Idrott och hälsa

3258 visningar
uppladdat: 2011-01-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

•1.      Vad är hälsa för just mig?

1 Inledning/bakgrund

Vi gör detta arbetet för att lära oss mer om begreppet hälsa. Vi kommer under detta arbete få beskriva vad hälsa betyder för, sedan dela med oss av våran åsikt om hur framtiden kommer att se på hälsa. Vi får också göra ett hälsotest som vi ska utvärdera för att lära oss om vår egen hälsa.

2 Mål och syfte

Målet är att få reda på så mycket information som möjligt så att vi sedan kan bilda vår egen tänkesätt om begreppet hälsa. Lära oss att analysera oss själva och komma på sina egna fel, men viktigast av allt komma på hur man kan förändra sina fel och uppnå sina mål

3 ArbetssättJag har valt att arbeta på datorn eftersom jag ser detta som det bästa sättet att göra ett arbete. Det blir snyggt och lättare att läsa/förstå. Nästan all fakta jag använt har kommit från boken Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion skriven av Lars-Göran Rydqvist och Jan Winroth

4 Hälsa

Nu kommer jag att förklara begreppet hälsa ur holistiskt överblick som blir uppdelat i olika avsnitt. Sedan kommer jag ha med andra avsnitt som kretsar kring begreppet.

Det finns många olika saker som är viktigt när det kommer till hälsa, små och stora saker. Vilka som är viktigast är svårt att säga eftersom allt ingår i cirkel vars mål är att få individen att må så bra som möjligt. Allt måste alltså fungera för att få bästa resultat.

Sociala delen

Många ser detta som en småsak och tar inte detta riktigt på allvar men sanningen är att ens familjeförhållanden eller bara ens vänner spelar stor roll. Ens uppväxt kan ha stor betydelse i framtiden därför är det viktigt att ge sina barn det bästa man kan tänka sig.
När det kommer till ens vänner/umgänge är det viktigt att tänka efter, det är lätt att hamna fel. Vi vet nu att redan i skolan är det viktigt att hamna rätt, får man en skola med bra lärare och bra elever blir vår miljö bra och det leder till en bättre hälsa. Men om vi hamnar på en skola med dåliga lärare och mycket bråk/mobbning kan det förstöra ens framtid. Om man växer upp i sådan miljö är det lätt att man söker sig till den när man är äldre vilket i de flesta fallen leder till kriminallitet.
Alltså har föräldrarna mycket mer ansvar än man tror och det är därför man inte skall skaffa barn i tidig ålder för man förstår sig inte på det ansvaret då Fysiken är väldigt viktig när det kommer till hälsa eftersom man inte kan må bra om ens kropp inte gör det. Det finns många olika saker man kan göra för att få sin kropp att vara på topp men det viktigaste är nog motion och bra kost.
Hur mycket man måste motionera är olika från person till person men det är viktigt att alla individer gör sitt bästa. Eftersom vi alla är uppbyggda på olika sätt så måste man anpassa sin träning efter sin egen kropp. Vissa mår bäst av att träna som galningar undertiden andra nöjer sig med en cykelrunda. Men allt för många gör ingenting vilket leder till en mycket dålig hälsa. Felet är att många tror att man måste träna flertals timmar i veckan för att må bra men så är det inte, oftast räcker en rask promenad. Målet är att motionera minst 30 minuter per dag och detta pass kan man sedan dela upp så det passar en själv ex 2 x15 min eller 3 x 10 min, man måste alltså inte ta allt på en gång.
Fysiska aktiviteter kan komma i många olika former men alla ger träning. Att bara städa i hemmet är en form, hobbyverksamhet är en annan men cykla eller ta en promenad är nog den mest effektiva. Det är viktigt att vi låter oss ta en paus från sitt arbete och lägga ner lite tid på vår kropp trots allt är det den som bestämmer hur vi mår.
Kosten är också mycket viktig men tyvärr slarvar allt för många med den. Frukosten som är en viktig måltid under dagen flickor en del hoppa över, detta kan leda till trötthet och sämre resultat. Det är också mycket viktigt att kunna balansera sin kost och äta rätt. Man ska sammansätta måltiderna rätt så man får i sig allt ens kropp behöver för att klara av dagen. Tallriksmodellen är en sak vi får lära oss i tidig ålder och detta är för att få oss att äta rätt. Det finns fem grundtips som man borde känna till:

