Knäskador

1 röster
28919 visningar
uppladdat: 2005-12-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Knäskador och skallskador är de vanligaste skadorna inom alpin skidåkning
därför har jag valt att fördjupa mig i knäskador. Den största anledningen
till knäskador inom alpint är att man får ett fel skär eller att skidorna
korsar varandra. Utrustningen är också en faktor som spelar in. En
undersökning som gjorts visar att under säsongen 1998-1999 så var det 14
stycken mer som drabbades av knäskador än året innan. Denna ökning skulle
kunna bero på att det var fler under denna säsong som använde carving
skidan. Det finns en undersökning som visar att åkare med carvingskidan
oftare gör fel skär eller korsar skidorna i samband med skadan.KnäskadorIdrotts utövare kan i samband med träning och tävling drabbas av skador som
följer med hela livet. En del skador uppstår efter en lång tids löpning
eller för hård träning med för hård belastning. En del akuta muskler och
ledbandsskador är svåra att undvika. Akuta skador kan även vara stukningar.
Svullnaden som då uppstår beror på att små blodkärl i muskler och
ledkapslar slits av så att blod tränger ut i vävnader, detta uppstår när
man för t.ex. ett slag mot kroppen eller ramlar, oftast är det i samband
med idrott.

I knät finns det en led mellan underbenet och lårbenet som kallas knäled
samt en led mellan lårbenet och knäskål som kallas patello-femoralled.
Knäledens funktion bygger på stabiliteten och rörligheten. Knäleden
stabiliseras av ledband. Den passiva stabiliteten hålls upp av de främre
och bakre korsbandet. Ett flertal muskler omger knäleden och bidrar aktivt
till stabiliteten. Knäleden är enväldigt stor led och kan rymma ungefär
150ml vätska, som ofta blir väldigt synlig när den svullnar vid eller efter
skador. Ledytorna är trädda med brosk som utgör glidytan i lederna. Skadorpå brosken är väldigt vanligt i samband med idrottsskador. Broskskador kan leda till tidig förslitning. Knäskador kan vara långa och kvävande.

Knäskador medför ofta kvarstående besvär. Ungefär tre fjärdedelar av alla
invalidletsersättningar inom idrotten i Sverige är beroende på knäskador.
Och är i mesta fall korsbandet. Risken för en främre korsbandsskada är stor inom många motions och idrotts aktiviteter till exempel i samband med fotboll och handboll. Många idrottare som dragit på sig en främre
korsbandsskada drabbas hårt. Förslitningsförändringar tillexempel
brokskador förekommer i relativt hög grad i samband med och efter skador.
Speciellt hos kvinnliga elitidrottareAktuella KnäskadorLedbandsskadorSkador på knäledens sidoband är vanliga i samband med idrotter där
kollisioner och tacklingar ingår t.ex. fotboll, handboll och ishockey.
Skadorna är även vanliga i samband med skidåkning, speciellt slalom.
Skademekanismen innebär att under benet viks utåt eller inåt i för
hållandet till lårbenet. I många fall förekommer kombinationsskador, dus
samtliga skador på sidoledband, främre eller bakre korsband samt inre eller yttre menisk, ledkapsel och eventuellt ledbrosk. Sidoledbandsskador kan man dela in i tre olika stadier beroende på graden av instabiliteten. Man delar
in i stadier genom att jämföra stabiliteten mellan den friska sidan och den
dåliga.

Symptom.
Det smärtar väldigt i knät direkt efter skadan. Det blir svårt att gå och
knät känns ostadigt vid försök att belasta knät. Om knäleden svullnar
kraftigt eller om det uppstår blod i leden talar det för en allvarlig skada
som kan leda till att man inte kan idrotta mer. Det kan då röra sig om en
främre korsskada. Eftersom det nästan alltid uppstår en blodutgjutning i
leden vid denna skada. Den kliniska diagnosen bygger på
stabilitetsprövningar med vaddningsprov. Ökande stabilitet i sidled där
underbenet kan föras utåt eller inåt talar för skadan på det inne och yttre
sidoledbanden. Desto större instabilitet ju större är sannolikheten för en
kombinerad allvarlig knäskada. Röntgen undersökning är viktig så att man
kan utesluta fraktur.

