Guld och Silver

20 röster
33990 visningar
uppladdat: 2005-12-14
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Korta fakta

Guldets kemiska tecken är Au. Det kommer från det latinska ordet Aurum som betyder ”morgonrodnad”. Atomnumret är 97. Guldets smältpunkt ligger på 1063C och dess kokpunkt på 2970C. Det är en ädelmetall och dess renhet mäts i karat.

Förekomst

Guld är en mycket sällsynt metall, faktiskt en av de mest sällsynta i världen. I jordskorpan finns i genomsnitt bara ca 0,004 gram per ton. Trots det kan man inte stå var som helst på jorden och påstå, att där finns det guld. Det ligger istället samlat på olika platser där guldhalten är betydligt mycket högre än genomsnittet. Man tror att jordens inre innehåller långt mycket mer guld än själva skorpan.

I världshaven finns mer än vad som finns på land, men ändå utvinner man det inte. Guldhalten i haven är helt enkelt för små för att det ska löna sig.

Den plats på jorden, bortsett från haven, är Witwatersrandområdet i Sydafrika. Där vaskarna man fram guld, som man gjort så långt tillbaka i tiden som år 1885. Här i Skandinavien finns inga större guldfyndigheter, men vi har några små, bland annat i Boliden och Henåsen. I övriga Europa kan man hitta guldfyndigheter, främst i de centrala bergskedjeområdena. Uralbergen är en av de allra största. Andra större guldfyndigheter utanför Europa kan man hitta ibland annat USA, Brasilien och Australien.

Framställning och produktion

Den största delen av guldproduktionen kommer ifrån gruvdrift. En hel del guld kommer också som en biprodukt då man framställer bly, koppar eller silver. Man kan också återvinna guld ur olika legeringar genom att första separera ämnena mekaniskt och sedan smälta ner guldet.

Människan började framställa guld i ett väldigt tidigt skede. När antikens Rom föll på 400-talet hade man redan framställt ca 10 000 ton. Produktionen fortsatte hela tiden och år 1500 producerade man 5 ton guld om året. Produktionen fortsatte att öka, sakta men säkert och år 1700 framställde man 10 ton om året. 100 år senare framställde man 15 ton om året. Därefter tog man ett jättekliv och år 1948 producerade man hela 40 ton om året. Detta efter att man upptäckt stora guldfyndigheter i Kalifornien. Nu kan den siffran verka ganska futtig jämfört med allt vi framställer idag. År 1990 var den totala världsproduktionen av guld uppe i 2089 ton om året. Tiden innan det hade produktionen ökat kraftigt. Sedan är 1980 hade den ökat med smått ofattbara 67%! Detta på grund av stora prisökningar på guld, vilket resulterade i att många fler investerade på guldmarknaden, i hopp om att göra sig en förmögenhet. År 2000 kostade guld 85 kronor per gram, eller 85 000 kronor per kilogram.

Den största producenten av guld i hela världen är Sydafrika. Med sina jämförelsevis gigantiska resurser står de för ca 30% av världsproduktionen. Efter Sydafrika kommer USA, Australien, Kanada och de länder som tidigare utgjorde Sovjetunionen. Dessa står, tillsammans med Sydafrika, för 75% av all guldproduktion. Här hemma i Sverige har vi ingen betydande roll. Av 2000 årligen producerade ton i världen, bidrog vi inte med mer än 4,5 ton. Det motsvarar ungefär 0,2 procent av världens totala guldproduktion.

Egenskaper

Guld är ett väldigt tungt ämne. Dess densitet är 19,3 gram per kubikcentimeter, nästan dubbelt så tungt som bly. Om man fyller en tvåliters, som ett vanligt mjölkpaket, hink med guld kommer det att väga nästan 40 kilo. Guld är också den allra mest smidbara metallen. Ett enda litet gram kan smidas om till en tråd som är 3 kilometer lång! Man kan också pressa guld till en tunn, tunn plåt, som kan vara bara 0,0001 millimeter tjock. Detta kallas bladguld. Man kan smälta ihop guld med andra metaller och skapa s.k. legeringar. Detta gör man för att få fram bättre egenskaper hos guldet. Rent guld är ganska opraktiskt. Man kan till exempel skapa en legering bestående av guld och koppar, för att öka hårdheten och göra det mer slitstarkt. Guldets renhet mäts i karat. Rent guld är 24 karat. I en legering med hälften koppar, hälften guld är guldhalten 12 karat.
Eftersom guld är en ädelmetall reagerar den inte med syret i luften(oxidation). Det är också mycket motståndskraftigt mot olika syror.

