Iberiska Halvön - En undersökning av det moriska kulturarvet

5013 visningar
uppladdat: 2009-05-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Iberiska Halvön

En undersökning av det moriska kulturarvet

                                                                             

1. Inledning

Efter erövringen av nuvarande Marocko år 711 erövrades Spanien under ledning av den berbiske muslimske fältherren Tariq ibn-Ziyad. De följande åtta åren lades större delen av halvön under muslimsk överhöghet och fick namnet al-Andalus. Abu Abdallah var al-Andalus siste regent och styrde i det återstående moriska taifariket[1] i Granada. När han år 1492 tvingades kapitulera för den kristna armén som hade förenats under det kristna kungaparet Isabella I och Ferdinand II upphörde al-Andalus att existera och de återstående muslimerna var då antingen tvungna att lämna Spanien eller konvertera till kristendomen och bli så kallade "moriscos". Dessa tvingades dock fly till Nordafrika under den spanska inkvisitionen.

Den moriska epoken på halvön lämnade betydelsefulla spår i språk, kultur, konst och vetenskap och detta kan visa sig bland annat i ortsnamn, gamla byggnader och låneord.

1.1  Bakgrund

Detta ämne är intressant för mig av många skäl. För det första så har jag del av mina rötter i Marocko och min morfar var berber, precis som ibn-Ziyad. För det andra så har jag nyligen tillbringat 4 år i södra Spanien där jag märkte av det kulturella arvet från morernas tid och blev väldigt intresserad av detta. Efter en tid i Spanien började jag märka av en hel del fysiska och personlighetsmässiga likheter mellan mig och mina vänner och kände mig då tvungen att forska både om mina och om deras rötter. Min morfar var som sagt berber och min far härstammar från nordgermanerna. Det jag kom fram till då var att vi har liknande bakgrund, nämligen både germanskt och berbiskt ursprung. Innan Spanien erövrades av muslimerna var det erövrat av Visigoterna som var av germansk härkomst och under den muslimska erövringen blandades dessa folkslag.

1.2  Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att undersöka hur den moriska epoken i Spanien har påverkat dess kulturarv. Detta kommer att undersökas utifrån mina frågeställningar som följer. Hur har den muslimska erövringen av Spanien påverkat dess kulturarv? Hur skiljer sig kulturen i södra Spanien åt från kulturen i norra Spanien och vad beror detta på?

1.3  Metod och material

Jag valde att fokusera på kulturarvet i Spanien då jag har bott där och sett en hel del bevis på detta kulturarv. Från början tänkte jag fokusera på den muslimska erövringen men ändrade mig då jag ansåg att kulturarvet är mer aktuellt och något som intresserar mig mer.

Jag började med att söka litteratur som behandlade ämnet "kultur i Spanien" i bibliotek och på Internet. Därefter valde jag ut ett antal källor som verkade intressanta och studerade dessa. Sedan bestämde jag mig för att fokusera på kulturarvet efter morernas tid i Spanien och gjorde därmed en avgränsning inom ämnet kultur. När jag samlat tillräckligt med information från mina källor så organiserade jag det kronologiskt för att få en ordentlig överblick. Då jag fokuserar på kultur kommer jag att forska kring mitt ämne utifrån ett idealistiskt historieperspektiv. Jag använder mig även av kvalitativ forskning då tolkningen av kultur är subjektiv och det finns inget egentligt rätt svar. Det är vanligt att det förekommer felkällor när det handlar om historiska händelser och därför kan man aldrig hundraprocentigt veta om det fakta som finns stämmer överens med verkligheten. Då jag kopplar dagens kultur i Spanien till halvöns historia så kan det självklart förekomma felkällor.

1.4  Källkritik

De källor som har använts vid utformningen av detta arbete är huvudsakligen två litterära verk.

Vincent, M. & Stradling, R.A. (1994) Cultural Atlas of Spain & Portugal. Vitoria: Facts on File.

