Medeltiden - En jämförelse mellan Sverige och Norden/Västeuropa

11 röster
15704 visningar
uppladdat: 2009-12-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Perspektiv på feodalismen


Medeltiden
En jämförelse mellan Sverige och Norden/Västeuropa

Begreppet feodalismen är krångligt på grund utav att det en betydelse som syftade på en form utav naturhushållning och att definitionen skapades utav "gamla" historiker som verkade under 1800 - till 1900-talet, och att den kanske är placerad under en tid som inte riktigt stämmer. Det var ett form utav samhälles - och rättsligt system, då även politisk feodalism.. En "herre" ger exempelvis mark
till den mannen som har jobbat åt den så kallade herren. alltså det var en form utav betalning som herren gav till tjänstemannen. Denna form utav system förekom inte så mycket i Norden men i Europa och Frankrike var de betydligt mer vanliga. I Danmark förekom det mer vanligt under 1200- talet till den tidiga delen utav 1300-talet. I många ställen så var även dessa marken möjliga att ärva
men så var det inte i Sverige. Den politiska feodalismen blev att förekomma i Sverige mellan 1500- talet och 1600-talet. Dessa gåva till tjänstemannen skedde i senare tid utav mark, men i början så överlät kungen (herren), saker och ting som soldaterna har kommit över, under plundring och krig till den mannen som tjänade kungen. Detta gällde mest då de inom kungens militära trupper. I de länder där jordplättarna var ärftliga betydde det inte att ägaren var helt säker på för evigt utan
givaren kunde ta tillbaka gåvan om vasallen inte skötte sig. Vasallen är namnet på tjänstemannen som har ingått svurit trohet för kungen.


En anledning till att exempelvis Harrison inte använder så mycket utav denna ordet
"feodalism" är att det förekommer redan så mycket olika geografiska platser, så som länder, län, grevskap m.m. om han då skulle använda sig utav feodalismen i sin bok så skulle det bli så krångligt för oss läsare att läsa och att förstå.
Det hade såklart både fördelar och nackdelar att vara ett feodalt samhälle. Kanske den tydligaste nackdelen kan man ju ganska uppenbart säga är de grupperingar som egentligen finns i alla städer/länder byggs på ännu mer om det förekommer feodalism. Grupperingar som bygger på klyftan mellan fattiga och rika. Ett förhållningsätt som bevisar att med rätt "kontakter" så får man
mycket mer på köpet än sin vanliga lön. Fördelen med detta KAN vara att det ökar troheten från en anställd till makthavaren, i detta fall kungen. Om en anställd vet att genom att han är kungen trogen, så blir han rikligt betald i slutänden. Detta leder ju till att kungen har större chans att hålla sina anställda på sin sida. Detta är ju ett positivt system dvs om kungen går under kategorin, de goda.
Däremot om kungen/makthavaren är dålig på sitt jobb och förtrycker de lägre i samhällsklassen så har detta ingen positiv inverkan på resten utav innevånarna.
Om man granskar detta noggrant så kan man faktiskt se än idag spår utav feodalism i vårat samhälle. Visst, nu så sker det väl inte genom att ge bort marker och gårdar till anställda. Men de anställda som har en hög belönande lön i slutet när de har tjänat sin chef, nu syftar jag till exempel på de höga avgångslöner som personer har i företag och politiska föreningar.