Behandling
Oration när det gäller ledbandsskador är ingen fördel varken på kort eller
lång sikt.
Det leder bara till ökat antal komplikationer. Istället behandlar man med
ett successivt stegrat rehabiliteringsprogram. Stabiliserande bandage i
några veckor är att rekommendera. Muskelträning är den säkraste
behandlingen för idrottare som ska komma tillbaka till sin idrott.
Behandlingen består av rörlighetsträning, koordination och styrketräning.Främre korsbandsskadaFrämre korsbandet är en vanlig idrottsskada. Inom slalomen så är det 3.1
gånger vanligare med korsbandsskador bland kvinnor jämfört med män.
Skademetanismen är rotations eller översträdanings våld mot knäleden bland
idrotter med kroppskontakt som tillexempel fotboll, handboll, innebandy och
hockey. Vridning förekommer också i friidrott och utförsåkning. Skadan kan
även förekomma i samband med översträdaning eller överböjning av knäleden.
Men det viktigaste är rotationsvåld. Främre korsbandskada är en av de
vanligaste och samtidigt en av de svåraste knäskador inom idrotten.Symptom
Främre korsbandskada är den vanligaste orsaken till akut blodgjutning i
knäleden. Knäleden kan vara fylld med blod, kraftig utspänd och därmed
mycket ömmande. 75 % av alla med blodgjutning i knäleden får en främre
korsbandsskada. Om man drabbas av en främre korsbandsskada så upplever man
omedelbart smärtan och har väldigt svårt att belasta knät. Det tar ungefär
ett par timmar för knät att svullna upp efter skadan. Man ska undvika att
belasta knät efter skadan. För om man trampar snett eller böjer sig fel så
finns det stor risk att skadan förvärras. Så man ska så fort som möjligt
ställa en Oräntlig diagnos och börja behandlingen som passar. Om man
drabbas av en främre korsbandsskada och måste operera, då brukar det ta 6
månader för idrotts utövare att komma tillbaka till sin idrott. Även fast
det läkbart och allt är som det ska så är det lämpligt att man avstår från
att idrotta för att slippa eventuella återfall. Alla korsbandsskador
behöver inte opereras. Utan beslutet tas beroende vilken idrott patienten
håller på med, eller vilken nivå han/hon ligger på och respektive ålder. Om
man inte håller på med en idrott som inte belastar knät så mycket så räcker
det med ett långvarit rehabiliterings program. Om man ska operera en
korsbandsskada så ska man vänta tills knät har fått tillbaka fullständig
rörlighet, samt att svullnaden och inflammationen har försvunnit. Det
brukar ta ca 6 till 8 veckor. Om man opererar för tidigt så är det risk för
att man får ärrbildningar i knäleden, som leder till att man blir stel och
känner smärta. Operationer är aktuellt speciellt för unga och aktiva
idrottare. Framförallt hos en elit idrottare som man till och med opererar
tidigare ibland för att den skadade så fort som möjligt ska komma tillbaka
till sin vanliga nivå. Bedömning om operationen ör nödvändigt, ska göras
med hänsyn till både idrottsaktiviteter och idrottsarbetare.Bakre korsbandetBakre korsbandet är en ganska ovanlig skada, Skadan på främre korsbandet är
20-25 gånger vanligare än bakre korsbandsskada. Bakre korsband uppstår
genom slag mot underbenet som trycks rakt bakåt i förhållande till låret.
Skadan uppstår framförallt i ishockey, där kollision mot underbenet är
väldigt vanligt. Symptomen vid en bakre korsbandsskada är ofta mildare än
vid en främre korsbandsskada. Det är väldigt lätt att missa vid första
undersökningen, eftersom knäleden oftast inte är svullen. Det gör heller
inte lika ont vid belastning som vid en främre korsbandskada . Smärtan är
