allmosor och vara generös. Man ska sprida kunskaper, ge pengar eller använda sin position för att hjälpa andra.

Man ska inte använda fastan som en ursäkt för att vara grinig, fastan ska vara en anledning till att vara trevlig och ha bra inställning.

Fastan är obligatorisk för alla vuxna, mentalt friska muslimer. De som har menstruation eller de som nyss fött barn ska inte fasta, det beror på att när man utför religiösa ritualer så ska man vara ren och hygienisk. De som har menstruation blöder och de som nyss fött barn har också en slags blödning. Då anses man inte som ren och hygienisk.

Eid al Fitr

Eid al Fitr är högtiden som man firar när ramadan är slut.

Detta är precis som den andra Eid-högtiden en mycket glad högtid med fester och firande.

Faste brytandets fest varar i 3-4 dagar.

Det är en tacksägelsedag då man hyllar gud och tackar för att han gett dem styrka att uppfylla de andliga krav han satt.

Man brukar också tacka gud genom att skänka pengar eller någonting annat till en välgörande religion.

Alla tar på sig sina finkläder dessa dagar, gör sig fina och kramar om varandra och utbyter presenter.

Detta brukar oftast firas med familjen men det hålls också högtidsceremonier i moskén.

Det finns många riter i islam. Ett exempel är ritualbönen och den ska man be fem gånger om dagen.

Det är den andra grundpelaren i Islam.

Allmosan innebär att man ska dela med sig av sina pengar och sin kunskap till andra som inte har den (tredje grundpelaren). 

Vallfärden är också en ritual som innebär att man vallfärdar till Mekka minst en gång i sitt liv. När man väl är där så finns det olika valfria riter man gör t.ex. Kring vandringen.

Islams heliga skrifter och dess syfte

Islams heliga bok är Koranen.

Mohammed tog emot den genom uppenbarelser.

Det är guds budskap i denna bok som är skriven på arabiska.

Dess syfte är att vägleda muslimen samt innehåller regler om t.ex. traditioner.

Eftersom Muhammed är en mycket betydelsefull person finns det mycket berättelser om honom och hans sätt att leva. Samlingen av alla berättelser kallas Sunna. Den visar vad som är rätt i Islam. En berättelse om vad Muhammed gjorde eller sa är en Hadith. Deras syfte är att hjälpa muslimer i olika situationer så att man som muslim vet hur man ska handla.     

Dessa betyder väldigt mycket för muslimerna för att när man läser ur Koranen har man direkt kontakt med Gud eftersom det är guds ord i Koranen.

Mång muslimer lever efter Koranens lagar och därför spelar den en stor roll i vardagslivet.

Haditherna är också betydelsefulla eftersom muslimer än idag genomför hans handlingar och gör som han gjort.

De gör som honom i olika situationer. De anser att han var mycket vis och det han gjorde var rätt och så ska man göra.  

Hur är dessa uppbyggda?

Koranen delas in i trettio eller sextio avdelningar för att den som studerar koranen dagligen ska kunna läsa ut den på två månader. Den består av 114 suror (kapitel). De längsta kommer först och de kortaste sist.  

sambandet mellan Islams heliga skrifter och Gamla och nya testamentet

Skapelsen är detsamma, Gud skapade himmel, jord, alla djur samt människan, Adam skapar han först men han blir ensam så då skapar Gud Eva. De levde i paradiset, och fick göra precis som de ville, förutom att äta av den förbjudna frukten.

Eva äter av den och Gud slänger ut dem ur paradiset till jorden. 

Efter ett tag så förökades sig människorna och var onda, så Gud ångrade att han hade skapat dem.

En dag bestämde han sig för att göra slut på alla människor och djur.

Men det fanns en man som han gillade, Noa. Han skulle bygga en ark och ta med sig sin familj och alla djur som fick plats.

Sedan gjorde Gud en världsomfattande översvämning och alla dog.

Endast Noa och hans ark fanns kvar. Detta är en viktig händelse, där människan får visa bevisa sin tro på Gud.

Detta finns med i kristna läran, men även i den islamska, fast där skiljer den sig lite.

Istället för att hela världen blev översvämmad vad det bara Noa och hans folk, dvs. ett mindre område som översvämmades. (enligt den islamska läran).

De kristna tror på NT och GT. Men muslimerna tror endast på GT fram till Abraham.

Båda religionerna är monoteistiska. 

En annan likhet är berättelserna om Abraham.

Abraham hade två söner. Ismael, som han hade fått med sin tjänarinna Hagar, och Isak, som han fick med sin fru Sara.

Kristna berättar om att Abraham skulle offra sin son Isak, men Koranen säger att det var Ismael som skulle offras.

mannens och kvinnans roller i samhället

Mannen ska ta ansvar för försörjningen i familjen.

Mannen ska ta hand om familjen och se till att alla har det bra, medan kvinnan har ansvaret över hemmet och vårdnad över av eventuella barn.

Kvinnans främsta ansvar ligger oftast i att uppfylla sin roll som fru och moder.

Gud menar att kvinnan är mer känslosam, och ofta inte är så passande för en styrande roll i samhället.

Medan mannen är mer eftertänksam och är bättre för en ledande roll i samhället och är mer lämpad att bestämma.

Muslimerna säger också om vi alla skulle leva så skulle vårt samhälle bli fredligt och tryggt.

Jämförelse mellan dess roller inom Islam, judendom och kristendom utifrån utdrag från gamla testamentet, nya testamentet och koranen.

Inom judendomen finns mycket negativa skrifter om kvinnor.

Ett ex: " Detta har jag funnit bittrare än döden är kvinnan. Hon är en snara, hennes hjärta är ett nät och hennes armar är bojor. "

Om männen finns inga sådana texter. Men det finns också vackra texter om kvinnan i Toran.

Många texter säger också att kvinna och mannen ska behandla varandra med kärlek och respekt.

Sex anses även i gamla testamentet vara guds gåva till människorna.

I skapelse berättelsen säger gud att mannen är kvinnas ledare.

Kvinnan fick inte bestämma, det var mannen som tog alla beslut.

Kvinnan fick inte heller ärva något alls.

Hon skulle också vara sin man total trogen, medan mannen inte behövde vara det alls.

Om kvinnan fick lov att gå ut var hon tvungen att täcka huvudet och kroppen med långa klänningar och sjalar om huvudet. Detta var för att hon skulle behålla sin dygd för sin man. För männen fanns inga sådana här liknande regler, dem var i princip total fria.

Men inom kristendomen ansåg man nämligen att kvinnan var farlig för mannen och detta började snart smitta av sig på många kristna som levde i Rom. Man var alltså mest emot kvinnorna i kr...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Syskonreligionerna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2011-06-01]   Syskonreligionerna
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59015 [2021-01-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×