Evolutionen

11525 visningar
uppladdat: 2009-12-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

                   

                           Inledning

I forntiden under ordoviciumperioden uppstod de första ryggradsdjuren i form av käklösa fiskar. Dessa fiskar levde för 500 miljoner år sedan och de var jordens första ryggradsdjur.

Groddjuren utvecklades från fiskar och blev de första ryggradsdjuren som levde på land. Detta hände under Devonperioden. Groddjuren är fortfarande beroende av vatten trots att de lever på land då deras ägg och larver måste leva i vatten. Om deras ägg utan skal inte är i vatten utan uppe på land så torkar de och dör. Under Karborperioden utvecklades kräldjuren ur groddjuren. Kräldjuren klarar sig ännu bättre på land då fjällen på huden och äggens skal skyddar dem från uttorkning. Kräldjurens ägg fick skal och hinnor för att hindra uttorkning i torr miljö. Under Permperioden får jorden allt fler kräldjursarter. Dinosaurierna är de kräldjur som är mest kända från jordens medeltid. Dinosauriernas stora period var under Triosperioden. Ur kräldjuren under Juraperioden utvecklades fåglarna och de första däggdjuren. Urfågeln liknade en ödla som hade fjädrar. Den liknade en ödla pga. tänderna och svansen. Då dinosauriernas tid var över började däggdjuren utvecklas. Den period då däggdjuren utvecklades ur kräldjur kallas för Tertiärperioden och den perioden finns under den nyare tiden. Däggdjuren föddes utan att vara skyddande av en hinna eller skal.

Darwins teori

Darwin var en kille som vid 20 års ålder seglade runt i världen och samlade ihop främmande växter och arter i 5 år. Under dessa år stannade han några veckor på Galapagosöarna. Dessa veckor fick honom att dra slutsatser om hur nya växt-och djurarter kom till.

Darwins huvudslutsats var att växter och djur som levt så isolerade som på Galapagosöarna hade tvingats anpassa sig till den unika miljön som fanns där och ut ur det hade nya arter utvecklats med speciella egenskaper.

Finkarna Darwin studerade på Galapagosöarna delades in i 13 arter. Varje arts näbb var lite annorlunda till utseendet. Detta tyckte Darwin visade att finkarna härstammar från en gemensam art men att finkarna anpassat sig efter deras miljö.

Fåglar på öar med få träd lärde sig leva på marken och anpassade sig till detta. Fåglar som behövde jaga föda i träd fick anpassa sig efter det. Andra till att bli insektsätare eller fröätare.

Varje finkart idag har en speciell näbbform. Näbbformen hänger ihop med artens sätt att skaffa föda.

Idag är det bevisat att mutationer har stor betydelse för olika arter. Då rensas dåliga anlag bort och bra anlag sprids. Men för Darwin var mutationer, arvsanlag och kromosomer okänt.

Groddjur

På den här sidan hittade jag väldigt bra fakta och där stod nästan allt som jag ville ha med i texten och det är en väldigt trovärdig fakta.

http://docs.google.com/gview?a=v&q=cache:b_l5GUt6Px4J:www.universeum.se/index.php%3Foption%3Dcom_docman%26task%3Ddoc_download%26gid%3D14+groddjur&hl=sv&gl=se&sig=AFQjCNEF_yXioH0-C_AtG_d0K3SlH90hXA

Det som är lite annorlunda med groddjur är att dem lever inte bara på land utan även i vattnet jämfört med andra landdjur. Dem arter som räknas till groddjur är grodor, paddor, vattensalamandrar, salamandrar och maskgroddjur.

Från början är en helt vanlig groda ett litet grodyngel utan ben som lever i vattnet, sen när den blivit en färdigvuxen groda har den fått ben som gör att den kan simma i vatten och hoppa på land.

Redan här märker man hur grodan anpassat sig till ett liv på land och i vattnet i sin utveckling.

Inget groddjur ser exakt likadant ut som ett annat, några har inga ben alls och några har ingen svans. Dem svanslösa groddjuren är grodor och paddor. De groddjur som har både svans och ben kallar man för svansgrodor och till dem tillhör salamandrar och vattensalamandrar.

Det finns även en grupp till som groddjuren är uppdelade i och det är maskgroddjur, detta därför att dom inte har några ben alls.

Inget djur kan överleva utan syre. Groddjuren kan andas på många olika sätt, med lungor, näsborrar, huden, gälar och det gör att dem inte bara kan andas under vatten utan även på land.

