Matspjälkningen

7 röster
16748 visningar
uppladdat: 2005-12-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Att äta rätt mat är jätte viktigt att man gör men ändå är det så många som inte gör det. Jag kan helt ärligt säga att jag inte heller gör det men i alla fall till en viss gräns. Man kan säga att kroppen är som ett pussel och ett pussel är ju inte färdigt innan alla bitarna är på plats.

Visst, pussel går ju inte i sönder om det fattas några bitar och det gör inte kroppen heller i början, men det sätter sina spår mer och mer och tillslut så kan man vara allvarligt sjuk. Av alla de cancerfall vi har i Sverige kan hela 30 % av dem bero på dålig kost. Det är rätt sjukt egentligen att vi själva kan göra oss sjuka genom att äta fel mat när det enda vi nästan behöver göra är att äta rätt mat för att hålla oss friska. Självklart gäller detta inte alla sjukdomar men det gäller en hel del. Vad jag menar när jag säger fel mat så är det sådan mat som inte innehåller alla de proteiner, vitaminer och mineralämnen som alla är viktiga beståndsdelar som kroppen måste ha för att må bra. När man inte äter de kallas det för felnäring, för att man helt enkelt får i sig fel näring. En sjukdom som det finns väldigt mycket av i bl.a. Afrika är undernäring. Man blir undernärd när man får för lite mat, så lite mat så att man nästan svälter. Man kan även vara undernärd redan vid födseln då man fått alldeles för lite näring i magen.
För att man nu ska få i sig rätt mat så kan man, som säkert de allra flesta redan vet, följa matcirkeln som visar vilken mat man kan äta från varje grupp för att göra kroppens s.k. pussel färdigt.

Men maten man äter kan ju inte skickas runt i kroppen som stora bitar utan den måste bli till mindre bitar först, med andra ord den måste spjälkas ner först. Därför är det fel att säga att matsmältning i stället för matspjälkning. För maten smälts ju inte ner utan den spjälkas ner på kemisk väg.
Denna process när man spjälkar ner maten börjar redan i munnen då tänderna tuggar sönder och bearbetar maten. Det är i munnen som maten finfördelas och blandas med saliven vars enzymer börjar att bryta ner alla stora stärkelsemolekyler från maten till mycket mindre molekyler.
Enzymer är de ämnen som gör det möjligt för kemiska reaktioner att fungera vid kroppstemperatur. De finns i hela kroppen och har alla olika uppgifter. De enzymer som finns i saliven spjälkar ner all stärkelse medan andra enzymer spjälkar ner protein och fett. Man brukar se alla enzymer som små saxar som klipper stora molekyler till mindre molekyler.

Det underlättar ju om man tuggar all mat så mycket som möjligt innan man sväljer så att det blir lättare att spjälka ner. Det märks här hur viktiga tänderna är för oss och därför är det så viktigt att man sköter sina tänder också, för det är faktiskt p.g.a. tänderna som all saliv uppkommer och som dessutom hjälper tänderna att vara rena. Om man tittar på bilden här nedan så ser man hur själva uppbyggnaden av en tand ser ut.



Tanden sitter ihop med tandköttet med dess ganska elastiska trådar som gör att tanden får en naturlig rörelse som inte påverkas av sig själv. Det är tandens yta, emaljen, som är den absolut hårdaste vävnaden som finns i kroppen. Tandens nerver och blodkärl finns i pulpan som är extremt känslig.

Om man nu inte har varit tillräckligt noggrann med tandborstningen och har lyckats få karies, hål i tänderna, så bör man uppsöka tandläkare så fort som möjligt för att inte få ett större angrepp än vad man redan har. Det uppkommer karies när det finns matrester kvar på tänderna och bakterier börjar äta på det. Om bakterierna börjar äta socker så bildas det en syra som fräter på tänderna och som på sätt gör hål. Vissa har blivit mer angripna än andra och behöver därför större ingrepp för att få tanden lagad. När hålet blitt så stort att pulpan blivit angripen måste man få rotfyllning som kan vara rätt smärtsamt.

Men det är inte bara tänderna som kan bli angripna utan även tandköttet kan bli angripen av bakterier då de kommer mellan tanden och tandköttet. Då kan tandköttet bli inflammerat som gör att tändernas fästen angrips och lossar, vilket ger upphov till sjukdomen tandlossning som gör att du tappar mer och mer tänder. Här ser man hur tandköttet förändras från att vara friskt och tätt runt tanden till att bli mer och mer inflammerat så att till och med rötterna syns. Det är vid det stadiet även de finaste tänderna lossnar.

