Hinduismen och Buddhismen + Jämförelse

31 röster
67271 visningar
uppladdat: 2006-02-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1:1 Buddhismen

1:2 Grundare
Buddhismen grundades av Siddharta Gautama (Buddha). Han hette inte Buddha utan Buddha är en titel som betyder ”en upplyst”. Siddharta Gautama levde på 500- eller 400-talet f.kr. i norra Indien. Han var en prins och hade mer än vad man någonsin kunde föreställa sig plus att hans far inte ville att han skulle uppleva någon som helst ondska. Men om han inte skulle uppleva någon ondska fick han inte lämna palatset så hans far förbjöd honom till det.

1:3 Buddha
Nu ska ni få veta hur Siddharta Gautama blev Buddha. En dag bröt Siddharta sin fars regel om att inte lämna palatset och gick ut till byn. Han var överväldigad av hur mycket mer det fanns här på jorden förutom palatset. Men han blev också besviken på sin far för att han inte låtit honom se allt lidande som fanns. Siddharta såg en åldring, en sjuk- och en död människa och förstod att allt liv var lidande. Då beslöt han sig för att ägna sitt liv åt meditation och askes (en form av självplågeri). Men askes hjälpte honom inte utan gjorde honom bara svag och kraftlös så Siddharta gick sin egen väg. När han valde att gå sin egen väg förlorade han många som slagit följe med honom.

En dag satt han under ett träd och mediterade och funderade på hur man kunde få slut på lidandet. Just då kom han på svaret och blev ”en upplyst”, en Buddha. Han förstod att vägen till total lycka inte var lätt utan väldigt svår och ansträngande. Han ville inte behålla sin upptäckt för sig själv utan han reste till städerna Benares och Varanasi för att predika för dem som lämnat honom förut när han valde att sluta med askes. Det kallas för Benares predikan.

Buddha:

1:4 De fyra sanningarna
När Buddha predikade beskrev han vägen till verklig, hållbar lycka. Han beskrev att vägen dit gick mellan njutning och självplågeri. Han predikade också om att det finns fyra sanningar.

Den första sanningen handlar om att allt liv är lidande och att allt tar slut eller dör. Inget är evigt.

Den andra sanningen handlar om lidandets uppkomst och att livstörsten gör att lidandet uppstår.

Den tredje sanningen handlar om befrielsen från livstörsten där livstörsten och jakten efter lycka tar slut.

Den fjärde sanningen handlar om den åttafaldiga vägen. Det finns en symbol för den åttafaldiga vägen och det är ett hjul med åtta ekrar. Se bild längre ned på sidan.

De åtta vägarna är:
Rätt insikt
Rätt beslut
Rätt tal
Rätt handlingar
Rät levnadssätt
Rätt strävan
Rätt uppmärksamhet
Rätt meditation

Det åtta ekrade hjulet:

1:5 Buddhismen idag
Idag finns det ungefär 350 000 000 buddhister i hela världen och de flesta bor i Asien men fler och fler västerlänningar väljer också att bli buddhister.

1:6 Theravada och Mahayana
Det finns två huvudriktningar inom Buddhismen och de kallas theravada och mahayana. Theravada betyder ”De äldstas lära” och betonar Buddhas lära och att hela tiden anstränga sig för att befrias från livstörsten. Inom theravada tror man också att det bara finns en Buddha. De flesta theravadabuddhisterna finns i sydost Asien. Mahayana betyder ”Den stora vagnen”. Mahayanabuddhister tycker att Theravada gör det för svårt för människor att nå nirvana, enligt mahayanabuddhisternas tro är det enklare att nå nirvana. Man tror att det finns lika många buddhor som sandkorn och man kan få hjälp av olika buddhor och bodhisattvor med att komma närmare nirvana. En bodhisattva är en person som nått nirvana i det här livet men själv valt att stanna kvar för att hjälpa andra människor. Mahayanabuddhismen finns mest i Nepal, Japan, Kina, Indien och Tibet.

