Demens

5 röster
41355 visningar
uppladdat: 2005-12-13
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Åldrande


Fakta: (2001)

· 17 % av Sveriges befolkning är över 65 år
· 5 % är över 80 år
· medellivslängden för kvinnor är 81,5 år
· Medellivslängd för män är 76,6 år

Sveriges befolkning blir bland de äldsta i världen. Vi förväntas leva ett någorlunda krämpfritt liv fram till 70-årsåldern. Ett naturligt åldrande innebär inte att man vid en viss ålder måste bete sig på ett visst sätt, för alla utvecklas olika. Men för de flesta så grånar håret, huden blir rynkigare och vi får en allmän försvagning av kroppens funktioner. Detta åldrande är normalt, och en naturlig åldringsprocess. Vi har inte samma förmåga att lära oss saker i 70-års åldern som vi har när vi är 15 år. Det är bara att inse att vi blir känsligare för olika sjukdomar och psykiska påfrestningar när vi blir äldre.

Åldringsprocessen innebär försvagning av vår reservkapacitet. När vi är 85 år så har vi bara ca 50 % kvar av vår normala reservkapacitet kvar, vilket betyder att våra inre organ utsätts för påfrestningar som de ibland inte klarar av att hantera. Leverfunktion, njurfunktion, näringsupptag m.m. är exempel på organ som kan reagera sjukligt på detta. Om du då har en demenssjukdom på detta, så minskar reservkapaciteten ännu mer och sjukdomarna blir allvarligare. 70 % av de dementa råkar ut för näringsbrist och 25 % av de dementa råkar ut för stroke. Ur medicinsk synvinkel så är de dementa bland de svåraste att behandla. En demensdrabbad person som behöver opereras löper större risk att drabbas av komplikationer efter operation eftersom deras reservkapacitet är så pass nedsatt att det kan vara svårt att ge rätt dos med läkemedel m.m.

Om vi ser till mängden vatten i en normal ung människa så har vi ca 65 % vatten i kroppen, vilket motsvarar ca 45 L vatten. I en person som är 85 år så har detta minskat till 50 %, vilket motsvarar 35 L vatten. Det är alltså 10 liter mindre vatten, vatten som är viktigt för kroppen att ha när man drabbas av feber, kräkningar eller annat. De äldre dricker även oftast för lite, ibland av rädsla av att behöva gå på toaletten. Det är därför inte så konstigt att många äldre drabbas av uttorkning. Det är viktigt att se till att de dricker vatten för deras egen hälsas skull.

Ser vi till mängden blod i en normal ung människas kropp så innehåller den ungefär 5 liter blod. En 85-åring har minskat denna mängd till ca 4 liter. Detta gör att vi blir känsligare för blödning t.ex. vid operationer eller magsår. Om det inte finns tillräckligt med blod, så kan hjärnan syresättas dåligt, vilket kan resulteras i en försämrad hjärnfunktion. Det är därför viktigt att behandla en äldre människa snabbt ifall den drabbas av någon allvarlig sjukdom.

Viktigt att tänka på är att förvirringssymptom kan orsakas av ett alltför högt eller alltför lågt blodsocker. Därför är det viktigt att dementa med diabetes kontrolleras extra noga eftersom symptomen på diabetes kan verka likartade med demenstillståndet.

Hjärnan

Hos en frisk människa så väger hjärnan mellan 1200-1400 gr,
Och hos en person med svår demens väger hjärnan 700-800gr.
· Detta brukar förklaras med att hjärnan ”skrumpnar”, vilket jag ska gå in lite mer på här.

· hjärnstammen, truncus cerebri
· lillhjärnan, cerebellum

Storhjärnan, som är den mest utvecklade delen består av två hemisfärer som skiljs åt av en djup fåra. Hemisfärerna delas upp i lober, och de allra viktigaste är;

· Pannloben, lobus frontalis
· Tinningloben, lobus temporalis
· Hjässloben, lobus parietalis
· Nackloben, lobus occipitalis

Höger hjärnhalva /hemisfär styr vänster sida
Och vänster hemisfär styr höger sida av kroppen.

Om du ser på hjärnan i genomskärning så har du hjärnbarken ytterst och under detta ser du ett 3-6mm tjockt lager av nervcellskroppar. Innanför detta lager så hittar du myelinklädda nervtrådar som gör att vi ser hjärnan som vitfärgad. I denna vita hjärnsubstans så hittar vi också nervcellskroppar som har med kroppens muskelspänning och hållning att göra. Nedtill så har vi hjärnbalken som innehåller miljoner av nervfibrer. Dessa binder samman hjärnan och gör att hemisfärerna (de två hjärnhalvorna) hålls samman och kan kommunicera.