För att nu gå vidare från tänderna, som är den första stationen av matspjälkningskanalen, så tänkte jag gå vidare till station två som är magsäcken.
En minut senare, från det att man stoppat in mat i munnen, färdas bitarna genom matstrupen till magsäcken där de knådas till ännu mindre bitar och blandas med magsaft som innehåller saltsyra och ett annat enzym som spjälkar (klipper) ner det protein som finns, till mindre molekyler. Där stannar maten mellan två till fyra timmar och fortsätter att knådas tills det är dags att åka vidare ner i kanalen. Då pressas födan portionsvis ut till nästa station, som är tolvfingertarmen. Även där finns det enzymer som bryter ner fett men fortsätter även nedbrytningen av protein och kolhydrater i form av bukspott från bukspottkörtel. Där finfördelar även gallan, som kommer från leverns gallblåsa, fettet som där inte längre är i bitar, utan i flytande form.
Ungefär fyra timmar senare kommer det till station fyra, nämligen tunntarmen. Där blandas allt som finns kvar med tarmsaft och det är här som all nedbrytning slutar. Alla kolhydrater blir till druvsocker, alla proteiner blir till aminosyror och alla fetter blir till glycerol och fettsyror.
Det är här som transporten av alla näringsämnen börjar genom att tunntarmsluddet blod- och lymfkärl tar upp de som man kan se på nästa sida.
Den allra sista stationen av hela matspjälkningskanalen är tjocktarmen. Dit kommer alla rester ungefär sex timmar senare. Där sugs allt vatten upp så att resterna av maten blir mer fast än innan. I tjocktarmen finns det också tarmbakterier som kan bryta ner en del av resterna som inte enzymerna i kroppen kan bryta ner. Så på ett sätt så fortsatte ju nedbrytningen här.
Allt som sedan finns kvar i tjocktarmen töms ungefär ett dygn senare i ändtarmen. Så, detta var alla stationerna av matspjälkningskanalen men det finns även en återvändsgränd i kroppen som är väldigt kort om man jämför med andra däggdjur. Det är då blindtarmen som jag pratar om, eller ja skriver om. Det maskformiga bihanget, som man brukar kalla det för, kan man se som en rest från en längre blindtarm. Detta bihang blir ganska lätt inflammerat och måste då opereras bort. Det brukar man ju se i de flesta filmer eller serier hur någon lägger sig på golvet och skriker medan alla andra tror att personen kommer att dö. Då slutar det ju oftast med att det blir en operation och sen är allt frid och fröjd igen. Kanske lite irrelevant, men ändå.

Jag kanske nämnde det tidigare att näringen transporteras från tunntarmen ut till kroppens alla celler, men något som jag inte nämnde var vad de olika näringsämnena användes till eller att de faktiskt används på olika sätt i cellerna.
Det är så att alla celler behöver, eller rättare sagt kräver energi. Vi märker energibehovet lättast när vi tränar och utsätter musklerna för hårt arbete, för varje muskel som arbetar måste hela tiden få bränsle så att den klarar sig. De som är energirika ämnen och som används främst är druvsocker och fett. Det är de som hela tiden förbränns och som musklerna hela tiden måste ha mer av.
Men sedan finns det också någonting som heter reservnäring. Man kan säga att det är som en vikarie när en lärare är sjuk.
Ibland kan det komma alldeles för mycket näring för cellerna ute i vävnaderna att ta i mot på en gång. Då blir det så att levern får på kort sikt lagra druvsocker i form av leverstärkelse. När man äter väldigt mycket kolhydrater och fett så bildas det ett överskott av druvsocker som även det omvandlas till fett. Detta fett kan ju inte ligga på samma plats som en stor klump, utan det långtidslagras runt i kroppen som vid huden eller runt inälvorna. Ibland så kanske leverstärkelsen måste brytas ner till druvsocker igen för att hålla druvsockerhalten. Därför kan man säga att levern fungerar som en bränsletank för kroppen. Men det är när leverstärkelsen tar slut som man måste utnyttja fettreserverna som finns runt i kroppen. Det är då som man magrar och går ner i vikt. Men till skillnad från en vikarie så håller bara reservbränslet i ett dygn men vid den tiden har man säkert redan fått i sig ny näring.