1:7 Världens existens och Dharmas
Vi kristna tror på att en allsmäktig gud har skapat världen med sina gudomliga krafter men i Buddhismens texter och berättelser står det inget om hur världen skapades. Men buddhisterna tror att världens styrs utav en slags evig kosmisk ordning, kallad Dharma. De tror också att allt är uppbyggt av små partiklar som även de kallas Dharmas. Det är samspelet mellan Dharmas som världens existens bygger på. Dharmas förvandlas och rör på sig hela tiden vilket ger upphov till kretsloppet av ständig födelse och död. Födelse och död är egentligen bara Dharmas som förvandlas och ändrar form. Så tex. om du skjuter ett rådjur så kan den bestå utav samma Dharmas som din avlidna släkting bestod utav.

Eftersom allting består utav Dharmas gör vi människor också det. Det är därför vi aldrig är precis likadana ena dagen som nästa dag. Dharmas gör att vi är på olika humör, hur vi känner, hur vi mår, vad vi tycker och tänker och vårat utseende. Detta uppstår pga. att Dharmas som skiftar form. Buddha ansåg att det fanns fem olika slags Dharmas som människan bestod av:

1. Kroppsliga
2. Känslor
3. Föreställningar som våra sinnesintryck skapar
4. Medvetande
5. Drivkrafter som utlöser våra handlingar (tex. vilja)

1:8 Existens grupper och anatta
Utifrån buddhisternas tro på Dharmas delar de inte upp människan i kropp och själ utan bara i olika slags grupper, man skulle kunna kalla dem för existens grupper. Någon slags själ finns inte i några av dessa grupper, och kan heller inte finnas i några av de andra existensformerna man kan återfödas till. De existens grupper som finns är: människor, helvetesvarelser, djur, förfäders andar och gudar. Ingen av dessa har någon själ, Buddha sa att inget är evigt så därför kan ingen utav dem ha någon evig del som t.ex. en själ. Läran om ”icke-själ” kallas anatta och är en av de svåraste delarna av Buddhismen att förstå. Den är därför också en utav de viktigaste.

1:9 Reinkarnation
Det finns alltså ingen själ inom Buddhismen men ändå tror de på återfödelse (reinkarnation). Men vad är det då som återföds? Dharma från det som dött skapar ju det som fötts (se sid.5). Karman från det som dött följer på något sätt med till det som föds. Så om t.ex. Kalle, som har haft jätte dålig karma, dör följer hans karma med till t.ex. Anders som föds. Så nyfödda Anders liv beror helt på döde Kalles karma. Så när jag dör lämnar jag efter mig antingen bra eller dålig karma som efterkommande varelse får. Jag har skrivit om karma i mitt Hinduismen arbete läs där om du vill veta mer (sid.12). Men Buddha såg att alla dessa liv innehöll lidande och jakt efter lycka så befrielsen han predikade om var alltså befrielsen från återfödelsen. När livstörsten släcks så försvinner nämligen hatet, girigheten och själviskheten och istället kommer medkänslan och kärleken. När man slutar återfödas har man nått nirvana som är ett annat universum som Buddhismen inte kan förklara och sätta ord på. Men jag tror det kan liknas med kristendomens himmel. Det ultimata för en buddhist är alltså att nå nirvana.

1:10 Buddhanatur
Buddhisterna tror att varje människa föds med både goda och onda egenskaper men som varje person väljer vilka de vill satsa mer på. Detta kallas för Buddhanatur.

1:11 Gudar
Det finns gudar inom Buddhismen men de dör också precis som vi andra människor och de är inte allsmäktiga. Man tillber heller inga gudar pga. att de inte kan förbättra våran situation, det är bara vi människor som kan göra det bättre för oss själva. Om man inte vet så mycket om Buddhismen är det lätt att tro att Buddha är en gud men så är det inte. I och för sig kan mahayanabuddhister se Buddha som en gudomlig frälsare men inom theravadabuddhismen ser man Buddha som en lärare och andlig förebild.
1:12 Regler
Buddhister anser att sinnet bör vara fritt och opåverkat för att man ska handla rätt och vara koncentrerad. Därför avstår de från alla berusningsmedel såsom alkohol och knark m.m. Många buddhister avstår också från sex för att det är ett begär och alla begär binder en till livstörsten som man ska vara försiktig med om man vill nå nirvana. Men inom en del inriktningar är de inte så noga med att avstå från sex.

