Ergonomi Rapport

2 röster
6033 visningar
uppladdat: 2009-11-25
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

•1.     INLEDNING

Den ämnesorienterande praktiken har varit en väldigt lärorik period. Jag har lärt mig mycket om elektronik och en massa annat smått och gått.

ERGONOMI: bioteknologi, arbetsvetenskap, den gren av sociologin som sysslar med åtgärder för arbetets (maskiner och miljö) anpassning till människan (hennes fysiska och psykiska konstruktion och begränsningar).

Jag har valt att göra min ergonomi rapport med mycket bilder eftersom "En bild säger mer än tusen ord". Med det sagt så kan ergonomi rapporten börja.

2. BESKRIVNING AV PRAKTIKPLATS

Under min tid som praktikant V.48 har jag varit på Esrange Space Corporation. Deras anläggning ligger två mil nordost om Jukkasjärvi. Bolaget arbetar med att utveckla och bygga satelliter och utföra tjänster inom satellitdrift och satellitkommunikation. De utvecklar raketsystem och skickar upp forskningsraketer och sänder upp forskningsballonger. De utvecklar havsövervakningssystem för flygplan och utför tester av obemannade flygfarkoster. De arbetar också med att göra olika mätningar som till exempel effekter från den globala uppvärmningen.

Anton, Anders och jag jobbade med att skicka upp en sond som var till för att kontrollera att markinstrumenten fungerade. Detta gjorde vi i förebyggande syfte. När vi skulle skicka upp sonden åkte den iväg med sådan fart, så att mannen som höll i den tappade den i backen och sändaren lossnade från två av sina fyra fästpunkter. Smällen gjorde även att ozonmätaren, termometern och GPS:en (Ground Positioning System) slutade att fungera. Detta var inte så farligt, eftersom de bara skulle testa att markinstrumenten fungerade.

Vi hjälpte även till vid ett dragtest, som ägde rum i en av Hjalmar Lundbohmsskolans maskinhall. Testet utfördes för att kontrollera om en koppling mellan nyttolast och ballong höll för nyttolastens vikt. Vi testade också om sprängmekanismen för att skilja på nyttolast och ballong fungerade. Det provades genom att testspränga sprängmekanismen.

Vi utförde även andra arbeten, som att flytta gamla slangar och kablar till ett förråd och att överföra arton år gammal information från diskett till dator.

Under tiden jag var praktikant på Esrange så fick jag aldrig några arbetsuppgifter som krävde skyddskläder. Jag varken vistades eller såg något område vart det skulle kunna krävas skyddskläder. Det fanns inte heller många ergonomiskt utformade hjälpmedel, som skulle göra jobbet bekvämare och mindre påfrestande. Det jag såg var stöd för armbågarna vid lödningsarbeten.

Detta gjorde att man var tvungen att ta korta pauser för att sträcka på sig efter att man jobbat statiskt en längre tid t.ex. vid lödning och arbete med dator.

                          

Stretching av breda ryggmuskeln, triceps och handens och fingrarnas sträckarmuskler.

På Esrange hade jag arbetstider som var väldigt likt skolans. Tiderna var följande: 08:00 - 16:00 klockan 11:00 -12:00 var det lunch, cirka klockan 13:30 - 14:00 var det kafferast.

Det var ganska komfortabla tider att jobba efter.

Jag kan inte berätta så ingående om vad jag jobbade med eftersom vissa arbetsuppgifter som jag utförde och några rundturer jag fick vara med på är hemligtstämplade.

Med det sagt så är beskrivningen av min praktikplats slut.

3. ARBETSMOMENTET

Arbetsmomentet jag har valt att analysera är lödning. Det är en mycket statisk arbetsuppgift som kan ge stelhet i nacke och rygg efter bara ett kort pass. Detta eftersom man sitter nerhukad och jobbar med väldigt små elektroniska komponenter. Som grädde på moset får man garanterat brännskador på fingrar när man ska hålla i små sladdar, kretskort och diverse andra el komponenter, samtidigt som man håller en 400 grader varm lödkolv.

Man använder mest handens och fingrarnas böjarmuskler, biceps, triceps och bröstmusklerna (Brachio Radialis, Pronator Teres, Flexor Carpi Radialis, Palmaris Loncus, Flexor Carpi Ulnarls, Flexi Digitorum Sublimis, Biceps Brachii, Flexor Digitorum Profundus, Flexor Pollicis Londus, Triceps Brachii och pectoralis major). Det krävs inte mera muskelstyrka än vad det krävs för att öppna en dörr, när man löder.

Lederna som används i lödning är följande: fingerlederna(gångjärns leder), armbågsleden(gångjärns- och vridled), tummens sadelled(sadelled) och axelleden(kulled).

Lödning är en statisk arbetsuppgift, man måste sitta och spänna musklerna, vilket leder till att de stelnar efter ett tag. När musklerna är kalla och stela, kan det leda till att man får sträckningar, om man stretchar direkt efter man har arbetat. Man ska därför röra på armarna så att man får igång blodcirkulationen i dem innan man stretchar. Det är inte bra att töja en kall muskel, då sträcks muskelfästet för mycket eller i värsta fall går det av.                                        

För att förhindra att sådana skador uppstår, bör man röra på sig lite för att få igång musklerna.

Man kan t.ex. snurra med armarna som en väderkvarn.

Man bör snurra ca 10ggr på varje arm, dock inte för fort.

Om man snurrar för fort kan axeln

gå sönder eller hoppa ur led.

Det är även bra att träna armarna efter

Träningsövning nr.2 och stretchövning nr. 8

Man bör också tänka på belastningen. Om man sitter rak i ryggen under en längre period hamnar mycket av belastningen på ryggen, vilket kan leda till svårbotliga ryggskador, som diskbråck. Om man lutar på armbågarna utan att ha ett mjukt underlag, så kan armbågarna nötas/malas ner.