I Sverige sätter man medeltidens tid mellan 800-1520 talet. Så det är under dessa år som jag arbetar med när det kommer till detta del i PM:et Det som mest kanske symboliserar svensk medeltid är vikingatiden. Sverige har inte alltid varit benämningen Sverige. När Ansgar kom till Sverige mellan åren 800-830. Då när Munken kom till Sverige så var inte Sverige någon enhet Sverige var splittrat i två områden, Svearike och Götarike. Maktstrukturen såg helt annorlunda då än vad det gör i dag. Det fanns två sidor som sökte makten i det land som i framtiden skulle bli Sverige. Året var 1130 och till ungefär mitten utav 1200-talet så stred, eller växlade de om makten. Sverkarna hade Sverker och Erik och folkungarna hade Knut Lång, och ättlingarna var härkomst ifrån Folke Jarl. Feodalismen var inte stort utpräglad i Sverige, det var inte fören 1500-talet som det kom till Sverige, men nog fanns det säkerligen spår utav feodalism, så länge som det var kungamakt.
Lika väl som man kan se spår utav feodalism i vårat samhälle än idag. Varje kung hade trots allt sina anställda och lön ska de ha haft. Jag ska gå tillbaka ytterligare, jag ska gå tillbaka till vikingatiden. Vikingarna är världskända folk ifrån norden, De framställs mycket som banditer, plundrare fast det var även vanliga handelsmän. Vikingatidens utformning på sitt levande ändrades när de i nord kom i kontakt
med kristendomen. Det bildades församlingar och den främsta inom församlingen var en kvinna. Det var tydliga strukturer över maktordningen och samhällsklasskillnaderna. Det som oftast symboliserade hur rik någon var, avgjordes på storleken på mark. Då tidens kungars makt byggde på de gamla rättigheterna men också nya som de försökte genomföra. Hade du jord, eller
hade möjligheterna att få jord, var de enbart dem som hade möjlighet till makt.
Till kungamaktens förfogande stod innevånarna/befolkningen för. Det fanns två stycken "arbetsområden" som de kunde jobba åt kungen som. Det var antingen som "Ledung" eller också "gästning". De som jobbade som det sistnämnda stod för underhållning för kungen och hans medföljare under de resor som de gjorde genom Sveriges rike, medan "Ledung" var de som skulle förse kungens militärer till havs, så som bidra med skepp, proviant och även manskap. De bönder som fanns var som de viktigast arbetarna. Eller de som fanns, är fel uttryck, mer än hälften utav innevånarna bodde och verkade på landet. I deras hushållning ingick också jakt
och fiske. Bara det här visar sig att sprickan var stor. Det här är det största som kan man lägga märke till som skiljer sig ifrån Sverige och resten utav Europa är den att antalet arbetare och deras betydelse med största sannolikhet varar annorlunda. Det som gör att jag drar den slutsatsen är den att eftersom feodalismen inte existerade i Sverige fören i i den senare delen utav medeltiden, mellan 1500-1520 talet. Rätt logiskt sätt, de länderna som hade en aktuell feodalism måste ha ett annorlunda jordbruksuppbyggnad. Eftersom kungen gav land till tjänstemännen som skötte sitt
jobb, så krävde ju denna gård arbetare vilket automatiskt skapade att flera utav innevånarna jobbade inom jordbruk.

Så till skillnad som i Sverige som inte hade det så var inte den extra arbetskraften
lika behövda. Vilket gjorde att befolkningen var något mer utspridd. Maktuppdelningen i både Sverige och resten utav världen/Europa, var bygg där kyrkan hade mycket makt. Kristendomen kom senare till Sverige, då med vikingarna. Men kristendomen fanns redan utanför Sveriges gränser. Det förekom kamp om makten mellan kejsare och påven. I vissa länder hade, blev också kyrkans organisation inkvisitionen framställd och som symboliserar vilken makt kyrkan hade. Kyrkans makt berodde på att politik och religion såg som sammanlänkade. Stadslevande sågs som en frihet, detta på grund utav att, eftersom det förekom mycket feodalism ute i Europa, så skapades det jobb som bönder. Bönder som fick jobba under en godsherre. I viss städer /länder så kunde en bonde som hade lyckats komma ifrån, rymma, ifrån sin herre på gården och tog sin tillflykt innanför stadens murar och om han då lyckades vara där i ett år så skulle bonden ses som fri ifrån sin godsherre. Detta var dock mest vanligt i resten utav Europa eftersom det rent logiskt sett måste ha existerat flest bönder pgr utav feodalismen var mer existerande där.
Arbetare som jobbade inom hantverk, så som slaktare, skräddare, bagare med mera, hade sin höjdpunkt under hög och senmedeltiden, Det var dock inte fören på 1200-talet som man kan veta att "chefen" för verksamheten betalade ut lön till de/den som jobbade där. Detta gällde också de som jobbade på landsbygden. Detta fick motgångar efter digerdöden. När det kom till det ekonomiska delen så skilde det sig mycket ifrån vad som var tillåtet och inte tillåten för köpmän och även de som jobbade inom den ekonomiska sektorn. I sättet att tänka i de ekonomiska banorna spelade även här kyrkan stor roll. En bankman fick som exempel
inte ta ut ränta, ifrån den tiden pengarna var lånade tills att pengarna skulle vara avbetala. Man ansåg att bankiren inte hade rätt till detta eftersom man ansåg att tid, tillhörde gud och inte människan. Så den tiden som var efter utlåningen till att pengarna skulle tillbaka var det en tid som tillhörde gud och bankmannen kan inte ta ut pengar för någonting som inte är hans. Med tanka på det sistnämnda vore det kanske inte så dumt om mer människor tog till sig kristet tänkandet, speciellt våra banker. Då skulle svenska folket ha mer pengar i sin privata plånbok, idag! Jag kan inte låta bli att dra lite på läpparna när det kommer till den där delen utav det
ekonomi-rättslagen under medeltiden. Den är faktiskt ganska så rolig! Men det ligger någonting i tänkandet. Vem äger tiden? Det är nog en sak man kan diskutera till leda!