Det finns även speciella regler för munkar och nunnor, de som ingår i sangha. Sangha är som en sorts församling.

Reglerna för munkar och nunnor är:
1. Inte äga någonting
2. Ingen skön säng
3. Leva i celibat
4. Inte äta efter klockan 12.00
5. Ingen dans eller musik
6. Att ägna sitt liv åt meditation och undervisning
7. Inte skada andra varelser
Regel nummer 7 gäller för alla buddhister

Det finns regler för det vanliga folket också och de är:
1. Inte dricka alkohol
2. Inte vara otrogen
3. Inte döda eller skada andra varelser
4. Inte stjäla
5. Inte ljuga
1:13 Tideräkning
Den buddhistiska tideräkningen utgår oftast ifrån det år Buddha gick in i nirvana vilket han gjorde år 543 f.kr. Så år 2000 är der år 2543 inom Buddhismen.

1:14 Högtider
Buddhismen har ganska många högtider (fler än kristendomen i alla fall) och jag ska beskriva några utav dem.

Vesakfesten är den största buddhistiska högtiden och där firar man Buddhas födelse, upplysning och ingång till nirvana. På Vesakfesten finns det alltid en vagga där man har bilder på Buddha som bebis och alla står i led för att få gunga vaggan. Det kan kallas en ceremoni för att hedra Buddhas födelse.
I juni inträffar Ullambana som är en fest i Kina där man minns och hedrar sina döda förfäder.

Asalha Puja (lärans dag) firas till minne av Buddhas första predikan, Benares predikan. Dagen efter inleds regntreaten som är en tre månaders lång period under regnperioden (augusti-oktober), då ska munkarna vara stilla på en speciell plats. Regntreaten avslutas med att Kathina, då får munkarna mantlar och annat utav buddhisterna. Asalha Puja kallas även Dharmadagen.

Magha Puja eller Sanghadagen (munkförsamlingensdag) inträffar i februari och firas för att minnas ett tillfälle då en stor mängd munkar samlades för att ära Buddha.

1:15 Tempel
I Buddhismen finns det tempel. De kan se mycket olika ut, t.ex. så kan det ena vara stort och rikligt utsmyckat med massor med föremål och avbildningar och statyer av Buddha medans andra kan vara små med mycket få föremål. Det finns också ofta blommor och ljus i templen, ofta lotusblommor som förknippas med Buddha, renhet och befrielsen från livstörsten. Lotusblomman är även en helig symbol inom Hinduismen. Ljusen i templen påminner om läran som skingrar okunnighetens mörker.
Det bör också finnas ett altare där man lämnar sina offergåvor. Offergåvorna visar att man är redo att ge av sig själv och sina ägodelar utan att begära någonting tillbaka. Om man offrar blommor blir man också påmind om att ingenting är evigt. En samling (gudstjänst) i ett buddhistiskt tempel kallas puja och under en puja mediterar man, läser heliga texter och man får undervisning. Ibland har man även särskilda ceremonier. Puja firas flera gånger om dagen och hålls oftast utav en munk eller nunna.

1:16 Heliga skrifter
Vilka skrifter som anses heliga är olika och beror på vilken buddhistisk inriktning de har. Theravadabuddhismen har inte lika många heliga skrifter som mahayanabuddhismen. Tripitaka betyder de tre korgarna och är från 200-talet f.kr. Tripitaka är theravadabuddhismens viktigaste skriftsamling. Den består av tre olika delar och innehållet kan skilja sig mellan olika buddhistiska skolor.

Den första delen kallas Vinayapitaka som betyder ”munkdiciplinens korg”, den består av regler och bestämmelser för munkar och även hur ceremonier ska utföras.

