Bakgrund till första världskriget

16 röster
18281 visningar
uppladdat: 2005-12-13
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Bakgrund


Wienkongressen år 1815, efter Napoleonkrigen, ritade kraftigt om Europas karta. Syftet var att skapa en varaktig fred utan några intressekonflikter. En institution kallad Europeiska konserten bildades just i syfte att upprätta en balans mellan Europas fem ledande stater; Ryssland, England, Preussen, Österrike-Ungern och Frankrike. Tanken med Wienkongressen var också att isolera Frankrike och stävja de liberala och nationella reformanhängarna, som då sågs som det största hotet mot säkerheten i Europa.

Läget förändrades dock rejält när nationalismen som tanke växte fram. Mot slutet av århundradet fick 1800-talsnationalismen en aggressivare inriktning och bidrog till skärpta motsättningar. Mindre stater med gemensam kultur gjorde försök att slå sig samman medan större riken riskerade att bryta samman när olika folkgrupper strävade efter självständighet. Italiens och Tysklands enande blev följder av detta. Misstänksamheten i Europa var nu stor och därför slöts 1882 ett förbund mellan Tyskland, Österrike-Ungern och Italien som kallades Trippelalliansen. Samtidigt slöt den Tyske rikskanslern, Bismarck ett hemligt fördrag med Ryssland för att hindra ett anfall i ryggen, men efter Bismarcks avgång 1890 förnyades inte avtalet med Ryssland.
Ett liknande förbund upprättades 1907 på initiativ av Storbritannien, som kände sig hotat av Tysklands upprustning till havs. Denna motpol kallades Trippel(ententen). Förutom Storbritannien ingick Frankrike och Ryssland.

Det fanns nu två stora maktblock i Europa. Frankrike önskade revansch efter det förnedrande nederlaget mot Tyskland i det fransk-tyska kriget 1870-71, Storbritannien och Tyskland konkurrerade i kolonial- och flottfrågor, medan Ryssland och Österrike-Ungern hade meningsskiljaktigheter angående hur Balkan och Östeuropa skulle fördelas dem emellan.
För år 1908 kom nästa kris då den turkiska revolutionen dels öppnade vägen för ökat tyskt inflytande i Turkiet, och dels erbjöds Österrike-Ungern en möjlighet att flytta fram sina ställningar på Balkan på rysk bekostnad. Bosnien och Hercegovina införlivades och på det viset begravdes trekejsarförbundet för alltid.
Rysk bitterhet över att ha tvingats acceptera införlivandet, ledde till en stor satsning på en sydslavisk revolt mot Österrike-Ungerns ställning på Balkan. Med ökad tysk inblandning i Turkiet ökades också dragkampen om det osmanska rikets ytterområde. För rysk del gällde det Balkan, och framför allt, Svarta havsutloppen.

1800-talet var samtidigt en styrkeperiod för kontinenten som sådan. Det var på europeiskt område som industrialismen först slog igenom, först i England och Västeuropa, senare spridande sig till hela kontinenten och vidare ut över världen. Med industrialiseringen följde framväxt av nya samhällsklasser och nya värderingar, bosättningsmönster och livsstilar. I Europa utvecklades samhällsideologier som konservatism, liberalism och socialism liksom grundläggande föreställningar om demokrati och parlamentarism.


Mordet på Österrikes ärkehertig Franz Ferdinand år 1914, en händelse känd under namnet skotten i Sarajevo, blev det utlösande momentet. Efter en period av diplomatiska utspel mellan Serbien och Österrike inleddes den Svarta veckan med mobilisering bland stormakterna.
Den 28 juli förklarade Österrike krig mot Serbien. Den 1 augusti förklarar Tyskland krig mot Ryssland och den 3 augusti förklarar man också krig mot Frankrike. Den 4 augusti förklarar Storbritannien krig mot Tyskland. Den 6 augusti förklarar Österrike krig mot Ryssland.



Första världskrigets karaktär, jämfört med andra storkrig i historien.


Förberedelserna inför kriget 1914 var näst intill romantiserade och krigsförklaringarna möttes av folket med stor entusiasm. Den allmänna åsikten var att kriget inte skulle pågå under en längre tid och att ett manövereringskrig med få skarpa aktioner (för att "lära fienden en läxa") skulle föras, som skulle avslutas med ett segerrikt intåg i fiendens huvudstad, sedan hem för en segerparad för att slutligen återgå till det normala. Det fanns en del pessimister som förutsade att kriget skulle vara utdraget, men "alla visste" att kriget skulle vara över till jul.