När man talar om medeltiden i Europa så kan jag inte låta bli att ta upp en specifik del om just England. England under medeltiden är väl kanske en utav den mest återberättande i våran historia. Danmarks grannland har ju haft mycket som symboliserar medeltiden hos sig. Förutom Sverige och resten utav Norden och deras Vikingar m.m. så är väl England, den mest kända medeltiden. Det mest kända makt och kungahistorien är historien om Rickard Lejonhjärta och hans
korståg för att återta korset i Palestina, detta var året 1190. Detta skedde 91 år efter att muslimerna hade övertagit korset under första korståget. 91 år? Detta visar hur mäktig kungamakten och militära makten, och kristna makten var under medeltiden. När det gäller Sverige och heliga landet, Palestina, så skilde det sig inte så mycket. Svenska soldater/riddare befanns sig där också för att
försöka vinna tillbaka korset. Så när det kommer till utlandspolitik/ och makt så är Sverige lika. Det finns även en gemensam anledning till att kyrkan hade i världen sådan makt, och som också blev mäktig i Sverige, det berodde på människans behov till samhörighet med varandra. Kyrkans samfund växte, så samtidigt växte makten. Detta behov gav också resultat i jobben, behovet till att skapa gemenskap grundades Begreppet feodalismen är krångligt på grund utav att det en betydelse som syftade på en form utav naturhushållning och att definitionen skapades utav "gamla" historiker som verkade under 1800 - till 1900-talet, och att den kanske är placerad under en tid som inte riktigt stämmer. Det var ett form utav samhälles - och rättsligt system, då även politisk feodalism.. En "herre" ger exempelvis mark
till den mannen som har jobbat åt den så kallade herren. alltså det var en form utav betalning som herren gav till tjänstemannen. Denna form utav system förekom inte så mycket i Norden men i Europa och Frankrike var de betydligt mer vanliga. I Danmark förekom det mer vanligt under 1200- talet till den tidiga delen utav 1300-talet. I många ställen så var även dessa marken möjliga att ärva
men så var det inte i Sverige. Den politiska feodalismen blev att förekomma i Sverige mellan 1500- talet och 1600-talet. Dessa gåva till tjänstemannen skedde i senare tid utav mark, men i början så överlät kungen (herren), saker och ting som soldaterna har kommit över, under plundring och krig till den mannen som tjänade kungen. Detta gällde mest då de inom kungens militära trupper. I de
länder där jordplättarna var ärftliga betydde det inte att ägaren var helt säker på för evigt utan givaren kunde ta tillbaka gåvan om vasallen inte skötte sig. Vasallen är namnet på tjänstemannen som har ingått svurit trohet för kungen.
En anledning till att exempelvis Harrison inte använder så mycket utav denna ordet
"feodalism" är att det förekommer redan så mycket olika geografiska platser, så som länder, län, grevskap m.m. om han då skulle använda sig utav feodalismen i sin bok så skulle det bli så krångligt för oss läsare att läsa och att förstå.
Det hade såklart både fördelar och nackdelar att vara ett feodalt samhälle. Kanske den tydligaste nackdelen kan man ju ganska uppenbart säga är de grupperingar som egentligen finns i alla städer/länder byggs på ännu mer om det förekommer feodalism. Grupperingar som bygger på klyftan mellan fattiga och rika. Ett förhållningsätt som bevisar att med rätt "kontakter" så får man mycket mer på köpet än sin vanliga lön. Fördelen med detta KAN vara att det ökar troheten från en
anställd till makthavaren, i detta fall kungen. Om en anställd vet att genom att han är kungen trogen, så blir han rikligt betald i slutänden. Detta leder ju till att kungen har större chans att hålla sina anställda på sin sida. Detta är ju ett positivt system dvs om kungen går under kategorin, de goda. Däremot om kungen/makthavaren är dålig på sitt jobb och förtrycker de lägre i samhällsklassen så har detta ingen positiv inverkan på resten utav innevånarna.


