Sveriges inrikes och säkerhetspolitik

7355 visningar
uppladdat: 2011-03-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Katedralskolan 2010

Sveriges utrikes och säkerhetspolitik

Patrik Björk Sp1b

Inledning:

Vi har fått i uppgift att fördjupa oss i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.  Vi skulle göra ett tillbaka blick på Sveriges säkerhetspolitik i historien.  Jag har även valt att visa de stora organisationer i världen som arbetar för fred och säkerhet. Jag har tagit reda på de viktiga ståndpunkterna i Alliansen samt de "rödgrönas" politik angående utrikes och försvarspolitiken.  Jag har även diskuterat framtida frågor som kan beröra Sveriges säkerhetsläge och freden i världen.

Innehåll:

Inledning: 2

Bakgrund: 3

Första världskriget: 3

Mellankrigstiden: 3

Andra världskriget: 4

Kalla kriget: 4

Warzawapakten: 5

Organisationer idag: 5

NATO: 5

Europeiska unionen (EU): 6

Förenta Nationerna(FN): 6

Sveriges utrikes och säkerhetspolitik idag: 6

Alliansen och Oppositionens utrikes- och säkerhetspolitik: 8

Alliansen: 8

Oppositionen: 8

Diskussion: 9

1. Ska Sverige gå med i Nato?. 9

2. Ska Sverige vara rädda för ett nytt världskrig?. 9

Källförtäckning: 10

Bakgrund:

Första världskriget:

Medan kriget i Europa skedde under åren 1914-1918 kunde Sverige med hjälp utav den Hammarskjöldska ministären(regering) lösa förvars och neutralitets frågan i Sverige. Den Hammarskjöldska ministären var hopsatt av den svenska regenten Gustaf V Bernadotte. Alla partier var med i den hopsatta ministären även vänsterpartiet, men dessa uttala sig dock aldrig. Efter krigets utbrott så kom en neutralitetsförklaring rätt snabbt, med ett enhälligt beslut i Sveriges riksdag. Samtidigt så utfärdade båda Danmark och Norge en förklaring om neutralitet. 

För att försvara Sveriges neutralitet inkallades Sveriges värnpliktsarme och landstormen, äldre värnpliktiga. Även flottan inkallades för att försvara Sveriges neutralitet och skydda rikets kuster. Exportförbud utfärdades direkt för vapen och ammunition. Många andra exportförbud utfärdades under krigets gång, många livsmedel, men licenser gavs ut i många fall. Sverige bedrev en neutral handelspolitik.

Efter att både ryska, tyska och engelska ubåtar både befunnit sig på svenskt territorium och även avfyrat missiler mot varandra så blev Sverige tvungna att bedriva en strängare neutralitetspolitik för att värna om Sveriges säkerhet. En lag kom till att de krigsförandes ubåtar och fartyg inte fick befinna sig på svenskt vatten utom i vissa undantagsfall.

De tre nordiska länderna Sverige, Norge och Danmark hade ett ökat samarbete under kriget och hade liknade neutralitetsförklaringar. Men initiativ av den svenska regenten Gustaf V så hölls trekungamöterna i olika städer i de länderna som var inblandade i detta samarbete.  De protesterade mot de krigsförandes staternas övertramp på de neutralas territorium.

USA ville att de tre neutrala länderna skulle ansluta sig till ententen, men detta förslag avslogs för att bevara neutraliteten som var Sveriges grundsten i den säkerhets politik som bedrevs.[1]

Mellankrigstiden:

Under mellankrigstiden åren 1918-1939, första världskrigets slut och andra världskrigets början. Det skedde stora förändringar i Sverige under mellankrigstiden genom reformer så som år 1919 fick Sverige en allmän och lika rösträtt. Sverige drabbades även av den stora depressionen som skedde under 30-talet och hade konsekvenser även i Sverige i form av tillexempel lågkonjunktur. Det internationella läget i Europa gjorde så att försvar frågan var aktuell igen och år 1936 beslutades en ny försvarsordning om att öka landets militära försvar.[2]

Andra världskriget:

Det andra världskriget på 1900-talet var ett faktum år 1939 när Tyskland lett av dess ledare Adolf Hitler invaderade Polen den 1 september.