Denna källa skapades med syftet att visa hur de båda länderna Spanien och Portugals identiteter har formats av deras topografi, klimat och av historiska händelser. Källan skrevs främst av Mary Vincent, som är professor i modern europeisk historia, och Robert Stradling som är professor emeritus i historia, men de tog även hjälp av andra professorer. Det faktum att de är professorer gör att källan blir mer trovärdig då de är ansvariga för forskning och forskarutbildning inom sitt ämne och förutsätts kunna företräda det. Det som kan minska dess trovärdighet är att det är en sekundär källa som är bearbetad samt att den skapades år 1994, flera årtusenden efter de tidigaste händelserna som behandlas i verket. Ju mer tid som går efter en händelse desto mer fragmentarisk blir bilden av det som varit då detaljer kan försvinna eller förvanskas med åren och nya ideal kan påverka synen på händelsen.

Sammantaget får denna källa anses som trovärdig eftersom den skrevs av professorer inom ämnet samt att dess referenslista innehåller ett hundratal verk som stödjer dess fakta.

Harrison, D. (2003) Europa i världen - medeltiden (utök. uppl. av 1 uppl.) Stockholm: Liber

Denna källa skapades med syftet att ge studerande vid universitet och högskolor en allmän introduktion till den period som i europeisk historia kallas medeltiden. Författaren ville ge lika mycket utrymme åt socioekonomisk som åt traditionell politisk historia, något som han anser har undvikits i de flesta svenska läroböcker om perioden ifråga. I och med att Dick Harrison är professor i historia, med huvudområde medeltiden, blir källan mer trovärdig. Han gynnas personligen inte av att vinkla händelserna utan har mer journalistiska ambitioner att skildra verkligheten så objektivt och sanningsnära som möjligt. Frågan man bör ställa sig är hur sanningsnära informationen verkligen är då källan skapades år 2003 och han redogör för händelser från medeltiden. Det finns källor som skildrar samma sak, i hans referenslista finns fem verk som skildrar Spanien i medeltiden vilket kan tolkas med beroendekriteriet som att denna källa bygger på andra källor vilket i sin tur minskar tillförlitligheten. Men återigen vägs detta upp av att han är professor och är specialiserad på medeltiden så man kan förvänta sig att han har gjort diverse efterforskningar innan källan skapades.

2. Teori

2.1 Bakgrund

År 237 fvt. tågade Hamilkar Barkas med armé in i den spanska staden Cádiz, erövrade den och utökade därmed det karthagiska inflytandet över många spanska stammar.1 Efter denna händelse har flera folkslag velat ta del av denna halvö som binder samman Atlanten och Medelhavet; romarna, vikingarna, visigoterna och under 700-talet evt. även muslimerna. Dessa döpte landet till al-Andalus, ett namn som senare övertogs av den södra regionen Andalusien. År 756 blev al-Andalus ett självständigt emirat, det vill säga ett muslimskt rike underordnat en emir, som har samma ställning som en kristen konung. Med centrum i staden Córdoba regerade emiren och det byggdes även en stor moské som i början av 1200-talet övertogs av de kristna. Moskén byggdes då om till en kyrka som står kvar än idag.

Abd ar-Rahman III, en emir som tillhörde umayyadernas dynasti, antog titeln kalif år 929, en titel som skulle ge honom en oerhörd religiös position.2 Det var i och med honom som umayyadernas epok på Pyreneiska halvön startade.

I början av 1000-talet splittrades al-Andalus i småriken under taifkungar. Dessa kungar förde ständiga krig mot varandra, vilket underlättade den kristna återerövringen av Spanien, historiskt känd som "la Reconquista". Endast ett muslimskt rike undkom denna återerövring: Granada, som genom handel och skatter vidmakthöll sitt välde och även konstruerade det stiliga palatset Alhambra på en klippa. Tillsammans med den gamla moskén i Córdoba räknas Alhambra som det främsta spanska monumentet från den muslimska epoken. Under andra hälften av 1400-talet inträffade dock nya stora kristna fälttåg, vilket ledde till att Granada föll år 1492, slutpunkten i ett 781 år långt muslimskt välde.

