Sveriges demokratisering

4 röster
10397 visningar
uppladdat: 2010-12-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

SVERIGES DEMOKRATISERING

1. På tidigt 1000-tal var ett demokratiskt faktum tingen. Detta var en lokal samling för ätterna som satt och bestämde och styrde. I ett så kallat ättesamhälle bestod folket av ätter, som var en slags släktorganisation. Detta var en folkrepresentation där alla förutom trälar(slavar) fick rätt att tala och tycka. Detta utvecklades till en slags medeltida version av dagens riksdag, det vill säga herradagar. Under dessa herradagar var det adelsmän och den högre prästmakten utvalda av kungen som representerade hela landet samt diskuterade och bestämde. Detta gav på så sätt kungen och adeln mer makt, då kungadömet fick stöd av adeln. Magnus Ladulås's stadga "Alsnö Stadga", gav bönder extra utgifter över det ordinära, medan rika bönder och adelsmän blev befriade från kungsrätt. Detta var en början på det kommande ståndssamhället.

När Sverige kristnades ökade kungamakten. Genom att stötta och få igenom religionen som den ledande klassen stod bakom fick han större inflytande. Kristendomen passade inte ihop med det ättesamhället som då fanns p.g.a. att den var anpassad för den maktfördelning som fanns i Europa. Därför gav kristnandet Sverige ett starkare klass- och statssamhälle samt ökad kungamakt. 1389 etablerades en union mellan Norge, Danmark och Sverige. Kungamakten var i början av denna union väldigt stark. Det uppstod dock en stor opposition emot kungens politik, vilket ledde till att han störtades och ersattes av Kristofer av Bayern, vilket ökade stormännens makt på kungens bekostnad. Efter hans död uppstod det konflikter mellan unionskungar i Danmark och stridslystna grupper i Sverige. Den siste unionskungen Kristian II miste sin makt i och med att Gustav Vasa tog över. Gustav Vasa skapade ordning och reda i landets finanser, och genom hans reformation ökade statens jordinnehav. De tog en del av kyrkans ägor, vilket ledde till att kyrkan fick mindre makt. Efter Gustav Vasas död hamnade Sverige på nytt i krig, vilket ledde till ökade skatter, kungens makt över beskattningen minskade och riksdagen fick ökat inflytande. Gustav Vasa stiftade att kungamakten skulle vara ärftlig.

Gustav II blev år 1611 kung, dock eftersom det pågick väldigt mycket krig i Sverige under denna tid stupade han till slut själv år 1632. Hans dotter Kristina som var enda barnet var då endast sex år gammal, vilket betydde att en förmyndarregering var tvungen att sättas in. Detta gjorde att adelns makt sköt i höjden, och en ny regeringsform framkom. Denna handlade om hur förvaltningen och hur riksdagen skulle organiseras. Under en tid växlade det mellan kungadöme och förmyndarregeringar, vilket gjorde att det uppstod en slags maktkamp mellan adel och kungadömet. På senare 1600-tal gjordes det en reduktion av adeln(staten beslagtog dess ägor, d.v.s mark). Han ville få igenom att det på att varje distrikt skulle ske en utskrivning av män mellan 15-50 för att skapa en armé, alltså värnplikt. Genom reduktionen vann han över böndernas röster på reformen och byggde upp ett kontrakt med bönderna i enskilda distrikt. Detta gav kungen mer makt, genom att han redan då kunde utnyttja delningen på adeln och bönderna. Dock blev illviljan från adeln större.

År 1718 dog Karl XII, vilket betydde att stormakten då var över. Hans dotter Ulrika Eleonora tog över, och det framkom en ny regeringsform. Kungen skulle styra, men riksdagen skulle ha mer makt. Hon avsvärjer sig sin tron och låter maken ta över makten, samtidigt som en ännu en ny regeringsform framkom som minskade kungadömets makt ännu mer. Han gör ett försök att få tillbaka makten, men misslyckas.

Folket fick då mer makt, och kungamaktens inflytande sjönk. Det stiftades en ny grundlag som sade att riksdagen skulle utse ett råd, och att kungen skulle styra efter rådets önskan. Nu satte riksdagen igång. Mer och mer makt gick åt de fyra stånden och riksdagen började till slut delas upp i två delar- två partier. Det började med att dessa var antingen för(hattarna)- eller emot(mössorna) krig, men det kom sedan att bli att hattarna representerade den högre klassen, medan mössorna den lägre och alltså då vänstern om man skall tolka det som i dagens riksdag. Makten var inte bestämd, utan växlades mellan hattar och mössor i och med hur det gick. Genom detta skapades ett missnöje, då Sverige aldrig var riktigt stabilt.

Gustav III tog över år 1772, och ville nu att kungadömet skulle ha makten igen. Han införde en statskupp och tog över riksdagen med hjälp av vapen. En ny regeringsform bildas, rådet togs bort och kungen och riksdagen delar på makten. Han fick över de ofrälse på sin sida, genom att lova dem bättre villkor på adelns bekostnad. Genom detta kom enväldet tillbaka, däremot växte missnöjet bland adeln då deras makt minskat något otroligt. Gustav blev därefter lurad att gå på maskeradbal, men sköts till döds. Hans son Gustav IV tog över och startade krig mot bland annat Frankrike och Ryssland. Sverige förlorade kriget mot Ryssland och förlorade genom det Finland, och 1809 avsätts kungen. Enväldet är över och att makten nu var folkets gjorde Sverige som en demokrati ett faktum.

Källor

http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/stormaktstiden.htm

Okänd författare, okänt datum

http://skolarbete.nu/skolarbeten/1800-talets-sverige/

"1800-talets Sverige", Okänt datum och okänd författare

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1081

D. Harrison 2005

"En vandring genom den svenska historien"

H.Lindqvist, AB Wiken tipstjänst 1993

"Sveriges medeltid"

T. Lindkvist, K. Ågren

Esselte Studium AB 1985

2.