begränsad och sitter ofta på baksidan av knäleden. För att säkerställa
diagnos kan stabiliseras undersökningen under narkos vara nödvändigt. Och
även en titthålsundersökning kan vara bra för att kortlägga skadan närmare,
och undersöka om det eventuellt finns övriga skador tillexempel broskskador
eller meniskskador. Den vanligaste undersökningen är röntgen som visar om
en mindre benbit lossnat från korsbandsfästet vid bakre skenbenskanten.
Magnetröntgen är ingen bra metod för att använda för att kartlägga en bakre
korsbandsskada. Många idrottare klarar sin idrott på ett utmärkt sätt fast
att de har drabbats av skadan och har problem med viss instabilitet. Det
går att operera en bakre korsbandsskada. Det finns inga bra metoder att
behandla en bakre korsbandskada hos en idrotts utövare. Men eftersom det
inte är en sådan allvarlig skada så behövs oftast inte operation för att
kunna återanvända till idrotten. Behandlingen tar ca 4-6 veckor och består
av ett rehabiliteringsprogram med stödskena. Rehabiliteringen består av
rörlighetsträning, fullbelastning vid gång och där efter successivt ökande
styrketräning. Operation behövs ifall att skadan är kombinerad med en annan
skada eller vid enorm instabilitet så att idrottsutövaren lider mycket av
det. Om bakre korsbandsfästet vid skenbenets bakkant är avlöst med en
benbit som har förflyttats ur sitt läge mer än 5 mm, rekommenderas akut
operation där benbiten sätts fast och fixeras med tillexempel en skruv
Behandling och läkemedel vid idrottsskador.BehandlingarFinns minsta misstanke att det kan röra sig om fraktur, luxation,
ledband/korsbandsskador, meniskskada eller liknande skall du snarast
uppsöka sjukhus för läkarundersökning, eventuell röntgen och adekvat
behandling.Tryckförband:Vid distorsioner (stukningar) och kontusioner (slag mot kroppsdel) skadas
vävnader i och kring led, vilket orsakar lokal blödning. Denna blödning ger
upphov till en mer eller mindre uttalad svullnad. Med hjälp av ett
tryckförband kan man minska omfattningen på denna svullnad/blödning och i
de flesta fall förkortas läkningstiden avsevärt. De leder som är mest
känslliga för svullnad efter en distorsion är fotleden, knät och lite
handled/hand, det vill säga leder med strama vävnader och lite
underhudsfett. Svullnad kring en sådan led ger på grund av de strama
förhållandena en inskränkt rörlighet, ansträngd hud och smärta.Hur gör man? 1. Så snabbt som möjligt anläggs ett hårt åtdraget förband med elastisk
linda. OBS! det handlar inte om att strypa blodtillförseln till hela
extremiteten utan om att skapa ett ordentligt tryck lokalt över den
skadade leden/ extremiteten.
2. Därefter placeras extremiteten i högläge för ett ytterligare minska
svullnaden .Förbandet kan om det är för lagom hårt åtdraget sitta i 20-
30 min.
3. Därefter lättar man på förbandet och anlägger det med ett lättare
tryck. Även fortsättningsvis är högläge att rekommendera.
4. När man uteslutit fraktur eller annan allvarlig skada är det
fördelaktigt att så fort som möjligt börja röra leden. Först bör man
röra leden obelastat, därefter kan man börja belasta den.
Kyla:
Kylspray har inget värde vid behandling. Det enda den gör är att kyla ner
huden, något som rentav kan leda till köldskador. Den viktigaste akuta
återgärden vid exempel en distorsion är att anlägga ett tryckförband för
att minska blödning och svullnad. I smärtstilland syfte kan man som
komplement till detta lägga en ispåse/kylpåse över förbandet. Observera
dock att tryckförbandet som viktigast och att ispåsen ej får ligga i
direktkontakt med huden. Då detta kan ge köldskador.Ortoser:Gips används som bekant vid behandling av frakturer. Gips skapar stabilitet