Groddjuren har stor nytta av att kunna se då dem kan se tydligt när föremål rör sig som t.ex. insekter. Några groddjur som grodor och paddor ser inte så bra under vatten och då har de stor nytta av att ögonen sitter så högt upp. De bara sticker upp ögonen ovanför vattenytan och kan lätt gömma sig för fåglar och andra djur som vill äta upp dem, kan även på det sätt jaga sin föda.

Känseln har stor del i ett groddjurs liv på land, dem kan uppfatta jättesvaga rörelser, vibrationer i antingen vatten och speciellt viktigt är det för maskgroddjuren och vissa paddor på land. Paddorna kan känna på vibrationerna i marken när det kommer t.ex. En människa springandes i närheten och maskgroddjuren som lever under jorden känner att dem kommer ovanför.

Nästan alla groddjur äter allt som kommer i deras närhet och som det går att få i sig. Både däggdjur, fåglar och kräldjur äter gärna groddjur, men som alla andra djur har även groddjuren sina sätt att gömma sig. Maskgroddjuren gräver ner sig i jorden och några groddjur har så pass starka färger att dem inte kan gömma sig alls vilket är bra för att de färgerna är en varning då de har giftiga körtlar och det tar inte lång tid innan de andra djuren förstår att den inte går att äta.

Hos groddjuren behövs precis som för oss människor två olika kön för att kunna få ungar, en hona och en hane men det kan bara bli något av groddjurens ägg som honan lägger om hanen befruktat dem.

Här kan man se hur en padda gömmer sig för något. Från hög höjd blir det väldigt svårt att se.

http://cartinafinland.fi/kuvapankki/imagebank/image/24/24670/Vanlig+padda.jpg  

(22/10 2009)

                 

                 

                Detta är den näst största salamandern i hela världen som lever idag.

               http://www.nhm.ku.edu/rbrown/Andrias.jpg   (22/10 2009)

                                                   

                                                           Kräldjur

Till hela det här arbetet använde jag mig av lite olika källor men jag hittade också ganska mycket ifrån min biologibok Gleerups NO Biologi som är skriven av Anders Henriksson. Andra upplagan och fjärde tryckningen. Boknumret är ISBN 91-40-63953-3

Kräldjuren har blivit indelade i fyra grupper. Dessa är: Krokodiler, Sköldpaddor, Ormar och Ödlor.

För att vara skyddade mot uttorkning är deras hud täckt av fjäll eller plåtar.

Deras ägg behöver inte ligga i vatten då de har skal.

Krokodiler finns i tropikerna, de ligger ofta på sjö och åstränder för att ta det lugnt. Nilkrokodilen som finns i Afrika är den art som är mest känd. Deltakrokodilen lever i Australien och är världens längsta art och några har blivit upp till 9m långa. Krokodilerna är en sällsynt art, de jagas mest för skinnets skull.

Sköldpaddorna är också vanliga i varma land och hav. Jättesköldpaddan som lever på Galapagosöarna är en av världens största sköldpaddor som lever på land. Den är växtätare och blir 1, 5m lång och kan väga ca 250kg. Oftast blir många sköldpaddor över 100 år. Dem saknar tänder och tuggar istället med käkarna. Många sköldpaddor är hotade då grisar och hundar på Galapagosöarna äter upp deras ägg.

Det kräldjur som blivit äldst av alla är strålsköldpaddan. Den levde mellan 1777 och 1965, den blev 188 år gammal.

Källan till hur gammal sköldpaddan blev hittade jag på http://sv.wikipedia.org/wiki/Kr%C3%A4ldjur

En orm är ett rovdjur utan armar och ben. Ormar klarar sig på väldigt lite föda. Huggormen äter ca 10 sorkar eller möss per år vilket inte är särskilt mycket. Många tror att ormar hypnotiserar sina byten men det är inte så. Utan det är faktiskt så att ormar lättast upptäcker rörelser. Om en mus ser en orm i närheten kan den genom att stå blick still rädda sitt eget liv.

Ormarnas kalla och stela blick beror på att dem aldrig blinkar, istället blundar de nästan hela tiden med en orörlig och genomskinlig ögonlock.

Att ormar kan svälja utan att tugga beror på att deras käkar sitter ihop och kan tänjas ut väldigt mycket när dem slukar sina byten. De sticker ut sin tunga genom munnen för att fånga upp dofter. Eftersom deras tunga är kluven kan ormen lätt avgöra vart lukten kommer ifrån.