Den andra delen som heter Sutrapitaka betyder ”lärotalens korg”. Den består utav berättelser om och samtal med Buddha. Här kan man läsa om allt som är känt om Buddha såsom Benarespredikan. Dhammapada som är buddhismens mest berömda skrift står också i Sutrapitaka. Dhammapada innehåller 423 verser i den buddhistiska läran.

Abhidarmapitaka är den tredje delen som betyder ”metafysikens korg”. Det är den största delen och består utav analyser av den buddhistiska läran. Abhidarmapitaka är den korg som buddhister mest är oense om. Olika delar av Buddhismen har olika Abhidarmapitaka och vissa theravadabuddhister erkänner ingen Abhidarmapitaka alls.

En annan skrift som anses helig är Lotussutran eller Saddharmapundarikasutra som den även kallas. Den är skriven runt 200f.kr. Lotussutran är mahayanabuddhismens mest heliga skrift som beskriver hur Buddha predikar för en stor mängd lärjungar och gudar om den inre sanningen som ännu inte har uppenbarats men som i framtiden kommer att inträffa är: Att alla blir buddhor och når nirvana. Detta bevisar (enligt mahayanabuddhismen) att theravadabuddhismens tro på den ständiga ansträngningen inte stämmer. I Lotussutran står det även om den kända buddhan eller bodhisattvan Avalokiteshvara (i Tibet känd som Chenresi, i Kina som Guanyin och i Japan som Kannon).

1:17 Hur buddhister påverkas utav sin religion
Buddhismen påverkar människors liv genom att man alltid söker bättre karma och försöker leva sitt liv såsom man tror att Buddha ville att man skulle leva det. Olika buddhistiska inriktningar har olika sätt att leva på och försöka nå bra karma men gemensamt för dem alla är att försöka nå nirvana. Man ska också be, meditera m.m. Det finns många regler att följa men de är lite lättare än Hinduismens.

1:18 Egna åsikter och tankar om Buddhismen
Jag tycker Buddhismen är en mycket intressant religion som har varit mycket fascinerande att skriva om. Jag tycker reglerna är möjliga att följa även om vissa är väldigt svåra och jobbiga. Men jag tycker att munkarnas och nunnornas regler är alldeles för stränga men de fyller också ett syfte. Jag tycker också att reinkarnation verkar väldigt logiskt och rätt på något sätt (se Egna åsikter och tankar om Hinduismen sid.16). Att allt liv är lidande är ju faktiskt sant. Alla har ju någon sorts lycka här i livet men vi är alltid rädda och oroliga att förlora den lyckan och vi söker alltid mer lycka än vad vi har. Att man behandlar människor lika och att alla är lika mycket värda tycker jag är nödvändigt för en bra religion, vilket jag tycker att man gör inom Buddhismen. Även om det finns en sorts mansdominans inom Buddhismen som överallt annars. Att det finns olika inriktningar har, enligt mig, både för- och nackdelar (se mina åsikter om nackdelar på sid.16). Fördelarna är att folk har olika uppfattningar om heliga texter och om hur man ska leva sitt liv.

Jag har också skrivit en del tankar jag haft på olika ställen i arbetet, det gäller även Hinduismen.

2:1 Hinduismen

2:2 Hinduismen idag
Det finns ca 1 miljard hinduer i hela världen och de flesta bor i Indien.

2:3 Grundare
De flesta av de stora religionerna har en grundare alltså en som startat religionen. Kristendomen har Jesus, Islam har Muhammed, Judendomen har Abraham och Moses, Buddhismen har Buddha. Hinduismen däremot har ingen speciell grundare eller profet. Hinduismen kommer ifrån Indus kulturen och Indo européerna. Indus kulturen fanns mellan 3000 f.kr – 1500 f.kr. Tillsammans grundade de hinduismen och kastsystemet, det var mest prästerna som ville ha ett kastsystem p.g.a. att de ville ha mera makt.