och möjliggör läkning i ett fördelaktigt läge. Just denna stabilitet ger
även smärtlindring vilket också underlättar läkning. Vid mindre allvarliga
skador, som till exempel stukningar, används ibland gips i smärtstillande
syfte. Just denna effekt kan man få av en så kallad ortos, ett
specialtillverkat skydd av till exempel plast eller skenor. Fördelen till
skillnad mot gips är att man kan ta av och på ortosen för luftning,
rörelseträning och hygien.Ortoser används för att ge stabilitet av akuta skador som till exempel
stukningar, men har också ett mycket stort användningsområde vid
rehabilitering efter en skada och vid kroniska åkommor.Rörelsehindrande personer kan få god hjälp av den stabilitet som erhålles
och kan därmed bli mer rörliga. Det finns en mängd olika ortoser på
marknaden.Exempel på ortoser och användningsområdenFotledsortoser: Hårda ortoser (plast) används vid exempelvis stukningar och
enklare, odislocerade, frakturer (att en fraktur inte är dislocerad innebär
att ingenting har hamnat snett vid brottet, benen ligger i princip kvar i
rätt position). Mjuka/rörliga ortoser kan användas vid mindre stukning
eller instabilitet, men även i förebyggande syfte vid exempelvis
idrottsutövare.Knäortoser:Kraftigare ortoser med stabiliserande sidoskenor, där förrelseomfånget kan
regleras och styras vid akuta skador med instabilitet och smärta. De
används ibland även vid behandling av vissa frakturer av knäledsnivå, bland
annat när man ska börja röra på sig igen efter operation. Mjuka ortoser kan
användas i samma syfte för knän som vid fotledsskador.Armbågsortoser:Kraftigare ortoser används som ovan vid instabilitet eller smärta och även
efter operationen, eftersom armbågsleden är känslig och lätt stelnar om man
tvingas till som stillhet, som till exempel vid gipsbehandling. Mjuka
ortoser används som ovana vid distorsioner, men aven vid kroniska
tillstånd, som exempelvis tennisarmbåge, eller i förebyggande syfte vid
vissa kontaktidrotter som till exempel handboll.Hand/handledsortoser:Används i smärtstillande syfte vid exempelvis artros i CMC (det vill säga
förslitning av brosket i tummens grundled), eller för stabilitet och
smärtlindring vid reumatiska tillstånd. Andra användningsområden är som
ovan efter distorsion av handled eller i förebyggande syfte när man håller
med idrotter där handlederna är särskilt utsatta, som exempelvis snowboard
eller skateboard.
Fotproblem och sulor:Det finns en mängd olika sulor och skor på marknaden, specialtillverkade
eller ej, för olika åkommor eller smärttillstånd i fot och fotsula. Några
som kan ha nytta av denna typ av hjälpmedel är personer med hälsporre,
reumatiker med deformiteter, diabetiker med risk för kroniska sår, och
personer med problematiska hålfötter och belastningssmärta. För
specialsulor eller skor fodras läkarremiss.Denna sammanställning skall ses som en allmän och mycket kortfattad
beskrivning av olika hjälpmedel. Det flesta mer stabila ortoser ordineras
av ortopeder eller andra spealictläkare. Det finns även en mängd olika
mjuka ortoser och skydd som man kan köpa på sportaffärerna eller varuhu...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Knäskador

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-06-12

    Nu har jag skadat mitt främre

  • Inactive member 2007-11-15

    min menisk är lite kluven :( s

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-19]   Knäskador
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5410 [2020-07-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×