De enda svenska kräldjuret vi har som är giftigt är huggormen, det är ytterst lite gift som på oss människor inte gör så mycket skada då vi bara blir illamående, trötta eller får svullnad, men på t.ex. småbarn kan det bli värre.

Ödlan har mycket gemensamt med ormen förutom att ödlorna har rörliga ögonlockar och kan blinka.

Den vanligaste ödlan i Sverige är skogsödlan som oftast äter insekter. Om man är ute och går i skogen och hör något så kan det vara skogsödlan som gömmer sig i gräset eller buskarna.

En ödla som jag själv faktiskt har sett när jag var ute med min hund i Kågeröd är huggormen, den låg längs vägkanten och såg ut att vara skadad. Huggormen är väldigt vanlig i Sverige.

En fin bild på en ödla, det är en leopardgecko.

http://biphome.spray.se/engjohan/images/Djur/leopard2.jpg   (22/10 2009)

                    Det här är en bild på en grå-svart huggorm.

                           http://www.bioresurs.uu.se/myller/jordbruk/jord_bild/huggorm2.jpg  

                           (22/10 2009)

                             Fåglar

Alla fåglar är ryggradsdjur med två ben, en näbb, vingar och fjädrar.

Det finns ca 9000 till 10 000 olika fågelarter över hela världen.

Den minsta fågeln är bikolibrin på fem cm och den största är 2,7 m strutsen.

Det som är lite annorlunda med fåglar är deras fjärdar jämfört med andra djur. Fåglarna idag lägger ägg med hårda skal, inga tänder, ett hjärta med fyra kamrar och ett skelett som knappt väger något då det väger ca 10 % av kroppsvikten men som ändå är väldigt hållbart. De djur som är bland de mest intelligenta av alla djurarterna är kråkorna och papegojorna.

Det vanligaste är att en fågel har tre huvudposter varje år, dessa är häckning, ruggning och flyttning. Några av fåglarnas sätt att kommunicera är genom att sjunga, flockbildning och jakt.

All de fakta som står om fåglarna hittade jag på en väldigt bra sida inne

på wikipedia som jag sen har kollat att den källan verkligen stämmer är http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A5glar

Av alla djurgrupper är fåglarna de som har ett av de bästa respirationssystem. När fågeln andas in går 75 % av luften förbi lungorna och ut till andra delar i kroppen medan de andra 25 % av luften går direkt till lungorna. På så sätt får fåglarnas lungor hela tiden luft både i inandningen och även utandningen. Många fåglar producerar sin egen värme genom att de håller en jämn kroppstemperatur och kroppen reglerar sin egen temperatur. Nästan alla fåglar kan flyga och det är de som skiljer dem från andra ryggradsdjur. Det är det lättaste sättet att förflytta sig.

Fåglarna har ett lätt skelett och stora vingmuskler. Storleken och formen på en fågels vingar är det som bestämmer flygningstekniken. När fåglarna flyger i flock är det alltid den som är längst fram som får göra jobbet då den stöter bord vinden så dem andra då bara kan glida fram och därför brukar dem byta platser när de flyger när de längst fram inte orkar mer.

Fåglarna har fyra typer av tappar i ögonen då dem därför kan se blått, grön, rött och ultraviolett ljus. Vi människor har en fovea (gula fläcken) i varje öga men istället har fåglar två stycken som innehåller en mycket hög koncentration av tappceller som ger en ännu mer detaljerad syn.

Fåglar kan äta nektar, frukt, hela växter, från as och små djur. Deras matsmältningssystem är anpassat för att sönderdela mat som svalts hel och otuggad för att de inte har några tänder.

Några fåglar bildar stora flockar då fördelarna är att dem har högre säkerhet och ökad chans att fånga föda i stor flock.    

                    

Den här fågeln heter Pinks hon är 67 år gammal, det är en kakadua.

http://www.expressen.se/husdjur/1.1501161/pigg-pensionar  (22/10 2009)

           

                  De här fåglarna är tre fullvuxna örnar som lever i det vilda.

                  http://www.gex.se/bilder/752.jpeg   (22/10 2009)

                          

                       Däggdjuren

Efter att dinosauriernas tid var slut kom det en grupp nya varelser-däggdjuren. Även klimatet blev annorlunda då det på många platser blev svalare och det kom nya växter till världen.