2:4 Kastsystemet
Kastsystemet:
1. Gudar och andar.
2. Kor
3. Ormar och apor
4. Högkaster
5. Lågkaster
6. Kastlösa
7. Övriga djur
8. Spöken

I högkasten ingår präster, kungar, krigare och nu förtiden även läkare, advokater mm. Dem har haft en mycket bra karma i sitt tidigare liv.

I lågkasten ingår köpmän, bönder, hantverkare, tjänare och slavar.

De kastlösa, eller Harijans (”Guds barn”) som Mahatma Gandhi kallade dem för, har haft en väldigt dålig karma i förra livet och behandlas mycket illa. Dom jobbar t.ex. med städning, sophämtare, tar hand om döda djur dom kan också jobba med att bereda skinn som är en av de värsta sysslorna man kan ha pga. stanken och att det anses vara väldigt ”orent”.

Jag anser att kastsystemet är en av hinduismens sämsta delar för att den är mycket orättvis och man behandlar folk olika pga. den. Det är pga. hinduismens tankar om renhet, orenhet och rangordning som har lett till att man gjort kastsystemet. I vissa byar lever de olika kasterna skiljda från varandra och man gifter sig bara inom samma kast. Barnen ärver föräldrarnas kasttillhörighet, så om ens föräldrar t.ex. tillhör lågkasten så tillhör man själv också den. Man har inte dåligt samvete om man behandlar dom i de lägre kasterna illa pga. att man tror att det är pga. ens karma som man hamnar i de olika kasterna.

Även då det inte är fel med kastsystem enligt hinduismen så finns det hinduer som arbetat/arbetar för att människosynen ska förändras. Mest känd för detta är Mahatma Gandhi, han kallade inte de kastlösa för oberörbara utan sa istället Harijans som betyder ”guds barn”. Gandhi använde sig av ”ahimsa” (icke våld) för att få ett fritt och självständigt Indien. Sedan 1947 har tron på kaster blivit förbjuden men den används fortfarande, dock inte offentligt.

2:5 Karma
Karma är ens gärningar, goda gärningar ger bra karma och dåliga och själviska gärningar ger dålig karma. Har man bra karma återföds man högre upp i kastsystemet. Att återfödas kallas reinkarnation.

2:6 Monoteism och polyteism
Hinduismen är både en monoteistisk religion för att man tror att en gud är skaparen och finns i allt liv (Brahman). Men den är också polyteistisk för att man tror också på att det finns flera mindre gudar men Brahman är den största.

2:7 Gudar
Några av Gudarna inom hinduismen är:

Brahman är skaparen som finns i allt liv. En hindus mål är att uppnå tillräckligt bra karma och stoppa samsara (det eviga kretsloppet) och förenas med Brahman. När man stoppar samsara slutar man att återfödas och får evigt liv tillsammans med Brahman.

Ganesha, har ett elefanthuvud och är mycket populär, speciellt i de södra delarna av Indien. Han ger välgång och kunskap och han är alla skolbarns speciella beskyddare.

Vishnu, skyddar ordningen och freden i världen. Vishnu har flera gånger stigit ner på jorden i form av en människa för att hjälpa till mot någon särskild fara.

Shiva, bygger både upp och bryter ner. Hans dans kan både förstöra världen och hålla den vid liv. Man kan känna hans dans inom sig, hjärtats slag är enligt ett hinduiskt talesätt ekon av Vishnus dans.
Kali är döds- och krigsguden. Det finns flera myter om Kali som även kallas för Parvati och Durgá.

Lakshmi, ger fruktbarhet, framgång, lycka och rikedom. Hon kallas ibland för Shri som betyder ”Den lyckobringande”.

2:7 Vägar till befrielse
Eftersom alla människor inte har samma möjlighet att få bra karma så finns det 3 olika vägar till befrielse.

Den första vägen kallas Puja. Där offrar och ber man till Gudarna.

Den andra vägen kallas Bhakti och är hängivenhetens väg. Det är den vanligaste och den enklaste vägen att nå bra karma. Där väljer man en Gud som man tillber och sjunger lovsånger för.

