Demokrati

2 röster
17390 visningar
uppladdat: 2009-09-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Demokrati

1. För att ett land ska kunna kalla sig själv demokratisk måste de följande demokrati ”spelregler” följas:
1. Regelbundna poliska val och fri partibildning ska vara möjlig.
2. Allmän och lika rösträtt.
3. Valhemlighet.
4. Fri opinionsbildning
5. Majoritetsprincipen
5. Rättsäkerhet.

2. Direktdemokrati är en beslutsform där beslut i enskilda frågor fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva.

3. Indirekt demokrati innebär att folket väljer representanter som fattar beslut i folkets ställe.

4. Diktatur är när makten är koncentrerad till enbart en person eller en grupp i samhället.
Diktaturen förtrycker den yttrandefriheten och förbjuden all form av opinionbilning. Enligt diktatur är folket inte värdiga åsiktsfriheter då deras kompetens inte kan stå i mått med den styrande. Den enskilde individen under diktatur betyder helt ingenting, och har därigenom ingen rätt till någon form av beslutsamhet, eller medverkning i styrelsen av sitt samhälle.

5. Socialdemokratierna vill med enbart fredliga metoder uppnå det socialistiska samhället, medan kommunisterna inte drog sig för väpnad revolution om överklassen inte skulle lämna ifrån sig makten.
6. Framförallt utrycker nazismen en extrem form av nationalism, då den övergår till ren besatthet. Ytterligare en aktiv tanke i nazismen är rasfördelningar. Enligt nazismen har vissa raser högre standar ”värde” än andra. Den överlägsna rasen har då därför rätt till att förslava och förtrycka andra raser med mindre intellektuella förmågor.

7. Grundtanken med feminismen är att kvinnor ska få total, ekonomisk, social samt politisk jämställdhet med mannen.

8. De borgerliga partierna i Sverige är Moderaterna, , folkpartiet, centern och kristdemokraterna. De socialiska partierna är socialdemokraterna och vänsterpartiet.

9. Demokrati= Folkstyrelse, är ett begrepp som syftar på några besläktade former av syrelsekick där makten i staten utgår från dess medborgare via allmänna och fria val.

Pluralism= När makten inte koncentreras utan det finns plats för många olika konkurrera uppfattningar, kallas det för pluralism, dvs., många åsikter.

Referendum= är ett annat ord för folkomröstning som beslutas av en lagstiftande församling.

Folkinitiativ: är en typ av folkomröstningar. Folkinitiativet utlyses underifrån genom att någon eller några lyckas samla in tillräckligt många namnunderskrifter för att en folkomröstning ska ske.

Korruption: Folkrepresentation: Det innebär att parlamentet har ett avgörande inflytande över regeringsmakten.

Civil olydnad= är en form av en politisk aktivism som går ut på att öppet, utan våld bryta mot lag och vägra följa vissa myndighetsbeslut samt vara beredda att ta konsekvenserna av handlingen.

Vad innebär demokrati?
Människor är lika värda och förtjänar alla ett hyfsat bra liv med möjlighet till utveckling av fria åsikter som kan påverka samhället. Dessa är egentligen grundtankarna för demokratin.
Demokratin ger den enskilde människan rätt till att kunna medverka i sitt samhälle och stödjer de mänskliga rättigheterna samt jämställdhet. . Därför anses demokratin idag som den enda godtagbara statskicket.
Medan vi svävar av illustrationer om yttrandefrihet och sympatiska rättigheter genom demokrati, blir det ännu mera invecklat att kritisera eller säga emot systemet. Vi blir psykiskt instängda,
Men demokratin till motsatt vad många människor tror är inte helt felfri. Skall vi se kritisk till dess system, finner vi många aspekter, som troligen är allt annat än positiva. Exempelvis: Precis som att bara en viss liten mängd människor i en befolkning är särskilt kvalificerade i förhållande till alla andra vad gäller exempelvis arkitektur, så är också bara ett fåtal individer särskilt komptenta till att fatta rimliga beslut, att leda människor och att styra ett land.

Vi vet att ett demokratiskt statsskick grundar sig på summan av majoritetens vilja. Tyvärr består viljan hos en mängd människor i förhållande med vad de känner är mest bekvämt, och röstar därigenom utan någon form av genomtanke i sina val.