Om man granskar detta noggrant så kan man faktiskt se än idag spår utav feodalism i vårat samhälle. Visst, nu så sker det väl inte genom att ge bort marker och gårdar till anställda. Men de anställda som har en hög belönande lön i slutet när de har tjänat sin chef, nu syftar jag till exempel på de höga avgångslöner som personer har i företag och politiska föreningar.

I Sverige sätter man medeltidens tid mellan 800-1520 talet. Så det är under dessa år som jag arbetar med när det kommer till detta del i PM:et Det som mest kanske symboliserar svensk medeltid är vikingatiden. Sverige har inte alltid varit benämningen Sverige. När Ansgar kom till Sverige mellan åren 800-830. Då när Munken kom till Sverige så var inte Sverige någon enhet Sverige var splittrat i två områden, Svearike och Götarike.
Maktstrukturen såg helt annorlunda då än vad det gör i dag. Det fanns två sidor som sökte makten i det land som i framtiden skulle bli Sverige. Året var 1130 och till ungefär mitten utav 1200-talet så stred, eller växlade de om makten. Sverkarna hade Sverker och Erik och folkungarna hade Knut Lång, och ättlingarna var härkomst ifrån Folke Jarl.


Feodalismen var inte stort utpräglad i Sverige, det var inte fören 1500-talet som det kom till Sverige, men nog fanns det säkerligen spår utav feodalism, så länge som det var kungamakt. Lika väl som man kan se spår utav feodalism i vårat samhälle än idag. Varje kung hade trots allt sina anställda och lön ska de ha haft.
Jag ska gå tillbaka ytterligare, jag ska gå tillbaka till vikingatiden. Vikingarna är
världskända folk ifrån norden, De framställs mycket som banditer, plundrare fast det var även vanliga handelsmän. Vikingatidens utformning på sitt levande ändrades när de i nord kom i kontakt med kristendomen. Det bildades församlingar och den främsta inom församlingen var en kvinna. Det var tydliga strukturer över maktordningen och samhällsklasskillnaderna. Det som oftast symboliserade hur rik någon var, avgjordes på storleken på mark. Då tidens kungars makt byggde på de gamla rättigheterna men också nya som de försökte genomföra. Hade du jord, eller hade möjligheterna att få jord, var de enbart dem som hade möjlighet till makt.