Om vi går över till aminosyrorna nu i stället så är det så att aminosyror på nytt kan bli proteiner p.g.a. att cellerna tillverkar de för att kunna använda de som byggnadsmaterial. En hel femtedel av ens egen vikt är faktiskt uppbyggd av just proteiner. Nya celler byggs hela tiden och kroppen behöver därför ständigt nytt byggnadsmaterial för att kunna växa. Men detta gäller även för dem som är fullvuxna, kanske inte lika mycket till att växa, men för att reparera cellerna. Det behöver de hela livet så de måste få aminosyror. Om det skulle vara så att man svälter eller äter mängder med proteinrik mat, så kan det även användas som bränsle för kroppen men i en mindre omfattning.

Något annat som är jätte viktigt för oss är de grundämnen (fosfor, magnesium osv.) som ingår i salter, de brukar kallas för mineralämnen. Blodet kan direkt ta upp detta ur matspjälkningskanalen för att det oftast är så lättlösligt med vatten. Det finns olika salter, vissa är viktigare än andra och vissa har vi i oss mer än andra. Vanligt koksalt, natriumklorid är väldigt viktig för flera livsprocesser och det får vi i oss tillräckligt i maten vi äter, ibland alldeles för mycket. Det finns ju sådana särskilda salter för människor som inte tål lika mycket som andra.
Sedan finns det kaliumsalter som vi, även där, får i oss från maten, och ett salt som är väldigt bra för benvävnaden som bl.a. finns i mjölk, kalciumsalter.
Några som vi behöver små mängder av är t.ex. järn och jod. Sådana
mineralämnen kallas för spårämnen. Jod är väldigt viktig för att få sköldkörteln att fungera och järn fordras när man framställer hemoglobin som finns i de röda blodkropparna. Om det blir så att man får överskott av salter så utsöndras de med urinen. Denna utsöndringen regleras av njurarna.

Vitaminer hör man nästan ständigt att man har för lite av och att i den maten finns det mycket sådana vitaminer. Det låter nästan som om man måste skynda sig att få i sig vitaminer och det är många som inte bryr sig om de inte får i sig tillräckligt med vitaminer eller inte, men det är faktiskt jätte viktigt att äta vitaminrika varor. Om man inte får i sig rätt mängd så kan man bli rejält sjuk. Varje år är det minst 100 000 barn som blir blinda för att ha haft brist på vitamin A. Alla förstår nog inte det när man är ung utan det kommer väl längre upp i åldern. Det är bra att man börjar redan i tonåren att få information om vad som är rätt mat och vad man behöver äta. Här är en liten tabell över vilka vitaminer man ska äta och vad man ska äta för att få i sig dem.

Det sista som jag kommer att skriva om i detta arbete är om de sjukdomar man kan få som har med kosten att göra. Ett av de är magsår som är en väldigt vanlig sjukdom här i Sverige i alla fall. Den orsakas av en bakterie som faktiskt finns i nästan halva Sveriges befolkning. Men det är inte bara bakterien som bidrar till magsår utan vi själva har en väldigt stor påverkan också. Man tror att bl.a. oregelbundna måltider, dåliga matvanor, tobak och stress kan vara lite boven i dramat. Men som säkert alla sett på tv, så finns det många effektiva mediciner mot magsår som gör det väldigt ovanligt med operationer. Sedan kan man också ha lite lättare irritationer i magslemhinnan som kallas för magkatarr.
Två andra magproblem som man inte kan kalla för sjukdomar är diarré och förstoppning. De brukar i stället fungera som ett litet larm när något inte står rätt till i magen. Diarré uppkommer när maten för fort pressas fram i s.k. peristaltiska rörelser genom tarmarna och på det sättet inte låter tjocktarmen suga åt sig vatten. Det är därför all avföring är väldigt lös när man har diarré.
Förstoppning är lite av motsatsen till diarré då den uppkommer genom att maten för långsamt tar sig igenom tarmarna och blir av med för mycket vatten så att det blir alldeles för torrt och hårt. Det kan också bero på att ändtarmen inte töms i tid.
Dessa två kan båda vara symtom på att det har blivit en inflammation i tjocktarmen som man brukar kalla för tarmkatarr. Tarmkatarr kan uppkomma ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Matspjälkningen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Lina Andersson 2018-06-10

    "Sist i matspjälkningskanalen kommer tjocktarmen" Ehm, nej? Sist kommer ändtarmen ?

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-17]   Matspjälkningen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5368 [2020-04-01]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×