  • Mera vatten, det är bra för kroppen om man dricker ett glas vatten i timmen.
  • Mera mat, ät rätt följ tallriksmodellen för att få en bra kost.
  • Hoppa över smöret, för många använder överdrivet mycket smör på sina mackor. Genom att minska på detta eller ersätta det med margarin som ger tillskott av omättat fet kan man få kroppen att må bra
  • Tre frukter, är källan till extra vitaminer, mineraler och energi. Minst tre frukter om dagen som snabbt mellanmål eller något gott att tugga på är nyttigt.
  • Sött på rätt ställe, istället för att äta sötsaker som ett mellanmål kan man lägga in det efter en måltid på detta sätt stiger inte blodsockerhalten och man håller sig mätt längre. Levnadsvanor - livsstil
  • Denna kategori innehåller viktiga saker som skall leda till en bättre inre miljö, allt från mat, motion, sömn och droger som ingår i ens livsstil.
    Sömn är en viktig del av livet men ändå tar inte folk detta på allvar man förstår inte konsekvenserna med för lite sömn. Eftersom vårt samhälle lever i ett så högt tempo är det viktigt att få sin vila så man kan ge allt vad man orkar, en stunds vila är aldrig fel. En vuxen klarar sig med 5-6 timmars sömn för att vara pigg dagen efter men ungdomar behöver oftast mer. Det viktigaste är att man hamnar i sömntillståndet som kallas lugn sömn för det är här vi bygger upp vår energi, plus det är här produktionen av tillväxthormoner ökar.
    Fyra enkla tips att få en bra natts sömn:

  • En bra säng
  • Ett svalt och tyst sovrum
  • Att ha bra mellanrum mellan måltid och sängtiden
  • Att man känner sig tillfreds med tillvaron
  • Alkohol och tobak är allt vanligare i det svenska livet men frågan är om vi förstår hur det påverkar oss. Dessa sorter av "droger" påverkar en negativt både kroppsligt, psykiskt och socialt. Problemet är att detta snabbt kan bli beroende framkallande och i västa fall kan även detta leda in i kriminallitet. Så man ska redan i början kunna kontrollera sitt användande innan det går för långt. Om man har svårt för att sätta gränser borde man vara ännu mer försiktig det är lätt att hamna fel, svårt att ta sig upp igen. Det finns hjälpmedel som t ex olika tester, dessa visar hur du ligger till och om man ligger på bruk eller missbruk/beroende. Det är också viktigt att man är på alerten och upptäcker tidiga tecken av missbruk i sin omgivning. Tidiga tecken är att man dricker fort, söker olika anledningar som gör det "okej" att dricka eller smygsuper. Det värsta är att den som är beroende inte vill inse det själv och det är därför de personerna har svårt med att skaffa hjälp på egen hand. Därför är det viktigt att hjälpa folk om man ser de hamnar snett.

    Min syn på hälsa

    Innan jag gjorde idrottsdagboken i skolan så beskrev jag ordet hälsa som: Att må bra tack vare motion och friskt liv! Men efter att ha gjort dagboken så har jag lärt mig en massa mer som jag inte har tänkt på innan. Jag upptäckte t.ex. hur viktig kosten är och inte minst sömn.
    Efter att ha läst boken Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion fick jag veta ännu mer men denna gång gick det mer på djupet. Nu har min uppfattning ändrats helt, jag förstår nu att ordet hälsa betyder mycket mer än man kan tro. Saken är att ordet hälsa har så många saker som är kopplade, allt från idrott till vad som gör att man mår bra. Så nu om någon frågar mig vad hälsa betyder för mig ska jag svara: Hälsa är ett ord med många betydelser allt beror på vilken del du menar men i stort sätt så är hälsa ett begrep som förklarar hur du och din kropp mår Hälsa - idrott i skolan

    Jag tror inte att man tänker på skolan och dens betydelse när det kommer till hälsa. Men faktum är att skolan har en stor betydelse, en av de viktigaste. Om man lär sig redan i skolan den stora betydelsen och lär sig hur man ska göra för att uppnå bästa resultat har man bättre chans att klara sig vidare i livet. Därför är det viktigt att skolorna verkligen sköter sin roll när det kommer till hälsa och inte ser det som en liten oviktig sak. Man har olika mål som man vill uppnå för att få best resultat:

  • Utveckla skolans vardag så att den underlättar och förbättrar de fysiska/psykiska möjligheterna inom skolan, men också att öka ansvaret hos lärare/elever samt all övrig personal.
  • Göra undervisningen bättre i skolan och koppla den till ämnen som berörs t.ex. idrott eller natur.
  • Ha krav på att alla lärare och all personal ska ha rätt utbildning.
  • Alla ska vara delaktiga i processen, och elever ska ha möjlighet att vara med och påverka sättet de vill lära sig på för att öka intresset.
  • Stärka elevernas känsla av sammanhang och få alla elever att förstå hur viktig skolan är och varför. På detta sätt kan det bidra till att skolan bättre klarar av läroplanens krav.
  • Man vill få in en lektion på schemat som fokuserar ändas på dessa frågor som rör sig om hälsa. På dessa lektioner vill man ha olika metoder för att öka elevernas intresse samt för att göra lektionerna mer intressanta. Gruppsamtal, dramaövningar, värderingsövningar och diskussioner är huvudmomenten. Under dessa lektioner vill man ta upp saker som alkohol, narkotika, tobak, sex, kost, allergier och mycket mycket mer. På så sätt vill man öka elevernas kunskaper om förutsättningarna som behövs för att uppnå så bra resultat som möjligt. Om man kan öppna elevernas ögon och få de att inse att hälsa är en viktig sak blir deras förutsättningar bättre i framtiden.
    Fördelen men idrott är att man får bättre liv. Man lär sig att fungera som en grupp och detta hjälper en i framtiden. Man lär sig också att alla är lika värda det spelar inte roll vilken färg man är eller vilken ras man tillhör, är man duktig så är man och det har inget med ens utseende att göra. Man får också en bra rutin i livet plus motionen så ens kropp mår bättre. Man får alltså ett bra sammanhang av vad livet går ut på och man känner att man betyder nått, idrott är en fristad till många som annars har det svårt i livet

    Fett:

    •2.     

    Fett är ett energirikt näringsämne - ett gram fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi som motsvarande mängd kolhydrater eller protein. Ett gram fett innehåller nio kilokalorier kcal, medan både kolhydrater och protein bara innehåller fyra kcal per gram. Kroppen kan lätt transportera och utnyttja energin i fett.

    Fett används till:

  • Hjälper till med kroppens energiförsörjning
  • Tillför vitamin A, D, E och K som alla är fettlösliga
  • Ger skydd och stöd till de inre organen som t.ex. hjärta och hjärna
  • Fungerar som smörjmedel för leder
  • • Ger huden dess seghet

    •3.      Kolhydrater:

    kroppen behöver ca 55 % kolhydrater för att få en väl sammansatt kost. Man brukar dela upp kolhydraterna i långsamma och snabba beroende på hur snabbt de bryts ner i matspjälkningen. Snabba kolhydrater är mat som fort tas upp av kroppen men lika fort försvinner. Snabba kolhydrater finns i till exempel godis, MC Donalds mat, chips m.m. Långsamma kolhydrater är mat som sakta tas upp av kroppen och som håller dig mätt längre. Långsamma kolhydrater finns i till exempel pasta, ägg, fullkornsmat, potatis m.m.

    Kolhydrater används till:

  • Att bygga upp våra cellväggar
  • En viktig funktion vad gäller ämnesomsättningen
  • Ger kroppen energi
  • • Hjälper tarmen att fungera

    •4.     

    Protein:

    Protein består av jättemolekyler uppbyggda av aminosyror som innehåller kväve, kol, väte och syre. Syrorna är hoplänkade i långa kedjor och de kallas för polypeptidkedjor. Ett protein kan bestå av en eller flera kedjor. Protein kallas också äggviteämnen och är de viktigaste av alla ämnen som bygger upp djur och växter. Det finns protein i både animaliska och vegetabiliska livsmedel. Animaliska livsmedel kan exempelvis vara kött, fisk, fågel, ägg, mjölk, yoghurt, kesella och ost. Vegetabiliska livsmedel är linser, ärter, bönor, nötter, soja och quorn. Men det finns i andra livsmedel som bröd, ris, pasta men det innehåller en mindre mängd med protein.

