Språkhistoria och Litteraturanalys

2 röster
17506 visningar
uppladdat: 2005-12-13
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Språkhistoria och litteraturanalys

Gustav Vasas Bibel (1541) – Äldre Nysvenska 1526 – 1730

I mitten av 1500-talet (när Gustav Vasas Bibel översattes) hade boktryckarkonsten nyligen uppfunnits. Bibeln hade tidigare bara funnits på latin men nu när man kunde trycka böcker började även många översätta böcker, som exempelvis Bibeln, för att sedan trycka dem vidare. 1534 översatte Martin Luther Bibeln till tyska, Danmark fick sin översättning till 1534 och England 1611. 1526 översattes Nya testamentet till svenska (Äldre Nysvenska, som man talade på den tiden), men endast 2000 exemplar trycktes. Bibelns hela översättning kom nästan 20 år senare.

Gustav Vasas Bibel tillhör Äldre nysvenska 1526-1732, man ville att översättningen skulle vara så tydlig som möjligt så att alla förstod innehållet. För att samtidigt få språket högtidligt med en vördig klang så ville man bevara en del äldre böjningar. Ur Gustav Vasas bibel kan man hitta bland annat orden: eens dödz manz blodh och tu skalt de var vanliga från Äldre nysvenska och tidigare. Man kunde även se drag från det tyska språket, exempelvis att verben kom sist i meningen: ”som i stadhen skeedt war” eller ”badh honom then som hadhe besatt warit”.

Eftersom man inte tryggt böcker tidigare så var det lite si och så med både stavningen och grammatiken, därför kunde man hitta olika bibelöversättningar på flera ord. Exempelvis stavade man ”mig”, migh, mik, mich, eller mech. Man stavade även ”och” på flera olika sätt (åck, ock).

I 400 år användes Vasas bibel i nästan alla kyrkor i Sverige, det hade en stor inverkan på det svenska språket. Religionen i form av kyrkan hade som det e allmänt känt en stor makt förr och eftersom nästan alla läste Bibeln och det inte fanns många andra tryckta böcker på den tiden, så är det inte konstigt att man säger att just bibeln påverkat språket. Inte förrän 1917 fick Sverige en ny bibelöversättning.



Sagan om hästen (1740) - Yngre nysvenska 1700 – och 1800 – talet


Under 1700-talet kom det tyskar till Sverige för att arbeta. En tredjedel utav läkarna och hantverkarna i Stockholm under den tiden var tyskar, detta ledde till att man lånade ord från tyskan, som exempelvis: friherre, furir, patron, citron och käck. Man tog även krigs ord (general, major och soldat) från franskan och tyskan under 1700-talet, då krig härjade mellan länderna. Intresset för Frankrike och dess kultur ökade också och i samband med det kom det in fler lånord till svenskan, som exempelvis: balkong, möbel, aktör, kuliss, garanti och sufflera.

Eftersom allt fler böcker trycktes blev även stavningen och grammatiken viktigare. Det lades stor vikt på ortografin, texterna blev därför lättare att förstå och det ledde till att fler började läsa.

Ett halvt ark papper (1941) – Nusvenska 1900 – talet

Typiska drag från nusvenskan är att man lånat en hel del engelska ord. Chatta, e-mail, mountain bike osv. Tekniken gick framåt och nya uppfinningar kom till, även dessa behövde namn. För att inte göra det komplicerat lånade svenskan de engelska orden. Eftersom engelskan blivit det internationella språket i mitten på 1900 – talet kunde redan många tala språket och därför var det lättast att låna orden därifrån.

Invandringen ökade drastiskt under 1900 – talet och därför kan man nu på senare tid höra en annan typ av svenska, invandrarsvenskan. Där arabiska, turkiska, jugoslaviska och en massa andra språk blandas.


2) ”Ett halvt ark papper”

Texten av August Strindberg är bra, eftersom den roar och lär på samma gång. Men det är väl antagligen därför han också är så omtyckt och känd. Som jag ser det kan man läsa denna text rakt upp och ner och inte finna något budskap, eller så ser man att alla ord betyder alltid någonting. Vi är bara helt olika bra på att ta till oss det. Redan efter första ordet fångar Strindberg i alla fall mitt intresse. Ordet sista har en så stark klang och visar på att något är på gång att förändras. Kanske berör det oss människor så djupt som det faktiskt gör för att man innerst inne är rädd för förändringar? Men man kan fortsätta säga att resten av samma stycke helt och hållet fångar läsaren, vilket är en fantastisk berättarteknik. Man blir nyfiken och vill då automatiskt läsa mer. Han lyckas först fånga in läsaren, sen så gillar jag när han ger små ledtrådar till händelseförloppet och inte avslöjar allt. Han låter läsaren själv få tänka efter, vilket är otroligt viktigt eftersom man som läsare vill känna sig involverad och så har vi alla olika associationer till olika händelser. Därför lämnar denna berättarteknik plats för egna reflektioner. Strindberg har även ett magiskt målande språk, som även det är viktigt. Annars får man som läsare inte samma starka bilder framför sig av att läsa texten.

Ordet apotek i kombination med orden det mörknar, har ett starkt bildspråk. Det visar på att något hemskt händer. Sjukdomar är aldrig kul och man vill inte att det ska hända någon i sin omgivning. Svärmodern kommer in i bilden bara när det behövdes, påvisar också att något inte ligger bra till i den unga mannens liv. Sen tycker jag att stycket efter något avslöjar vad för stor tragedi han helst vill glömma. Man förstår att det hänt frun något eftersom hon ligger till sängs och huset därför ”börjar skötas per telefon”. Kistan är ännu ett väldigt laddat ord. Det är finalen, slutet, the End eller vägen utan återvändsgränd. Alla vet vad författaren menar utan att han direkt behöver skriva det. Budskapet, bildspråket, symboliken med kistan går inte att misstolka. Frun är död. Kistan är alltså en liknelse till döden.

Sen hittade jag även en vacker metafor. ”Ty det började skymma för hans ögon, som det måtte göra för en drunknade på havet, när han ska se igenom saltvatten.” Först så är det förtvivlan den drunknande måste känna och den hopplösheten av att vara helt ensam på det stora öppna havet. Den känslan känner den unga mannen också, men sen så är det även lika eftersom han antagligen gråter och då ser grumligt på grund av tårarna. Den som drunknar känner av samma sak i havet om han försöker titta i vattnet.

Man känner medlidande med den unga mannen och först trodde jag att han flydde från något. Det framgår inte från början vad som hänt men man visste däremot att han var olycklig och det fanns något han helst ville glömma. Hans liv hade under två åt varit ett paradis men den perioden hade slutat helt annorlunda. Han känner vemod och vill därifrån. Men efter att ha läst orden på lappen i hissen känner jag att han sen har ett helt annat motiv till att flytta. Han går trots allt ut sen med huvudet högt och han är lycklig. Därför att han ändå har haft kärlek och det får inte alla uppleva.

Strindbergs ord är ”att han dock ägt det skönaste. Hur många arma, som aldrig får det! ” För mig så sa denna mening en del av temat. Det är alltså bättre att älska och förlora än att inte ha älskat alls. Som jag ser det går mannen alltså därifrån med goda tankar och fina minnen. Detta kan man även utläsa som en symbolik för att han s...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Språkhistoria och Litteraturanalys

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-13]   Språkhistoria och Litteraturanalys
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5241 [2020-07-05]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×