2.2 Hur har den muslimska erövringen av Spanien påverkat dess kulturarv?

Umayyadernas epok innebar en kulturell och ekonomisk blomstringstid. Muslimerna förenklade jordbruket genom konstbevattning, födde upp får och hästar, öppnade gruvor och utvecklade ett lyxinriktat hantverk (siden, läder, med mera). Vetenskaper som geografi, botanik, astronomi och medicin blomstrade. Kalifatet i Córdoba blev ett av Europas intellektuella centrum där det fanns bibliotek, skolor, läkare, botaniker och kemister.

Arkitekturen har påverkats väldigt mycket, särskilt i södra Spanien där man tydligt ser spår efter den moriska tiden. Den eleganta spansk-arabiska byggnadsstilen, mudéjarstilen, som blivit känd i hela världen, används flitigt och den karaktäriseras av hästskobågar, komplexa geometriska stjärnmönster och många valv.3 Förutom detta är mönstrat kakel eller mosaik, så kallat azulejos, väldigt frekvent förekommande, och även dessa kakelplattor är mönstrade med geometriska stjärnmönster i olika färger och storlekar. Bilden på framsidan, "Patio de los Leones" i Alhambra är ett typiskt exempel på mudéjarstilen.

Det arabiska språket lever än idag kvar i form av låneord och ortsnamn och berikar det spanska språket, castellano. Spanjorerna använder dagligen låneord från arabiskan, exempelvis azúcar, azafrán4 och alcohol som betyder socker, saffran och alkohol. I södra Spanien finns det ett stort antal ortsnamn som är direkt hämtade från arabiskan, till exempel Benalmádena (Bin-al-medina), Gibraltar (Jebel al-Tariq), Algeciras (Al-jazira). Språket kan även kopplas samman med den islamska religionen som var morernas religion. Vardagliga uttryck, exempelvis "ojalá" som kommer från arabiskans "Inchallah" refererar till Gud och betyder om Gud vill, används ofta.

Matkulturen i södra Spanien har även den influerats av det moriska arvet. I al-Andalus åt man mycket fisk, skaldjur, grönsaker och spannmål i alla möjliga former och detta har invånarna i Andalusien anammat.5 Morerna införde olika typer av desserter i Spanien, exempelvis "jarabe" som kommer från arabiskans "xarab" som är en blandning av olika frukter, blommor, örter och kryddor och som man gärna äter till efterrätt i dagens Andalusien.

Denna bild visar bönenischen, mihrab, i den stora moskén i Cordoba och det är den som visar böneriktningen. Man kan tydligt se spår av mudéjarstilen på denna bild; hästskobågen som smyckas av arabiska bokstäver, väldigt många komplexa mönster som är inristade för hand samt att det är just en bönenisch.3

Inom Islam använder man sig inte av mänsklig avbildning vilket leder till att de flesta mönster som man hittar på byggnader i morisk stil har geometriska mönster, bokstäver och andra dekorativa mönster direkt hämtade från naturen. De ihåliga mönsterna är inte enbart dekorativa, de är även väldigt praktiska. De är perfekta i det varma klimat som råder i exempelvis Spanien då de släpper igenom luft men inte solljus, vilket leder till att temperaturen ofta blir väldigt behaglig.

2.3 Hur skiljer sig kulturen i södra Spanien åt från kulturen i norra Spanien och vad beror detta på?

I jämförelse med al-Andalus tedde sig kulturen i de kristna väldena i norr som fattig och outvecklad. Jordbruket var inte hälften så utvecklat och arkitekturen var mer påverkad av visigoterna som byggde många kyrkor i norra Spanien under deras epok. Enligt Dick Harrison betyder benämningen visigoter "ädla goter" och han menar att "benämningen 'västgoter' är felaktig och härrör från en geografiskt betingad omtolkning av folknamn av den romerske författaren Cassiodorus, 1. ca 485-583"6