    Protein används till:

  • Uppbyggnad av vävnader, benstomme, muskler och blod som finns i kroppen
  • Ger stadga och struktur åt vävnader samt underhåller dem
  • Ersätter och bygger upp celler. Muskler, hår och naglar består till största del av protein
  • • Transporterar olika ämnen i blodet

    Vitaminer:

    Det finns en massa olika vitaminer och de är bra för olika delar av kroppen.

    A-vitamin bland annat retinalär bra för synen, tillväxten, huden och slemhinnorna. A-vitaminer finns i lever, fiskleverolja, morötter, grönkål, äggula, berikade margariner, mjölkprodukter och i gula och orangea frukter t ex sharonfrukt.

    B1-vitamin(tiamin) är bra för nervsystemet, ämnesomsättningen, hjärta och muskler.

    Används som medicin vid alkoholbetingad nervskada. B1-vitaminer finns i magert griskött, bröd, mjöl, gryn, spagetti, bönor, gröna ärter och mjölk.

    B2-vitamin(riboflavin)är bra för tillväxt, hud, naglar, hår, läppar och tunga samt för synen. Även omsättningen av proteiner, fett och kolhydrater kräver B2-vitamin. B2-vitaminer finns i mjölk, lever, kött, ägg, ost, ärtor, bönor och fisk.

    B6-vitamin(pyridoxin)förebygger hud och nervproblem samt kramper. Omsättningen av protein och kolhydrater kräver B6-vitamin. B6-vitaminer finns i kött, fågel, fisk, fullkornsprodukter och banan.

    B12-vitamin(cyanokobalamin)är nödvändigt för bildningen av röda blodkroppar och nervfunktionen. B12-vitamin behövs tillsammans med vitamin B6 och folsyra för att minska halten av skadligt homocystein. B12-vitaminer finns i lever, kött, fisk, äggula, mjölk och ost. Vegetarianer och veganer, som även utelämnar mjölkprodukter kan utveckla B12-brist.

    C-vitamin(askorbinsyra)är viktigt för immunförsvaret, skyddar både mot virus och bakterier, medverkar vid sårläkning, minskar blodets kolesterolnivå, verkar som ett naturligt avföringsmedel, stärker cellerna och förebygger skörbjugg. C-vitaminer finns i citrusfrukter, kiwifrukt, tomater, blomkål, vitkål, potatis och i gröna bladgrönsaker.

    D-vitamin(kalciferol)är nödvändigt för kroppens omsättning av kalk och fosfat, och behövs för ett starkt skelett och starka tänder. D-vitaminer finns i fiskleverolja, sardiner, sill, lax, tonfisk, mjölk och mjölkprodukter. Kroppen kan även bilda eget D-vitamin när vi är ute i solen under sommarhalvåret.

    E-vitamin(bland annat Alfa-tokoferol)är en stark antioxidant som möjligen är bra för att bevara en ungdomlig hud då den minskar cellernas åldringsprocess på grund av bättre syretillförsel. E-vitaminer finns i solrosfrön, sötmandel, nötter, solrosolja, rapsolja, margarin, ägg, lax, röd paprika, gröna bladgrönsaker och torkade aprikoser.

    K-vitamin behövs för regleringen av blodets koagulation, men hjälper också till att bygga upp skelettet. Intresset för vitamin K har ökat under de senaste åren, dels i och med att nya funktioner identifierats, men också för att ny analysmetodik bidragit till mer tillförlitliga bestämningar av förekomst i livsmedel och metabolism i kroppen

    <...

    ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

    Medlemskap krävs

    För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
    Kontot skapar du endast via facebook.

    Källor för arbetet

    Saknas

    Kommentera arbetet: Idrott och hälsa

     
    Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
    Det verkar som att du glömde skriva något ×
    Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
    Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

    Kommentarer på arbetet

    Inga kommentarer än :(

    Källhänvisning

    Inactive member [2011-01-17]   Idrott och hälsa
    Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58829 [2018-12-15]

    Rapportera det här arbetet

    Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
    Vad är problemet?



    Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
    Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
    Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
    Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
    Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
    Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×