I Hjärnstammen (som är ett samlingsnamn för mellanhjärnan, mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen) så hittar vi mellanhjärnan som innehåller thalamus som är ett viktigt mottagarcenter för uppåtstigande impulser från ryggmärgen och hjärnstammen. Under detta mottagarcenter hittar vi hypotalamus som innehåller viktiga uppgifter som talar om för kroppen hur den ska reglera olika primära kroppsfunktioner som temperatur, ämnesomsättning, sömn, törst och hunger m.m. Här finner vi även kontrollen för vårt autonoma nervsystem, och hypofysen.


Hypofysen har till uppgift att reglera våra endokrina organs funktioner och utsöndrar även hormonerna som styr vår vätskebalans. Sen kommer mitthjärnan som har kärnor innehållandes nervreflexbanan från pupillen till näthinnan och från örat till hörselreflexerna. I denna del finner vi motoriska nervbanor som har hand om vår kroppshållning och muskelspänningen kommer hjärnbryggan och den förlängda märgen. Hjärnbryggan innehåller motoriska banor (som en slags motorväg) från storhjärnan. Här hittar vi omkopplingsstationerna från storhjärnan till lillhjärnan. Förlängda märgen övergår från hjärnan till ryggmärgen, vi finner det autonoma nervsystemet i den förlängda nerven och även ett samarbete med centra för andning och cirkulation.
Lillhjärnan står för koordinationen av balans och jämlikhet i kroppen. Finmotorikens reglage hittar vi här samt händernas, ansiktets, talets samt ögats musklers reglage.
Skador i lillhjärnan kan ge darrhänthet och svårigheter med balans och att fixera blicken.

I yttersta delen av hjärnan finner vi tre olika lager. Först har vi den hårda hjärnhinnan, ( Dura mater) sedan har vi ett lager som kallas mjuka hjärnhinnan ( pia Mater) och emellan dessa två så hittar vi en tunn spindelvävshinna som ligger på ytan av den mjuka hjärnhinnan. Pia mater följer ytan av hjärnan (som är veckad) med blodkärl som försörjer nervvävnaden.

Hur fungerar hjärnan?

Du får ett intryck genom din hörsel, din syn eller ditt känselintryck som skickas vidare till hjärnans olika stationer för att tolkas. Du får då en medveten bild av händelsen tillbaka och du kan fatta ett beslut om vad som ska göras. (Vid en extrem situation kan det hända att det autonoma nervsystemet uppfattar situationen före dig, som t.ex. vid en brännskada, och reagerar med att blixtsnabbt ta bort handen eller kroppsdelen. Flera miljarder nervceller sköter detta samspel av signaler, och varje nervcell är ihopkopplad med några tusen andra genom s.k. synapser. Synapser är de kontaktställen som varje cell har som små armar som sträcker sig vidare till nästa cell. Varje cell omges av transmittorvätska som fungerar som en slags signalsubstans.

Vid demens förtvinar nervcellerna vilket leder till att de en efter en dör och hjärnans funktioner slutar efter ett tag att fungera normalt. Skadans omfattning är beroende av var i hjärnan celldöden har startat och i vilken omfattning det har spridit sig. Vissa teorier finns om vad som kan orsaka sjukdomen, men än så länge vet man inte exakt vad som startar själva processen.

Vad är demens?

Orsakerna bakom demens sägs vara många. Hög ålder, ärftlighet, brist på vitaminet B12, brist på acetylkolin, dopaminbrist ( som vid Parkinsons sjukdom) m.m. sägs kunna ha en påverkan om vi ligger i riskzonen för att bli dementa eller inte.
En annan orsak som diskuteras är om det kan vara ett försämrat blodflöde till hjärnans kärl som orsakar att hjärnans celler inte får den näring de behöver och gör att nervcellerna dör. Eller så kan det bero på proppar i hjärnan som stryper näringstillförseln till vissa delar av hjärnan. Man kallar detta en slags hjärninfarkt, och detta har en tendens att återkomma och i de fallen så kallas det multiinfarktdemens eller Vaskulär demens. Man skiljer mellan Atrofisk demens- symptomen kommer under ganska lång tid, och på Vaskulär demens- symptomen uppkommer plötsligt och går sedan tillbaka för att sen komma tillbaka igen ( i s.k. skov).