I ett gemensamt uttalande av de nordiska länderna 18septemberm 1939 angående en ekonomiska handel så skulle de fortsätta handla med de krigförande staterna. Under åren 1942-43 bedrev Sverige handel med Tyskland och hela 80% av Sveriges utrikeshandel skedde med Tyskarna. De nordiska staterna Sverige, Danmark, Norge och Finland samlandes i Stockholm den 18 oktober för att visa ett nordiskt samarbete och en gemensam strävan mot ett neutralt Norden.

Sverige bedrev även denna gång en neuralpolitik och ville hålla sig utanför kriget. Dock kan vi inte säga att vi var neutrala när vi tillät 2,1 miljoner tyska militär utformade tyskar transportera sig på svenska järnvägar under åren 1940-43. Detta var ett stort brott mot Haagkonventionen (1907) om ett land kan vara tillåtet att förklara sig neuralt under ett krig. Det är enklare att förklara sig neuralt när det de finns två makter som ligger i krig med varandra i Sveriges närområde men så var icke fallet under åren 1940-43 då Nazityskland kontrollerade helt Sveriges närområde.

År 1940 knäckte den svenska matematikern Arne Beurling den tyska telefon kodmaskinen som användes av tyskarna på hyrda svenska telefonledningar. Under året 1941 med hjälp av föregångaren till dagens FRA kunde Sverige ta reda på Tyskarnas planer om en invasion av Sovjetunionen.  Sverige blev då den enda stat utanför Nazityskland om dessa planer. Sverige läckte dessa planer senare samma år till Storbritannien och de allierade.

Kalla kriget:

Efter andra världskriget slut år 1945 så var konflikterna i världen långt ifrån över, utan det vara bara en början av ett tyst krig mellan de två militärallianserna NATO och Warzawapakten med USA respektive Sovjetunionen i spetsen på vardera allians. Genom att Sverige ville vara alliansfri och neurala i ett eventuellt stormaktkrig valde Sverige att inte gå med i någon militärallians. Handlingar angående denna neutralitets politik gjorde så att Sverige bedrev denna politik trovärdigt.

Dessa konflikter kan delas upp i flera olika områden så som kärnvapen kapprustning och inflytande i tredje världen. Kalla kriget präglades av mycket spioneri och även Sverige påverkades av detta då 3st svenska medborgare dömdes för spioneri för Sovjets räkning.[3]

Catalinaaffären som skedde år 1952 var en av de stora diplomatiska kriserna som drabbade Sverige under de kalla kriget. Bakgrunden till denna kris var 3år tidigare hade Sverige gått med på ett hemligt avtal med USA, detta stred mot neutralitetspolitiken som Sverige utgav sig bedriva.  En signalspaning skedde över Östersjön, och planet försvann spårlöst. Under spaningar efter det försvunna planet blev ett militärt plan kallat Catalinan attackerat av en sovjetisk stridsplan så de vart så allvarligt skadat så de var tvungna att nödlanda. [4]

Warzawapakten:

Warzawapakten var en militärallians som bildades i öst år 1955. Warszawa pakten var öst svar på västländernas allians Nato. Pakten innehöll till en början 8 länder med Sovjetunionen i spetsen. Dock valde Albanien att formellt lämna pakten år 1968 efter att de ställt sig på Kinas sida i konflikten mellan Kina och Sovjet år 1961. Warzawapakten upplöstes den 1juni år 1991.[5]

Organisationer idag:

NATO:

Nordatlantiska fördragsorganisationen är den enda nuvarande militär alliansen i världen. Nato bildades år 1949 genom ett fördrag som undertecknades av 12 länder men under senare år har även andra länder tillkommit. Idag består Nato av 28 länder med senaste tillökning som var Albanien och Kroatien som tillkom år 2009. Länder som kan tillkomma till Nato under åren 2010-15 är ytligare 5 länder. Nato var till en början bara en politisk organisation, men under Korea kriget byggdes den militära organisationen upp. Natos första generalsekreterare Lord Ismay sa i ett uttalande ett klassisk utryck "håll ryssarna ute, amerikanarna inne och tyskarna nere". Under kalla kriget var Nato en organisation som byggde upp ett gemensamt försvar mot en eventuell Sovjetisk invasion. 

