Meteorologi

1 röster
7567 visningar
uppladdat: 2005-12-14
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Moln:

Det finns olika typer av moln. Men alla moln består av jätte små vattendroppar. För att moln ska kunna bildas behövs luftfuktighet (vatten ånga) och temperaturen måste vara så låg så att ångan kan kondensera (bli till flyttande form) men luften måste även innehålla något som ångan kan kondensera på, det kan bestå av små dammkorn eller andra partiklar som finns i luften, detta kallas kondesations kärnor. Moln kan hålla sig svävande eftersom att vatten dropparna är så små.

Valkmoln

Ett finnare namn för valkmoln är Stratocumulus. Dessa moln består endast av vatten, och är låga moln, under 2,5 km. molnen kan se hotande ut när dem breder sig ut över stora delar av himmelen, men valkmoln ger ingen nederbörd. Dem uppkommer oftast när luften blir kallare, t.ex. på kvällarna och oftast på vintern.

Stackmoln

Det finnare namnet för stackmoln är cumulusmoln. Dem är vanligast på sommaren, när solen värmer upp marken och luften är tillräckligt fuktig. Det är vanligast att molnen växer fram på dagen och om det blir tillräckligt varmt kan stackmolnen växa sig fram till Bymoln

Bymoln

Bymoln kallas även Cumulonimus och denna sort av moln består av vatten droppar och iskristaller. När molnen börjar utvecklas så blir det förmodligen regnskurar. Bymoln bildas när kontrasten mellan varmluft och kalluft är stark, och när värmen stiger snabbt bildas åskmoln. Åskmoln har tre ”nivåer” den nedre består av vattendroppar, mellersta av underkylda vattendroppar och den delen som är högst består av iskristaller.



Dimmoln

Stratusmoln är det finnare namnet för dimmolnen, som består av vattendroppar och befinner sig på låg höjd nämligen 2,5 km. Dimmolnen är struktur lösa och ger ingen nederbörd. Molnen kan orsaka ringformade ljuseffekter runt om kring ljuskällor.


Böljemoln

Böljemoln består det mesta av vattendroppar och tillhör de medel höga molnen som är en höjd på cirka 2,5 till 7 km. Det finnare namnet för Böljemoln är Altocumulusmoln. Molnen brukar ofta synas i band på himmelen, när dem är tunna tyder det på fint väder och när dem är tjocka tyder det på ostadigt väder.

Fjädermoln

Fjädermoln eller som det heter på ett finnare sätt Cirrusmoln, dem ligger högt på himmelen, vanligtvis på 5 – 12 km:s höjd över marken. När man ser fjädermolnen dra sig över himmelen betyder det att en varmfront är på väg, om fronten fortsätter förvandlas Cirrusmolnen till Cirrostratus som är slöjmoln.

Högtryck och lågtryck

Högtryck och lågtryck är ett mått för det tryck som luften ovanför oss utövar, och det mäts med en barometer och anges i hektopascal förkortningen är hPa.
Vid högtryck finns det mycket luft som rör sig ned i atmosfären och som ger oftast upplösning av moln och vid lågtryck rör sig luften uppåt och ger vanligast nederbörd och moln. Det är därför man säger att vid högtryck blir det fint väder och vid lågtryck fult




Varm- och Kallfronter

Varmfronter
Varmfronter är varmluft som tränger bort kallare luft. Den varma luften är lättare och på det sätt kan den glida över den kalla luften och fronten får därifrån en stor lutning och förebådas i god tid av fjädermoln som sedan tätnar till slöjmoln och sjunker.

Kallfronter
Efter som kallfronter är tyngre än varmfronter så måste kallfronterna måste lyfta bort den varma luften, fronten är smal och passerar snabbt förbi, oftast med regnskurar och ibland med hagel och åska.


Vind & Vindstyrka
Vin är luft i rörelse. Vindar uppstår när det uppstår tryck skillnader i atmosfären, detta beror på temperatur skillnaderna och tryck uppstår av dem oregelbundna uppvärmningen från solen i samverkan av de värmer som kommer från land och vatten.
Vind mäts i riktning och hastighet. Riktningen anges i vädersträck räknat från det håll vinden kommer ifrån ( sydost vind betyder att vinden blåser från sydost till nordväst)
Vindhastighet anges i meter per sekund, detta förkortas m/s eller ibland anges det även i t.ex. svag- och frisk- vind. Vindstyrka och vindhastighet är synonyma begrepp, men man föredrar att använda vindhastighet eftersom vindstyrka är en seglar term. Av samma skäll används ”meter per sekund” eller ”meter i sekund” istället för ”secundmeter” eftersom det även är ett seglar uttryck. Vindskalans utformning bestämdes 1976.
Vindhastighet anges i prognoser gäller på 10 meters höjd från marken. Och vinduppgifter gäller en så kallad ”10 minuters medel vind” det är så att man räknar ut medel vinden under den 10 minuters perioden.


Väderprognoser
Arbetet att få fram en väderprognos kan delas in i tre delar Datorinsamling, datorbearbetning och förädling.

Datorinsamling
innan man kan börja göra en prognos så måste man kartlägga utgångsläget, man börjar med observationer. Observationer som görs från marken. Med t.ex. barometer, termometer och anemometer. Mättningarna utgörs an antingen människor eller av en automatiska stationer, då mäter man bland annat lufttryck, temperatur, vindriktning och vindhastighet. Dessutom görs mättningar med radiosonder, det är ballonger med vidhängande instrument, som skickas upp till 20 – 30 kilometers höjd och ger uppgifter om temperatur och luftfuktighet, där kan man även räkna ut vindhastighet och riktning. Det finns observationer som görs från flygplan, främst mätningar om temperatur och vind. Det finns även satteliter och dem visar moln- och vädersystemets form, läge och utveckling men även information som vind, temperatur och fuktighet.



Datorbearbetning
All sprid information skickas snabbt via speciella kommunikations kanaler till olika centraler.
Där ställs de samman till en analys, alltså en utgångsläge från vilket man började sina beräkningar framåt i tiden. Dessa beräkningar görs av en ”Super” dator. I Sverige beräknar vi vädret två dagar framåt, med hjälp av en dator i Lindköping. Men vi kan få en prognos som sträcker sig 10 dagar framåt, den möjligheten finns i England.


Förädling
För att en prognos ska kunna vissas på tv, eller läsas i tiningen eller på webben så att vi förstå det måste den förädlas, den information s...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Meteorologi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-06-05

    bra arbete =)

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-14]   Meteorologi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5325 [2019-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×