På 1800-talet började makten vara mer lik än den vi har idag. 1809 framkom en ny regeringsform som gav kungen mindre makt. De hade nu gett Gustav IV's farbror makten, dock var han gammal och hade inga barn, därför utsåg riksdagen en tronarvinge. Man valde då Bernadotte som var från Frankrike, byttes hans namn till Karl XIV Johan. Han ville nu ta tillbaka Finland, men tyckte att Norge låt bättre till och Sverige gick in i en union med Norge. Han återinförde också statsrådet, och valde ut representanterna. Detta gjorde att makten hos statsrådet stärktes. Det skapades departement, som var små grupper som riktade in sig på speciella frågor. Riksdagens främsta uppgifter var skatteinsamlingen samt att stifta lagar, och de hade möte var tredje år.

Sveriges samhälle industrialiserades under 1800-talet, vilket gjorde att borgare nu blev fabrikörer och bönder och annan befolkning sökte sig in mot städerna där jobben fanns. De forna bönderna och lägre klasserna blev då dagens arbetarklass. Det bildades nya samhällsgrupper i samhället.

Till de ändringar som skedde hörde de liberala reformerna till stor del till. Folkskolan framkom 1842, vilket innebar att det skulle finnas minst en skola i varje församling. Människor började nu tänka mer demokratiskt och sträva efter ett jämlikare samhälle. Kvinnans position stärktes genom detta också väldigt mycket. Efter många häftiga debatter i ständerna beslöts det 1845 att döttrar skulle ärva lika mycket som söner. Efter detta fortsatte kampen, och kvinnor fick till slut också rätt till att öppna egen affärsverksamhet samt att en ogift kvinna nu blev myndig vid 25 års ålder. Detta gjorde att kvinnans position stärktes mer och mer i samhället, och kom också ut i affärslivet. Drivkraften bakom kvinnans stärkta roll i samhället låg mycket i att folket var trött på envälde, de ville ha jämlikhet. Det gynnade också bönderna att ha kvinnor som lärare, då de tog mindre i lön.

Med sina tankar om jämlikhet i samhället jublade folket när beskedet kom: de fyra stånden upplöstes, och det bildades en tvåkammarriksdag. Dock var detta inte ett rättvist system, då endast männen som var förmögna eller ägde en stor fastighet för att fick sitta där. Den större delen av befolkningen uppnådde inte detta, och därför fick endast 7 % någonting att säga till om inom politiken. Drivkraften som fanns hos folket om jämlikhet gjorde att det då skapades stora folkrörelser, som en lång tid framåt skulle bestå av män och kvinnor som alla kämpar för jämlikhet i samhället.

Ståndssamhället från medeltiden tynade nu bort och skapade ett nytt system. Däremot var drivkraften fortfarande stark mot detta, då det fortfarande inte är helt demokratiskt. Det vill säga kvinnor fick inte sitta i riksdagen, och bara dem som hade det väl ställt med pengar eller mark fick sitta i den andra kammaren.

Källor

http://web.comhem.se/dier/utveckling.htm

D. Erixon 2002-04-19

"En vandring genom den svenska historien"

H.Lindqvist,
AB Wiken och tipstjänst 1993

3. Under tiden första världskriget pågick var läget väldigt spänt i länderna runt oss, och det rådde en stor brist på livsmedel i Sverige. Folket var fortfarande otroligt missnöjda med tvåkammarriksdagen, och det började bildas starka politiska åsikter. Socialdemokraterna delades upp och började luta mer åt det revolutionära hållet. De törstade efter förändring, och det snabbt. Detta blev sedan den grupp som lämnade Socialdemokraterna för att sedan bilda ett eget parti vid namn Kommunistiska Partiet.

Man lyckades 1909 rösta fram att det skulle vara allmän rösträtt till männen som skulle sitta i den andra riksdagskammaren. År 1917 var det väldigt oroligt, det var upplopp väldigt ofta i Sverige. Fler socialdemokrater krävde åtta timmars arbetsdag, republik och bättre förhållanden för arbetarna. Hjalmar Brantning som då var ordförande höll lugnet och uppmuntrade inte till revolution. Den snabba utvecklingen och alla händelser i landet skrämde den borgerliga regeringen, vid denna tid hade endast 19 % av landet rösträtt. Detta öppnade vägen för Socialdemokraterna, eftersom de kämpade starkt för allmän rösträtt. De kunde efter detta val ta plats i den liberala regeringen. Missnöjet om tvåkammarriksdagen präglade mycket denna framgång.

Till slut gav den borgerliga regeringen med sig på grund av rädsla för revolution, de gick med på en rösträttsreform. År 1918 blev det allmän- och lika rösträtt. Detta innebar att kvinnor också fick rösta, samt bli kommunvalda. När socialdemokraterna sedan röstades in i riksdagen förstärktes demokratin ytterligare, innan de 1938 erövrade den andra kammaren med en väljarmajoritet. Nu gjorde socialdemokraterna de förändringar de planerat: Arbetarna fick längre semester, kortare arbetsdagar, förbättrade förhållanden och de införde också den allmänna försäkringen.

År 1969-1970 skedde förändringar som i det stora hela gjorde Sverige till den demokratin vi är idag. Den socialdemokratiska riksdagen ändrade grundlagen, kungen hade ingen makt längre, utan var stat...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sveriges demokratisering

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2012-10-03

    DU RÄDDADE MIN DAG<3 *praise*

Källhänvisning

Inactive member [2010-12-08]   Sveriges demokratisering
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58816 [2020-08-13]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×