Användning

Under den senare delen av 1980-talet användes det mesta av allt guld, runt tre fjärdedelar, som utvanns till smycken. Ofta ingick, och ingår fortfarande, det i legeringar. För det mesta är det en legeringar bestående av guld, silver och koppar, guld, silver och palladium eller guld, nickel och silver. Den sistnämnda legeringen brukar kallas ”vitt guld”. De länder som använder guld till detta ändamål mest av alla är USA, Japan, Italien och Indien.
Under samma tid användes guldet till guldmynt och medaljer, 11%, inom elektronikindustrin, 7% och 3% användes till tandguld.

Eftersom en guld-och-kopparlegering är väldigt stark kan det användas till komponenter i till exempel jetmotorer, där extrem styrka behövs.


Silver

Korta fakta

Silver är en ädelmetall, med en smältpunkt på ca 961C och en kokpunkt på ca 2162C.
Det kemiska tecknet för silver är Ag. Det kommer från det latinska ordet Argentum, som betyder Argentina, vilket är landet där man första hittade silver.
Silvrets atomnummer är 47.

Förekomst

I jordskorpan finns det i genomsnitt cirka tio gram silver per ton. Däremot, på de platser där gruvdrift för silver är möjlig, finns det endast 50 till 100 milligram silver per ton. Det mesta av det silver som finns i jordskorpan är upptaget i sulfidföreningar med andra metaller.

Rent silver är ute i naturen ytterst sällsynt. Det mesta av det silver som utvinns på jorden kommer som en biprodukt när man utvinner koppar eller bly, precis som guldet jag nämnde tidigare. Upp till 75% av allt utvunnet silver kommer från detta. När man ändå påträffar det rena silvret i naturen kan det vara en mycket vacker syn. Det kan förekomma som till exempel dendriter, klumpar eller trådar. Det sistnämnda kan man finna i norska Kongsberg, där silvertrådarna kan vara upp till runt en hel meter långa. Rent silver finns i Sverige, till exempel i Dalarna och Värmland. Det är dock små fyndigheter jämfört med andra. De allra största fyndigheterna finns i USA, Mexico, Australien, Ryssland och Kanada.

Silver finns inte bara på torra land. För varje kubikmeter vatten finns det ungefär 1 milligram silver i haven. Detta gäller dock långt ute till havs. I stora flodmynningar kan halten vara mycket, mycket högre. I havet finns det långt mycket mer silver än vad som finns på land. Totalt tror man att haven innehåller en hel miljard ton av det. Tråkigt nog utvinns inte något av allt silver i haven. Det finns helt enkelt inte en metod för att utvinna det ur vatten som blir lönsam i längden.

Framställning och produktion

Det finns flera olika sätt att framställa silver, exempelvis genom smältning. Det absolut vanligaste sättet är, som jag nämnt tidigare, att det kommer som en biprodukt vid bly- eller kopparutvinning. Silvret smälts om till tackor i vakuum för att inte få några luftbubblor.

1989 framställde man mer silver än man någonsin gjort tidigare. Man lyckades producera
14 550 ton världen över. Det var en ökning med nästan en tredjedel på en nioårsperiod. De amerikanska kontinenterna var de som producerade mest av alla. Tillsammans utgjorde de 60% av hela världens silverproduktion. Här i Sverige framställde vi inte några större mängder i jämförelse. Vi stod för något mindre än 2% av världsproduktionen. Ändå var vi den näst största producenten i Europa, efter Polen. Den största delen av det som utvinns här kommer från Skellefteå.

Man tror inte att världens silver kommer att räcka länge till. På de kända platser där man kan bryta silver uppskattas det att det bara finns 250 00 ton kvar. Därför är det viktigt att vi återvinner silver, precis som med plast och metall. År 1992 stod denna återvinning för 23% av den totala produktionen. Det silver som återvinns kommer till största delen från bland annat silvermynt, elektronikskrot och fotografisk film.

Egenskaper

Rent silver är en vit och smidig metall. Den är nästan lika lätt att smida med som rent guld. Det har en hög motståndskraft mot kemikalier och det angrips inte lätt av syre. Om man låter silver stå i normal temperatur kommer det inte bli angripet av syre och vatten. Det kan däremot reagera och färgas mörkt av olika svavelföreningar, eller om man skulle doppa det i sulfidhaltiga vattenlösningar.
Silver kan lösas upp av salpetersyra eller varm, koncentrerad svavelsyra. Vid stark värme kan det reagera kraftigt med halogener. Silver leder både värme och har hög elektrisk ledningsförmåga. Faktum är att silvret har den bästa elledningsförmågan av alla metaller.
Silvret är bakteriedödande och kan döda mindre organismer.

Användning

För att silver ska kunna användas ordentli...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Guld och Silver

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2015-03-13

    Ett välgjort skolarbete, där tung fakta varvas med berättelse på ett underbart sätt. Man vill bara veta mer och mer !!

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-14]   Guld och Silver
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5343 [2019-09-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×