Den sista vägen är kunskapen och vishetens väg. Det är en mycket svår och ansträngande väg där man försöker lära sig om den sanna verkligheten. Man kan ta hjälp utav en andlig ledare, guru. En guru hjälper en genom att förklara olika texter. Man kan också meditera och använda sig utav yoga för att nå en djupare kunskap om världen. När man mediterar koncentrerar man sig djupt på det andliga och kopplar bort allt annat. Genom yoga övar man sin kropp och sina sinnen för att nå den maximala förmågan att kunna koncentrera sig och uppleva andliga upplevelser.

2:8 Heliga skrifter
Inom hinduismen har man inte någon direkt helig skrift som talar om exakt hur man ska leva. Kristendomen har ju t.ex. sin bibel och Islam har sin Koran. Istället så har man flera olika skrifter som ger förslag på hur man kan leva, men man behöver inte leva efter dem.

De skrifter som finns är dessa:
1. De fyra vedas. Äldst och mest betydelsefull är Rigveda.
2. Brahmanas, kommentarer till Vedaskrifterna.
3. Upanishaderna, filosofiska texter. Skrevs under 500 talet f.kr och består utav samtal mellan lärare och elever.
4. Sutras, ”ledtrådar” i skiljda ämnen.
5. Mahabharata och Ramayana, omfattar episka diktverk. I Mahabharata ingår Bhagavadgita.
6. Puranas, mytologiska och genealogiska berättelser.

Istället för olika skrifter som säger hur man ska leva har hinduismen några regler eller som de också kallas ”de tio uppföranden”. Om du vill veta mer om de tio uppförandena (se sid.16).
2:9 Tempel
Det finns tempel inom hinduismen men man kan lika gärna be hemma.
Templen kallas bara för tempel. I templen kan det finnas flera rum och det finns oftast ett kök där man tillagar maten som ska offras. Över dörröppningen hänger det en klocka som man ringer i för att hälsa gudarna. Väggarna är fyllda med bilder på olika gudar och ibland finns det ett litet, eller stort, altare framför bilden där man kan offra till guden. Ibland finns det t.o.m. stora statyer av gudarna. Bilderna pyntas ofta med färgglada girlanger. I större städer finns det speciella tempel för bara en gud. Hinduismens heligaste stad heter Varanasi och ligger vid den heliga floden Ganges, där finns det ca 1500 olika tempel. En hindus största dröm är att få sin aska spridd i Ganges och man tror att floden är en gåva från gudarna. Man tror också att himmel och jord möts vid Ganges. Varanasi är ungefär för hinduerna såsom Mecka är för muslimerna och Jerusalem för de kristna. Många spar pengar under hela sin livstid för att ha råd att resa till Varanasi och bada och be vid floden.

2:10 Renhet
Hinduer tror på renhet. Därför duschar de kroppen för att rena sig. Men man blir allra mest renast genom att bada i en flod. Om man är i en viss kast har man en viss nivå av renhet, så om man är i en låg kast är man ”smutsigare” än en i en högre kast. Därför är man väldigt försiktig med att ha kontakt med någon som är ”smutsigare” än en själv.

2:11 Symboler
Inom Hinduismen finns det olika symboler och en utav dem är Om eller Aum som den också kallas. Aum symboliserar brahman och den gudomliga, sanna, verkligheten. Många hinduiska böner och heliga texter börjar med Aum. Den som säger Aum får en del utav det heliga i tillvaron. Om eller Aum fungerar alltså som en blandning mellan kristendomens kors och ”amen”, amen säger man ju i slutet av alla böner och Aum symboliserar brahman såsom korset symboliserar Jesus och hans död.
Om eller Aum:

Kon är också en symbol inom Hinduismen som är ganska välkänd runt om i världen. Kon symboliserar livet och producerar nyttig mjölk och dess avföring är renande. Man äter inte heller kon och om man har bra karma kan man återfödas som en ko.
En annan symbol är lotusblomman som är en näckrosväxt som har en vacker vit eller röd blomma. Lotusblomman symboliserar renhet, och vissa hinduiska gudar brukar avbildas med en lotusblomma. Buddhismen har också lotusblomman som en symbol.
Lotusblomma:



2:12 Högtider:
Maha-Shivaratri är en högtid där man firar för guden Shiva. Där fastar man och vakar under ett dygn.
Holi är en stor ljusfest där man målar sig själv med röd färg och kastar rödfärgat vatten på varandra.
Ganesha Chaturthi är en stor tiodags fest som man firar för Ganesha. Den är störst i Indien.
Janmashtam är Krishnas födelsedag som firas i augusti eller september.
Diwali är en gammal nyårsfest och ljusfest som firas till gudinnan Lakshmis ära. Festen vara i fyra dagar och varje natt tänder man mängder av lyktor.
Navaratri är en nionättersfest i september där man firar Durgas seger över buffeldemonen.
Eftersom det finns så många gudar inom Hinduismen finns det många fester och högtider. Många fester är lokala men andra som Navarartri, Diwali och Holi är globala. Den hinduiska tideräkningen går efter månen och består utav tolv månader.
2:13 De tio uppförandena
Varje hindu har tio uppföranden att följa:
1. Att tala sanning
2. Att inte stjäla
3. Att använda sin intelligens för att första skillnaden mellan rätt och fel
4. Att utveckla kunskapen om Gud
5. Att vara fridsam
6. Att älska alla
7. Att vara vänlig mot hela skapelsen
8. Att uppträda icke-våldsamt
9. Att inte ha falska bindningar till materiella (icke-religiösa) varor
10. Att alltid lita på Gud

2:14 Hur hinduerna påverkas av sin religion
Hinduismen påverkar de troende på så sätt att de t.ex. inte äter kor, de ska följa reglerna och de ska be till gudarna och vare dem trogen. Man ska även vara vänlig och positiv till allt, man får inte dricka alkohol och man strävar alltid efter bra karma. Man kan även ingå i celibat om man är munk.

2:15 Egna åsikter och tankar om Hinduismen
Jag tycker att celibat är bland det dummaste jag hört. Varför ska man inte få ha sex? Då kommer det ju tillslut inte finnas några människor eller hinduer kvar här på jorden. Och varför ska just kon vara helig? Okej att den ger nyttig mjölk men den gör ju mer nytta om den slaktas och äts upp av människor istället för att den bara dör och ruttnar bort till ingen nytta. Då väljer folk att svälta istället för att äta kon för att kon är helig. Det kan inte jag förstå.
Visst är de tio uppföranden väldigt bra men också helt omöjliga att följa. Man kan ju bara inte älska alla även om man skulle önska det så går det inte. Resten inom hinduismen tycker jag verkar rätt vettig och det här med återfödelse känns mycket logiskt på något sätt och jag har lättare att tro att man återföds ända tills man fått tillräckligt bra karma och förenas med Gud (Brahman) än att man antingen hamnar i himlen eller helvetet när man dör och att det inte finns någon sorts andra chans. Jag tycker även att kastsystemet är hemskt orättvist, men jag tycker att det är bra att det nu är förbjudet men jag tror att man skulle kunna göra mycket mer för att kontrollera att det inte används. Jag tycker det kan vara bra att det bara finns en inriktning inom religion istället för flera olika pga. att det kan skapas konflikter mellan de olika inriktningarna.


3:1 Jämförelse (Buddhism, Hinduism och Kristendom)

Buddhismen och Hinduismen är väldigt lika varandra på många sätt. Båda tror på återfödelse och karma.

Kristendomen har några likheter med de andra två, t.ex. har Hinduismen en symbol som liknar kristendomens. Nämligen Om eller Aum, Aum a...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hinduismen och Buddhismen + Jämförelse

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-12-05

    vill bara säga fantastiskt arb

  • Inactive member 2009-01-21

    Tack så mkt men Nirvana är för Buddister =)

Källhänvisning

Inactive member [2006-02-23]   Hinduismen och Buddhismen + Jämförelse
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5735 [2020-08-14]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×