Redan på Dinosauriernas tid fanns det däggdjur, de la ägg, hade annorlunda käkar och var varmblodiga. De var tidiga däggdjur.

Allt som vi människor vet idag om urtiden är tack vare paleontologernas forskning.

Det mest kända utdöda däggdjuret sägs vara den ullhåriga mammuten.

Jag hittade faktiskt en riktigt bra sida för barn där det stod mycket och den var lättläst vilket jag tyckte var bra

http://www.ungafakta.se/daggdjuren/

Det viktigaste för ett däggdjur är deras päls, detta då den skyddar för kyla och kan skydda dem från uttorkning. Pälsens färg används ofta som kamouflage för t.ex. bytesdjur och hovdjur och den används också ibland för deras kommunikation.

Däggdjurens tänder skiljer sig från t.ex. reptilerna som har likformiga tänder. Däggdjuren har fyra uppsättningar tänder, framtänder, hörntänder och två olika sorters kindtänder. Många av däggdjurens tänder växer under hela deras liv då dem naturligt slits ner.

Luktsinnet hos ett däggdjur har stor betydelse för deras sätt att leva t.ex. för parningstiden och för att hitta föda.

Deras hörsel är väl utvecklad då de genom ljudvågor som kommer tillbaka från olika saker kan bestämma sin position i omgivningen.

Nästan alla arter har morrhår och med dessa kan dem lätt avgöra om de kommer igenom t.ex. En dörröppning då de brukar vara lika långa som bredden på djuret. Morrhåren kontrolleras med hjälp av muskelrörelser.

En annan källa som jag också hittade mycket fakta om däggdjuren på är http://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur

Däggdjur som har stora ögon och bra syn är t.ex. kattdjur. Ögonens placering beror på vad det är för djur och hur den lever. Rovdjuren ögon är för bra djupskeende då dem är framåtriktade. Bytesdjurens ögon sitter oftast på sidan utav huvudet.

De flesta däggdjur måste äta mycket och några äter djur som motsvarar deras egen kroppsvikt varje dag. Alla däggdjur äter inte samma saker. Det finns köttätare, växtätare och allätare.

De flesta däggdjur är polygyna (hanen parar sig med flera honor) eller promiskuösa (hanen och honan parar sig med flera parter).

Däggdjuren gör så för att honan behöver mycket energi under sin dräktighet och för att ungarna ska kunna dia har hanen möjlighet att para sig med fler honor. Det är en orsak till att hanarna strider om rätten att para sig.

Till gruppen däggdjur tillhör även människan. Detta därför att vi föder levande barn, diar (ammar) från mammas bröst.

Man vet att människan utvecklades från samma djur som nutidens apor. Vi människor som lever idag kallas för Homo sapien sapiens, vi är alltså släkt med orangutangen, gorillan och schimpansen.

Det är en av många anledningar till att vi har hår på kroppen. Det finns många människor som än idag har väldigt mycket hår på kroppen, alltså lite mer än normalt. Detta betyder inte att man är onormal för det utan det beror på gener som förts vidare från andra i släkten i tidigare generationer.

Här är bilder på två riktigt söta små pandaungar, kunde inte välja vilken för de är så gulliga och därför blev det två. Bild 1:http://cache.gawker.com/assets/images/jezebel/2008/11/panda.jpg

bild 2: http://3.bp.blogspot.com/_pc89ltsRVmo/Sigfopu-y8I/AAAAAAAAAgU/DlSmfMnMFe8/s320/pandaunge.bmp   (22/10 2009)

     

 För dem som inte redan visste det är hunden också ett däggdjur En fin bil på en hund, rasen heter Golden retriever. http://3.bp.blogspot.com/_QfsLfZUDpZs/SZB_R-e5EkI/AAAAAAAAABg/vxQYcknGZ-  U/s320/hund.jpg   (22/10 2009)

                                    Jämförelse

Groddjur levde förr i vatten men idag kan dem nästan leva hela sitt liv på land men i närheten av fukt.

Dinosaurierna som var kräldjur var stora och höga. Idag är dåtidens dinosaurier mindre i form av ödlor.

Fåglarna kunde från början inte flyga när de utvecklades från dinosaurierna. Idag kan de flesta fåglar flyga och klarar sig hur bra som helst på land.

Förr var däggdjuren varmblodiga och la ägg Idag föder däggdjuren levande ungar och har en jämn kroppstemperatur.

                

                        Avslutning

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Evolutionen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2009-12-11]   Evolutionen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58458 [2019-08-17]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×