Goterna inrättade sitt centrum i staden Toledo som ligger i centrala Spanien och där byggde de sina kyrkor. Tillämpningen av de hästskoformade valvbågar som är utmärkande för mudéjarstilen fick sin form redan av goterna7 och trots att basen för byggnaderna var tämligen lika så utvecklades stilarna åt olika riktningar. Skillnaden mellan byggnaderna i södra och i norra Spanien var att morerna förutom de hästskoformade bågarna smyckade sina byggnader med olikfärgad sten, mönstrade kakelplattor och spetsmönstrad dekoration. De allra flesta moskéer hade absider8, som användes som bönenischer. Goterna fokuserade istället på valv och pelare med bibliska scener och avbildningar av apostlar, och deras byggnader var alla rätliniga utan absider eller kupoler.9

Språket är ännu en faktor som visar på den kulturella skillnaden i södra och norra Spanien. I Toledo utvecklades kastilianskan, som senare kom att bli det spanska riksspråket och som var influerat av latin, medan språket i al-Andalus hade väldigt många inslag från arabiskan. Denna skillnad märks även idag då det efterhand bildades olika dialekter och man hör tydliga skillnader mellan de södra dialekterna och de norra dialekterna. I norr artikulerar man tydligt och uttalar alla "s" medan man i syd gärna sväljer ändelser, pratar väldigt fort och inte uttalar "s".

Förutom de dialektala skillnaderna finns även officiella minoritetsspråk i Spanien som ursprungligen kommer från latin, pratas i olika regioner i norra Spanien och går under benämningen katalanska, baskiska, galiciska och occitanska. Dessa regioner har påverkats av kelterna som bosatte sig i norra Spanien ungefär 900 fvt och den keltiberiska kulturen uppkom till följd av att folkgrupperna blandades. Kelterna var mer ljushyade än ibererna och ännu idag är människor i norra Spanien ljusare än människor från södra Spanien. Katalonien, Baskien och Galicien, som alla är provinser i norr, för en ständig kamp om självständighet, de kämpar för att inte tillhöra Spanien. Till följd av denna självständighetskamp har det uppstått konflikter mellan dessa regioner och resten av Spanien då alla skyltar i regionerna är på det egna språket, vilket är det språk som talas på gatorna. Detta medför en splittring i den spanska kulturen som fenomen då de gör allt de kan för att inte identifiera sig med resten av Spanien. Spanjorerna är ett folkslag som är väldigt stolt över sitt kulturarv och självständighetskampen ses som en allvarlig förolämpning.

3. Slutsats

Det finns ett ordspråk som säger "inget ont som inte för något gott med sig" och jag anser att detta ordspråk passar in perfekt på den muslimska erövringen av den Pyreneiska halvön. Erövringar innebär krig och splittring, men samtidigt kan de innebära utveckling och som i detta fall, en kulturell och ekonomisk blomstringstid. Utan denna erövring hade Spanien med all säkerhet inte sett ut som det gör idag. Arkitekturen, språket, matkulturen, ja till och med spanjorerna själva hade varit annorlunda utan den.

Den gamla moskén i Cordoba och Alhambra i Granada räknas som de främsta monumenten i Spanien och de är kända över hela världen. Utan muslimerna hade dessa byggnader inte existerat och städerna kanske inte ens hade varit lika kända då turismen där baseras på monumenten. Detta är i sin tur kopplat till landets ekonomi då turism är en stor ekonomisk resurs. Alltså skulle man kunna säga att morerna har bidragit till dagens turism i städerna Granada och Cordoba genom att bygga monumenten där och därmed även bidrar till Spaniens ekonomiska tillväxt. Jag skulle även vilja påstå att de moriska taifarikena som bildades i början av 1000-talet än idag lever kvar i södra Spanien. Varje region i landet är indelad i provinser där kärnan är en storstad. Till varje storstad hör några mindre byar som ofta är mer lantligt belägna än storstaden, och det finns en borgmästare i varje stad som skulle kunna liknas vid en mindre mäktig form av al-Andalus taifkungar.