Till kungamaktens förfogande stod innevånarna/befolkningen för. Det fanns två stycken "arbetsområden" som de kunde jobba åt kungen som. Det var antingen som "Ledung" eller också "gästning". De som jobbade som det sistnämnda stod för underhållning för kungen och hans medföljare under de resor som de gjorde genom Sveriges rike, medan "Ledung" var de som skulle förse kungens militärer till havs, så som bidra med skepp, proviant och även manskap. De bönder som fanns var som de viktigast arbetarna. Eller de som fanns, är fel uttryck, mer än hälften utav innevånarna bodde och verkade på landet. I deras hushållning ingick också jakt och fiske. Bara det här visar sig att sprickan var stor. Det här är det största som kan man lägga märke till som skiljer sig ifrån Sverige och resten utav Europa är den att antalet arbetare och deras betydelse med största sannolikhet varar annorlunda. Det som gör att jag drar den slutsatsen är den att eftersom feodalismen inte existerade i Sverige fören i i den senare delen utav medeltiden, mellan 1500-1520 talet. Rätt logiskt sätt, de länderna som hade en aktuell feodalism måste ha ett annorlunda jordbruksuppbyggnad. Eftersom kungen gav land till tjänstemännen som skötte sitt jobb, så krävde ju denna gård arbetare vilket automatiskt skapade att flera utav innevånarna jobbade inom jordbruk. Så till skillnad som i Sverige som inte hade det så var inte den extra arbetskraften lika behövda. Vilket gjorde att befolkningen var något mer utspridd.


Maktuppdelningen i både Sverige och resten utav världen/Europa, var bygg där kyrkan hade mycket makt. Kristendomen kom senare till Sverige, då med vikingarna. Men kristendomen fanns redan utanför Sveriges gränser. Det förekom kamp om makten mellan kejsare och påven. I vissa länder hade, blev också kyrkans organisation inkvisitionen framställd och som symboliserar vilken makt kyrkan hade. Kyrkans makt berodde på att politik och religion såg som
sammanlänkade. Stadslevande sågs som en frihet, detta på grund utav att, eftersom det förekom mycket feodalism ute i Europa, så skapades det jobb som bönder. Bönder som fick jobba under en godsherre. I viss städer /länder så kunde en bonde som hade lyckats komma ifrån, rymma, ifrån sin herre på gården och tog sin tillflykt innanför stadens murar och om han då lyckades vara där i ett år så skulle bonden ses som fri ifrån sin godsherre. Detta var dock mest vanligt i resten utav Europa eftersom det rent logiskt sett måste ha existerat flest bönder pgr utav feodalismen var mer existerande där. Arbetare som jobbade inom hantverk, så som slaktare, skräddare, bagare med mera, hade sin höjdpunkt under hög och senmedeltiden, Det var dock inte fören på 1200-talet som man kan veta att "chefen" för verksamheten betalade ut lön till de/den som jobbade där. Detta gällde också de som jobbade på landsbygden. Detta fick motgångar efter digerdöden.
När det kom till det ekonomiska delen så skilde det sig mycket ifrån vad som var tillåtet och inte tillåten för köpmän och även de som jobbade inom den ekonomiska sektorn. I sättet att tänka i de ekonomiska banorna spelade även här kyrkan stor roll. En bankman fick som exempel inte ta ut ränta, ifrån den tiden pengarna var lånade tills att pengarna skulle vara avbetala. Man ansåg att bankiren inte hade rätt till detta eftersom man ansåg att tid, tillhörde gud och inte människan. Så den tiden som var efter utlåningen till att pengarna skulle tillbaka var det en tid som tillhörde gud och bankmannen kan inte ta ut pengar för någonting som inte är hans. Med tanka på det sistnämnda vore det kanske inte så dumt om mer människor tog till sig kristet tänkandet, speciellt våra banker. Då skulle svenska folket ha mer pengar i sin privata plånbok, idag! Jag kan inte låta bli att dra lite på läpparna när det kommer till den där delen utav det ekonomi-rättslagen under medeltiden. Den är faktiskt ganska så rolig! Men det ligger någonting i tänkandet. Vem äger tiden? Det är nog en sak man kan diskutera till leda!

När man talar om medeltiden i Europa så kan jag inte låta bli att ta upp en specifik del om just England. England under medeltiden är väl kanske en utav de...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Medeltiden - En jämförelse mellan Sverige och Norden/Västeuropa

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Raymond Utan 2016-01-16

    keff

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2009-12-17]   Medeltiden - En jämförelse mellan Sverige och Norden/Västeuropa
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58485 [2020-07-11]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×