Det jag rekommenderar är en ergonomiskt utformad ståstol och ståbord för att få bästa komfort och undvika skador.  

                                                              

Om man nu inte har ett ståbord eller en ståstol bör man arbeta i denna sittställning för att undvika utslitningsskador.

Bra metoder för träning av ryggen och metoder för att stärka ryggmusklerna är träningsövningarna 3 och 4.

Det är bra att träna magmusklerna också, eftersom de hjälper till att stärka ryggen.

Alla träningsövningar jag har med hjälper till att stärka ryggen på ett eller annat sätt.

Efter genomfört träningspass är det viktigt att stretcha för att inte bli stel i kroppen, stretchövningarna är utvalda för att passa till träningsprogrammet.

Stretchövning nr.8 är bra för ryggen om man tar tag långt nere på ribbstolen och sedan går framåt så att man har kroppen formad som ett uppochner vänd U.

4. TRÄNINGSÖVNINGAR

Övningarna genomförs efter varandra i en "cirkel". Träna 30 sekunder vid varje station och vila 15 sekunder mellan övningarna. Genomför 2-3 omgångar x 1 varv med 1 minuts vila mellan varje. Anledningen till att jag har valt att göra träningen som en cirkelövning för hela kroppen är att det inte behövs mycket muskelstyrka för att löda. Genom att göra ett träningsschema för hela kroppen blir hela kroppen i god form. Jag har valt ut övningarna för att stärka dem muskler som används i arbetsmomentet, eftersom jobbet är statiskt behövs övningarna för att jobba upp styrka i kroppen så att man inte blir skadad.

•1.     Indianhopp

Indianhopp är en bra övning eftersom man får igång kroppen.

Denna övning tränar främst lår- och vadmuskler (quadriceps och gastrocnemius) och kan utföras springandes som uppvärmningsövning.

•2.     Armhävningar

Armhävning är träning för överkroppen och armar (biceps brachii, triceps brachii och pectoralis major) och som utförs med tår och handflator i golvet, sedan trycker man sig upp med armarna. Det går också att förenkla med att sätta knäna i golvet och det går att försvåra med att bara gör på fingrarna eller alternativt bara en hand.

•3.     Ryggresningar

              Övningen utförs så att man ligger på mage och lyfter överkroppen med hjälp av ryggmusklerna. Övningen tränar breda ryggmuskeln (erctor spinae). Denna övning stärker ryggmusklerna så att det blir mindre påfrestande att sitta långa perioder.

•4.     Situps

Situps är en övning som tränar mage och bål musklerna (rectus abdominis) genom att ligga på rygg och lyfta överkroppen uppåt.

Denna övning går att försvåra genom att lyfta upp benen i luften och låsa dem i 90graders vinkel.

•5.     Upphopp

Upphopp är en övning som främst tränar lår och vadmusklerna (quadriceps och gastrocnemius). Denna övning tränar den explosiva styrkan. Denna övning är bra för idrottare som hoppar mycket tillexempel: basketspelare, höjdhoppare, gymnaster och längdhoppare.

•6.     Hoppsasteg

Hoppsasteg är en övning som är bra att ha som sista övning i träningsprogrammet eftersom man hoppar runt och låter alla muskler "röra av sig" och varva ner innan man börjar stretcha.

•5.     STRETCHINGÖVNINGAR

 Denna övning stretchar framsidan av låret genom att dra foten mot ryggen samtidigt som knäet pekar neråt. Övningen tränar också balansen om man inte håller i sig i någonting, man slår två flugor i en smäll.

Denna övning stretchar baksidan av låret genom att lägga upp foten på en höjd

(tillexempel ett bord) och sedan försöka röra knäet med näsan. Övningen går även bra att utföra sittandes på golvet.

Denna övning stretchar ljumskarna och undersidan av låren genom att sitta i skräddarställning och trycka hälarna så nära kroppen som möjligt med hjälp av händerna samtidigt som man trycker ned knäna med armbågarna.

  

Denna övning stretchar ljumskarna genom att sitta ner och sära på benen tills man börjar känna att det sträcker, det ska inte göra ont.

Denna övning stretchar skinkan och baksidan av låret genom att sitta på knä och sedan lägga det ena benet över det andra och dra det mot bröstet, ett tips är att försöka sätta knäet i armhålan.

Denna övning stretchar övre delen av vad muskeln genom att ha händerna och ena foten mot en vägg och andra foten bakom sig, sedan lutar man fram kroppen med bakre benet rakt så att det precis börjar kännas, man vill ju inte ta i för mycket och ha sönder vaden.

Denna övning stretchar den nedre delen av vaden och hälen genom att ha händerna och ena foten i väggen och andra foten bakom sig, sedan lutar man fram kroppen med bakre benet böjt så att det stretchar längre ner på benet. Här är det viktigt att vara försiktig så att man inte har sliter av hälsenan.

Denna övning stretchar man baksidan av armarna och ryggmusklerna genom att man hänger i en ribbstol en bit ovanför marken så att kroppen sträcks ut. Här är det viktigt att man hänger på rätt sätt så att man inte får ont i axlarna. Man kan också stå med ryggen mot ribbstolen och tänja, då stretchar man framsidan av armarna.

Dem sju första stretching övningarna är bra efter träningsövningar som tränar benen

Tillexempel övning nr. 1 och övning nr. 5.

Man måste komma ihåg att stretching är en väldigt individuell övning, vissa har stramare muskler och leder är andra. Detta innebär att vissa måste stretcha mer &...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ergonomi Rapport

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2009-11-25]   Ergonomi Rapport
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58405 [2020-04-04]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×