Demokratin bygger på att ge den enskilda personen möjlighet att få fram sina individuella åsikter och påverka samhället. Men vem har påstått att detta verkligen sker? Egentligen, är det så att oavsett den individuella kompetensen, kommer de personliga önskningarna, den egna viljan, den egna åsikten och de egna drömmarna aldrig att ha en större möjlighet att förverkligas, då det politiska systemet bygger å samtliga röster har lika värde. Detta innebär att även om du anstränger dig för dina specifika åsikter ska prioriteras, så kommer ditt inflytande ändå att befinna sig på samma mediokra nivå. Människorna är egentligen då omedvetet styrda av en moralbild över hur en individ bör utrota sina individuella åsikter så snabbt majoriteten vinner. Det skapar individer utan en fokuserad vilja till uppfyllelse av en ett eget mål.

Majoritetens samlade beslut blir heligt. Den vilja som driver oss mot våra drömmar blir alltså i stor mån utplånad, och istället ersatt med ett system som egentligen inte grundar sig för viljan av en enskild individ. En intressant aspekt på detta är att diktatur inte skiljer sig så pass mycket från demokratins som man för sig. Under diktaturstyrelse betyder den enskilda människan ingenting. Men å sin sida är den enskilda individen inte heller betydelsefull i demokratistyrt samhälle då personen åsikt inte kan ha något större inflytande utan stöd från andra individers val. Demokratin tar i synnerhet lika mycket som den ger.

Begreppet frihet är viktigt att uppmärksamma. När ordet nämns skapas en illustration över att allt som i fortsättning kommer att påstås bygger på förnuft och ”godhet”. Detta är demokratins oavbrutna styrka. Den lockar ”de stackars undertrycka” med hopp om frihet, vilket utrotar all. form av kritikförmåga hos individer över den egentliga innebördan av demokratin. Demokratins påstående om frihet skapar därigenom en psykiskbunden ställning hos inte bara en individ utan hos ett helt samhälle om att demokratin ett är korrekt och ett helt felfritt system som bygger på yttrandefrihet och valmöjligheter. Vi tror os ha ett val, men gräver oss allt djupare i det mest effektiva totalitära systemet i världen.

Självklart förekommer negativa egenskaper hos all form av styrelseskick. Vi människor är så pass annorlunda, att det inte finns något möjligt sätt att utjämna eller få fram alla våra åsikter. Därför är det positiva med demokratin att den lär oss att hantera, tolererar och offra för varandra. Den lär oss empati. När vi med glädje håller röstkuverten i hopp om att nå fram med våra åsikter skapar vi en osynlig relation till varandra. Vi finner en gemensam egenskap i form av hopp. Detta i sin tur utvecklar även en förmåga till att förstå och känna med varandra.
Tänker man ur en längre aspekt minskar demokratin delvis uppkomsten av kränkning samt allmän våld i ett samhälle.
Som tidigare nämnt tar demokratin i synnerhet lika mycket som den ger. Men den ger mycket mer än vad vi egentligen kan ana. Den ger oss inte enbart yttrandefrihet utan även läran kring kärlek i form av empati och tolerans.

Positivt och negativt, direktdemokrati:
Ett glatt leende formar sig på läpparna då vi får reda på att ett viktigt val avgörs av vanliga individer, såsom du och jag. Detta gäller hos alla människor. De får möjlighet till ett val, och utan tveka går de med på att helt enkelt välja det som de ”anser” verkar rätt. Men i omedvetande väljer många efter egna behag utan att ens ha lagt en åtanke i sina val.
Vad händer då majoriteten röstar på något som är i osannolikhet förnuftigt? Ja, då rubbas hela samhällssystemet.
Precis som att bara en liten mängd människor i en befolkning särskilt kvalificerade i förhållande till alla andra vad gäller exempelvis hantverk, så är också bara ett fåtal individer särskilt komptenta till att fatta rimliga beslut.

Ytterligare en negativ egenskap med direktdemokrati, är att det kan leda till tappat intresse och oengagemang i politiska frågor. När det enbart är folket som röstar, finns det ju inga partier. I och med att det inte finns partier som leder och uppmuntrar till engagemang, mister politiken sin glimt. Det blir helt enkel trist att följa politiska frågor. Detta leder till att folket börjar tappa intresset, vilket i sin tur bidrar till avslutad engemang och röstar utan någon bakomliggande intresse eller åtanke.

Man kan ju däremot inte påstå att direktdemokratin är helt värdelös. Direktdemokrati lär folket att ta ansvar för sina val. Även till ett samhälle där alla är nöjda. Ingen kan ju klandra på det de själva har valt.

Indirekt demo...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Demokrati

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2016-11-29

    Tack

Källhänvisning

Inactive member [2009-09-28]   Demokrati
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58329 [2020-12-04]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×