Efter Berlinmurens och Sovjets fall blev de skiftade relationerna i öster från fientliga till mer vänliga.  Natos mål har inte ändrats sen det fördrag(Atlantpakten) som skrevs under 1949 men dess uppgifter har anpassat sig efter de säkerhetspolitiska lägena i medlemsländerna.

År 2002 kom Nato och Europeiska unionen överens om ett avtal som innebär att EU kan använda Natos resurser i en internationell kris om Nato vill agera, om Nato vägrar agera så agerar EU. Nato har alltså "rätten till första vägran".[6]

Sverige har samarbetat med Nato genom vårt partnerskap i PPF (Partnerskap för fred). Samarbetet har skett sedan 1994 och har som syfte att främja säkerheten och stabiliteten i Europa. Hela tiden sker det en dialog mellan de 24 länderna i Nato och de som är med i PPF.

PFF är ett samarbete där länder som inte är med i Nato kan bestämma inom vilka områden och på vilket sätt man vill agera med Nato. Så Sverige kan då genom att sträva efter att vara alliansfritt och samarbete med Nato medhjälp utav PPF samarbete. [7]

Europeiska unionen (EU):

År 1945 var freden ett faktum i Europa och man ville hålla freden kvar.  År 1951 bildades Europeiska kol- och stålgemenskapen/unionen med initiativ av den franska utrikesminitern Robert Schman. Unionens syfte var att kontrollera de gränskonflikterna vid Tyskland och Frankrike samt att kontrollera kol och stål produktionen och försäljningen. Gemenskapen gav upphov till de två första institutionerna i EU idag, Höga Myndigheten(Europeiska kommissionen) och Gemenskapsförsamlingen(Europaparlamentet).[8]

Vid starten av år 1951 bestod unionen av 6 länder och idag består den Europeiska Unionen(EU) av hela 27 europeiska demokratier.  Europeiska unionens uppgifter är idag att se till att EU:s tullunion och inre marknad fungerar som de ska. Desamarbetar även inom viktiga frågor så som miljö invandring och organiserad brottslighet.[9]

Förenta Nationerna(FN):

Förenta Nationerna bildades år 1945 och innehåller idag 192 länder.  50 stater samlades i San Francisco till en konferens och FN:s början var ett faktum. De som stod segrade efter andra världskriget USA, Kina, Frankrike, Storbritannien och Sovjetunionen, idag Ryska federationen, har enda fördel i FN och det är i säkerhetsrådet där de har vetorätt och är de fem permanenta medlemmarna där.  Medlemskap i FN är för alla länder som vill vara med och verka för fred i världen. De har även som uppgift att verka för en bättre värld för alla och de ska följa de mänskliga rättigheterna. Men deras främsta uppgift är att bevara fred och försöka stoppa konflikter innan de ens har brutit upp.[10]

Sveriges utrikes och säkerhetspolitik idag:

Utrikespolitiken idag handlar om hur vi i Sverige kan samarbeta med olika länder på olika områden. Säkerhetspolitiken är en stor del av utrikespolitiken idag och förs i direkta förbindelser med EU och FN som exempel.

Varje år i februari presenterar utrikesministern regeringens deklaration om säkerhetspolitiken till riksdagen. Deklarationen innehåller hur Sverige ska agera i situationer i världen under året.  År 2008 när Carl Bildt la fram deklarationen till riksdagen sa han:

"Sveriges utrikespolitik ska medverka till frihet, fred och försoning såväl i vår egen som i andra delar av världen. Den förs med tydlig ståndpunkt i de värderingar som bär upp vårt samhälle och i våra intressen. Arbetet med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utvecklig som genomsyrar den svenska utrikespolitiken".[11]

Deklarationen som lades fram i år 2010 var den första deklarationen som är den första går under Lissabon-föredraget, som är ett avgörande steg mot EU som en stark global aktör. De viktigaste punkterna i deklarationen var:

  • Stärka EU som en globalaktör
  • Bidra till ett fortsatt öppet Europa med särskilt intresse och ansvar för utvecklingen i EU:s grannländer och en utvidgning av unionen
  • Vidareutveckla det Östliga Partnerskapet
  • Vidareutveckla Östersjöstrategin
  • Verka för ett klimatavtal som säkrar 2-gradersmålet
  • Främja hållbar globaliserig som bygger på demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt och som skapar välstånd och frihet
  • Motverka politiska låsningar inom FN-systemet
  • Centralt motverka protektionism, stärka den inre marknaden
  • Förstärka insatser för yttrandefriheten med särskild tonvikt på yttrandefriheten på nätet
  • Intensifiera Sveriges utvecklingsarbete i Afghanistan och veka för en stärkt internationell civil insats i landet
  • Driva på utvecklingen av EU:s fredsinstrument för att bättre kunna främja fred och utvecklig i vår värld
  • Verka för en värld utan kärnvapen. Pådrivande i fårgan om att taktiska kärnvapen ska bli föremål för förhandlingar och reduceringar.

Sverige är en av världens viktigaste humanitära aktörer och vill samverka med andra länder(FN) för att återuppbygga och hjälpa länder som har råkat ut för katastrofer av olika slag.[12]

Alliansen och Oppositionens utrikes- och säkerhetspolitik:

Alliansen:

Alliansen vill värna om Sveriges intressen och värderingar, samt hur vi agerar i vårt närområde.  Men även i den Europeiska Unionen som globalaktör och värna om våra intressen i världen.

  • De vill verka för fred och självständighet för vårat land, bidra till ett säkert och stabilt närområde och stärka internationell fred och säkerhet.
  • Försvaret ska ha en sådan stor kapacitet så man kan hjälpa och medverka i internationella insatser för att bevara fred och stabilitet i världen.
  • Man vill att Sverige ska vara en ledande roll i EU och verka för ett utvecklig av samarbete och grannskapspolitiken. Man vill även utvidga EU med ytligare medlemsländer för att säkra fred, demokratin och säkerheten i Europa . Man vill att EU ska bli en stark aktör i världen som strävar efter fred och utvecklig i världen.
  • Man vill främja utvecklingen av frihet, demokrati och en rättvis och hållbar värld i våra samarbetes länder.
  • Man vill bekämpa fattigdomen, förvara de mänskliga rättigheterna ute i världen och kämpa mot förtryck.
  • Man vill ha ökad frihandel medhjälp av tullfrihet och motverka handelshinder. Man tror på att en väl fungerande global marknad är viktigt för en bra ekonomi. Man tror även att Sverige kommer dra nytta av detta med att kunna utöka sig export  och kunna få utländska investerare till landet samt att Sverige skulle helt enkelt få en ökad handel och starkare ekonomi.[13]
  • Oppositionen:

    De rödgröna som är oppositionen vill verka för en rättvis och hållbar värld.

  • De vill utrota fattigdomen, främja demokrati, jämställdhet, verka för en säkrare och tryggare värld och respektera de mänskliga rättigheterna. De ser FN som den största och viktigaste organisationen för att uppnå dessa mål. De ser även EU som en viktig arena för att finna överenskommelser med andra länder för att verka för dessa mål.  Sverige ska vara en aktiv medlem i EU för att kunna förnedra, granska och förbättra vår värld.
  • De vill verka för att de amerikanska soldaterna i Irak ska dras tillbaka så fort som möjligt, vill vara en tydlig allierad makt med demokratiska värderingar som kämpar för att försvara mellanöstern, kämpar för mänskliga rättigheter och arbetar för att utrota kvinnoförtryck samt förhindra väpnade konflikter.
  • Sverige och EU ska verka i världen för demokrati i världen och stärka relationer till länder som vill ha en demokrati och ett rättvisare land.
  • Sverige ska inte ansöka om medlemskap i Nato utan försätta att vara alliansfri. Utan verka för att EU ska bli en stark säkerhets aktör.
  • De säger att det krävs nytt engagemang för fred, folkrätt, nedrustning, rättvisa och klimat. En rödgrön utrikespolitik kommer göra skillnad för Sverige säger de.[14]

    Diskussion:

    Det finns oändligt många olika diskussioner jag skulle kunna ta upp men jag har valt att diskutera två viktiga frågor:

    1. Ska Sverige gå med i Nato?

    Min personliga åsikt är att inte gå med i Nato för tillfället eftersom vi lever i en sådan säker tillvaro och värld vi lever i nu. Just nu tror jag inte att det finns något direkt militärt hot mot oss svenskar. Jag utesluter dock inte att vi kan komma att bli hotade och vara i fara för ett eventuellt krig. Vi klara oss med nöd och neppe ur oss de två tidigare världskrigen. Vi lever nu i en värld där de finns två stora fredsbevarande organisationer som vi är medlemmar och rätt så aktiva aktörer, i både EU och FN.  Jag skulle dock vilja att Sverige blir en mer aktiv medlem i EU och vill sträva efter ett militärt samarbete på sikt. Jag gillar iden med PPF som ger oss möjligheten att öva och ingå i insatser som leds av Nato, vi skulle helt utan problem kunna gå med i Nato. Men då förlorar vi en viktig ståndpunkt i vår utrikespolitik, just det att vi är alliansfria. Men frågan är: Är vi verkligen alliansfri? Vi samarbetar med den amerikanska militären inom olika områden och har som sagt medverkat i insatser ledda av Nato. Nato är ju som sagt en den enda militär alliansen i världen och självklart skulle vi bli säkrare men varför gå med i Nato nu när vi är utanför direkta hot. Men i framtiden kan det dock bli en negativ effekt av att vi är framstående i militära teknologiska farkoster och fartyg. Så varför inte fortsätta ett samarbete med Nato, vi kanske skulle till och med öka vårat samarbete med Nato. Den enda negativa med ett medlemskap i Nato är att vi inte längre skulle vara alliansfri utan skulle ingå i en militärallians. Vi skulle inte längre kunna sträva efter fri handel värden om utan då skulle vi möjligtvis kunna förhindra Natos militära intressen om vi sålde fler produkter till fler länder.

    2. Ska Sverige vara rädda för ett nytt världskrig?

    Sverige har inte legat i krig sen 1800-talet, men vad säger att det förblir så? Som exempel ta Kina och Indien är länder där utvecklingen gå framåt med storm steg.  Kina är fortfarande ett land som lever i kommunismens patriotiska anda, med de röda som styre. Det röda partiet i Kina är inte bara det enda partiet utan de kontrollerar nästintill allt i hela landet, de kontrollerar försvaret, de kontrollerar ekonomin, de kontrollerar medierna och allt annat som kommer in och ut från landet. De skulle utan problem kunna välja att utöka sin redan enorma arme utan att vi i Sverige och hela världen inte kunna se detta. Eftersom Kinas styre kontrollerar alla information som sker utifrån landet. Tänk dig då Kina om 15-20 år, de är en stor ekonomisk supermakt i världen, de är de redan men ännu större. De lever i ett land där man är stolt över att vara kines och man är patrioter, detta är något de lär sig från barnsben. Men om 15-20år, vad skulle stoppa Kina från att vilja ha mer makt och sprida kommunismen vidare i världen.  Vi i Sverige skulle inte ha en enda liten pytte chans mot supermakten Kina.  Kina har en bestående arme idag på 2,3 miljoner personer, och ytligare 800 000 utbildade soldater som inte är i tjänstgöring. De har alltså en arme på över 1/3 av Sveriges befolkning, och om de skulle vilja utöka sin arme skulle de lätt kunna göra det med några miljoner till. De har idag vä...

    ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

    Medlemskap krävs

    För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
    Kontot skapar du endast via facebook.

    Källor för arbetet

    Saknas

    Kommentera arbetet: Sveriges inrikes och säkerhetspolitik

     
    Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
    Det verkar som att du glömde skriva något ×
    Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
    Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

    Kommentarer på arbetet

    Inga kommentarer än :(

    Källhänvisning

    Inactive member [2011-03-08]   Sveriges inrikes och säkerhetspolitik
    Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58899 [2019-10-15]

    Rapportera det här arbetet

    Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
    Vad är problemet?



    Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
    Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
    Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
    Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
    Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
    Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×