Dagens Andalusien skulle inte heller existera om det inte vore för al-Andalus. Geografiskt sett skulle det självklart finnas men det hade inte hetat Andalusien. Då många ortsnamn där är direkt hämtade från arabiskan hade inte heller städerna hetat vad de heter och kulturen skulle definitivt inte vara densamma. Det arabiska språket har berikat det spanska med ett stort antal låneord, uttryck och ortsnamn. Jag som språkintresserad gjorde vid sidan av undersökningen om kultur en liten snabb analys av de arabiska låneorden samt ortsnamnen. Det jag kom fram till var att många låneord jag hittade från arabiskan började på bokstaven "a" samt att alla ortsnamn från arabiska innehöll "al", det fanns med andra ord tydliga samband. Detta vill jag nu belysa med några exempel. Almohada, azúcar, azafrán och alcohol är alla låneord från arabiskan och betyder kudde, socker, saffran och alkohol, alla ord börjar på bokstaven "a". Benalmádena, Gibraltar, Algeciras, Almería och Alicante är ortsnamn i Spanien som är hämtade från arabiskan och innehåller allesammans "al". Al- är den bestämda artikeln i det arabiska språket och har till uppgift att göra det följande substantivet bestämt. Gibraltar kommer från arabiskans "Jebel al-Tariq" som betyder Tariqs berg10 och Tariq ibn-Ziyad var den muslimske fältherren som erövrade Spanien. Alltså kan man även konstatera att ortsnamnen förutom att innehålla "al" även grundades utifrån historiska händelser.

Trots att Spanien idag är ett enat land kan man varken påstå att kulturen eller befolkningen är homogen. Kulturen i södra Spanien är tydligt präglad av morerna vad gäller arkitektur, språk, gastronomi och även fysiska aspekter. Befolkningen i södra Spanien är i regel mörkare än de i norr, och detta kan bero på att klimatet i syd faktiskt är varmare än i norr, men det kan också ha att göra med historien. Berberna som erövrade Spanien härstammade från Nordafrika och var mörkare i hyn än exempelvis kelterna och visigoterna som var bosatta under en längre period i norra Spanien. Då de nya folkgrupperna blandades med de som redan var bosatta i landet ledde detta till att befolkningen i norr blev ljusare än den i syd. En annan faktor som bidrar till den heterogena kulturen är den pågående självständighetskampen i norra Spanien som har skapat inre motsättningar och därmed gör att kulturen blir än mer splittrad. Katalanerna, Galicierna och Baskerna vill inte identifieras med resten av spanjorerna och håller därför hårt fast i sin egen kultur och sina egna språk. I och med att den totala befolkningen i dessa tre regioner utgör så mycket som 28 % av landets befolkning bidrar detta till det kulturellt splittrade Spanien som är idag.

4. Sammanfattning

År 711 erövrades Spanien under ledning av den berbiske muslimske fältherren Tariq ibn-Ziyad och med denna händelse påbörjades en av de mest betydelsefulla epokerna i landets historia. Under de 781 år som halvön delvis var erövrat av muslimerna, under benämningen al-Andalus, skedde en hel del förändringar inom arkitekturen, språket, gastronomin och vetenskapen. Den spansk-arabiska byggnadsstilen, mudéjarstilen, inrättades och satte sin prägel på byggnader och monument som än idag är välbesökta. Arabiska låneord och ortsnamn införlivades i det spanska språket och lever fortfarande kvar tillsammans med matkulturen från den moriska eran. Morerna lyckades dock aldrig erövra hela Spanien, områdena i norr förblev kristna vilket fick till följd att kulturen i norr och syd utvecklades åt olika riktningar. I jämförelse med al-Andalus tedde sig kulturen i de kristna väldena i norr som fattig och outvecklad. Jordbruket var inte hälften så utvecklat oc...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Iberiska Halvön - En undersökning av det moriska kulturarvet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2009-05-12]   Iberiska Halvön - En undersökning av det moriska kulturarvet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58170 [2019-08-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×