Första världskriget skiljde sig från andra tidigare konflikter: det var bland annat ett möte mellan 1900-talets teknologi och 1800-talets mentalitet och taktiskt tänkande. Denna gång kämpade miljontals soldater, både frivilliga och inkallade, sida vid sida.
Flera av de dödligaste slagen i historien skedde under det första världskriget. Sådana slag inkluderar Slaget vid Ypres, Vimyhöjden, Slaget vid Marne, Slaget vid Cambrai, Somme, Slaget vid Verdun och Slaget vid Gallipoli. Artilleriet var till ansvar för det största antalet dödsoffer under det första världskriget.

Första världskriget blev även känt som ett skyttegravskrig, där ett stort antal soldater var begränsade till skyttegravarna och hade dåligt med chanser till avancemang på grund av det täta försvaret. Detta var särskilt fallet på västfronten. Över 9 miljoner dog på slagfälten och nästan lika många vid hemmafronten till följd av brist på mat och markstrider.
Kriget var en bidragande faktor till uppkomsten och tillämpandet av massindustrialisering som grund för en ny typ av krigsföring som lade stor vikt på teknologin och som skulle komma att blanda in civila i krig på ett sätt man aldrig tidigare skådat.

Ett av det utmärkande draget av kriget var dess totalitet. En av de mer dramatiska effekterna av detta var utökningen av regeringen, dess makt och ansvar i Storbritannien, Frankrike och USA samt det brittiska samväldet. För att kunna utnyttja makten i deras samhällen, inrättades bland annat nya ministerier. Nya skattebestämmelser och lagar antogs, alla avsedda att främja krigsansträngningen. Flera av dessa är i kraft än idag.

Många familjer genomgick svåra förändringar då männen var tvungna att ge sig ut i krig. Då männen ofta var familjernas primära inkomstkälla, tvingades kvinnorna att ge sig ut och finna jobb och försörja familjen. Samtidigt behövde industrin fylla i luckorna av arbetarna som sänts ut i krig. Detta hjälpte kvinnorna i deras kamp för rösträtt.

Erfarenheterna från kriget ledde till ett nationellt trauma i alla deltagande nationer. Hoppfullheten som hade präglat 1900-talets början var som bortblåst och de som slogs i kriget blev vad som kom att bli känt som "den förlorade generationen" eftersom de aldrig riktigt återhämtade sig från sina upplevelser. Under de närmaste åren hamnade stora delar av Europa i ett tillstånd av sorg och tusentals minnesmärken restes i diverse byar och städer.


Fredsuppgörelsen i Versailles-problem inför framtiden.


Den 28 juni 1919 undertecknades fredsfördraget med Tyskland, som anklagades för att vara huvudansvarig för kriget. Platsen var Spegelsalen i Versailles. Efter flera kompromisser mellan de allierade tvingades, under protest, representanter från den tyska regeringen skriva under fredsavtalet, som innebar att Tyskland avträdde Elsass-Lothringen till Frankrike, stora delar av östra Tyskland till Polen, Tjeckoslovakien och Litauen. Landet fråntogs alla kolonier, dessa delades mellan segrarmakterna och sattes under NF:s förvaltarskap. Tysklands armé decimerades och fick inte överstiga 100,000 man. Dessutom fick de inte längre inneha artilleri, tanks, flygvapen och ubåtar. En demilitariseringszon, under kontroll av de allierade, inrättades i västra Tyskland som omfattade hela Rhenlandet och Ruhrområdet, ett område ner över Frankfurt och Mannheim till gränsen mot Schweiz från 1920 till 1935. Tyskland tvingades också att betala ett mycket högt krigsskadestånd, att sänka hela sin flotta för att inte de allierade skulle beslagta den. Vidare blev deras guldtillgångar och den utländska valutareserven beslagtagna och förbjöds att bli medlem i Nationernas Förbund(NF).

I Tyskland uppfattades avtalet som en nationell katastrof och trots att regeringen till sist undertecknade avtalet avvisades det av nästan alla politiska grupperingar. Tys...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Bakgrund till första världskriget

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-02-17

    bara fakta

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-13]   Bakgrund till första världskriget
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5198 [2020-02-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×