Det är viktigt för de anhöriga och den drabbade att få veta vilken sorts demens som den har drabbats av. I vissa fall har den sjuke betett sig aggressivt under en längre tid, och de anhöriga kan behöva få en förklaring till varför.

I Sverige har vi ca 5000 personer som är mellan 40-65 år som har demens eller demensliknande tillstånd. Deras demens har oftast ett snabbare förlopp än de som drabbas när de blir äldre. Det vanligaste är att man drabbas när man är över 65 år, och i Sverige har vi runt 200 000 personer som lider av en demenssjukdom.
Ca 10% av dessa har en botbar sjukdom bakom demenssymptomen.
Demens är ett intellektuellt funktionshinder som har en minnesnedsättning som främsta symptom. Följande förmågor är ofta nedsatta vid demens;

· den abstrakta förmågan
· Rumsuppfattningen
· Språkförmågan
· Personligheten

Symtomen bör ha funnits i minst 6 månader för att man ska kunna utesluta andra demensliknande sjukdomar. Symptom som kan vara demens;

· Minnesproblem
· Språkstörningar (svordomar, svårt med uttal, hitta ord m.m.)
· Orienteringsproblem
· Svårigheter att känna igen (människor, platser, föremål)
· Försämrad tidsuppfattning
· Praktiska svårigheter
· Personlighetsförändring (aggression är vanligt)
· Förvirring
· Förlångsammade kroppsrörelser. / hasande gång)

Besvären ska vara så besvärliga att de påverkar ens liv betydligt.
Det finns ett antal sjukdomar som kan uppvisa demensliknande tillstånd;

- En infektionssjukdom som tex. urinvägsinfektion
- Näringsbrist, vitaminbrist
- Hormonrubbningar
- Läkemedelsbiverkningar
- Depression m.m.

”Den som drabbas av demensn (så!) kan bli en karikatyr av sin egen tidigare personlighet. Den sparsamme kan bli snål, den misstänksamme kan bli sjukligt misstänksam (paranoid). De normala hämningarna - spärrarna släpper och det är inte ovanligt att patienter i detta läge använder svordomar och runda ord när de talar med personalen. Personens verbala förmåga kan initialt kvarstå liksom förmågan att finna synonymer vilket gör att personer som tillfälligt träffar en människa med demenssjukdom inte alltid märker att patienten är dement.”
Hans Ragneskog,
Leg. sjuksköterska, licentiat i medicinsk vetenskap.


Beroende på var i hjärnan som skadorna ligger så uppvisar dementa olika funktionsnedsättningar;

Pannlob

· personlighetsförändring
· Nedsatt känslokontroll
· Nedsatt socialt beteende
· Bristande motivation
· Försämrat omdöme
· Distanslöshet (kan börja röka, eller dricka)
· Nedsatt aggressionskontroll
· Nedsatt språkhanteringsförmåga ( svordomar, förenklat språk)



Hjässlob


· nedsatt igenkänningsförmåga
· nedsatt rumsuppfattning
· Svårt att räkna och tänka logiskt
· Förändrad kroppsuppfattning
· Språkstörningar som att personen kan läsa, men inte kan uppfatta vad texten handlar om. Personen har ett substantivbortfall.

Tinninglob


· försämrat korttidsminne
· Nedsatt inlärningsförmåga
· Svårt att känna igen personer
· Svårt med språket
· Försämring av smak, lukt och hörseluppfattning

Följande symptom kallas s.k. vitsubstansskador- djupa skador
- Minnestörning, tillfälliga förvirringstillstånd, känslomässig avtrubbning, psykisk långsamhet, balansproblem och motorisk stelhet

Vaskulärdemens

Vaskulärdemens eller cerebrovaskulärdemens är efter Alzheimers sjukdom den vanligaste demenstypen i Sverige. Blodkärlsdemens som det också kallas är precis som det låter sjukdomar orsakade av förändringar i hjärnans blodkärl. Det finns flera olika former av vaskulärdemens;

Slaganfall (stroke)

Hjärninfarkt och hjärnblödning är vanlig orsak till att hjärnan skadas. Hjärninfarkt beror på en propp i något kärl som gör att syre inte kan tränga igenom och komma fram till delar av hjärnan som då dör av syrebrist. Vid en hjärnblödning kan det uppstå ett skadligt tryck mot hjärnan som kan skada hjärnvävnaden.
Symptom vid detta beror på var i hjärnan skadan sitter. Vanliga symptom är svaghet, förlamning i ena kroppshalvan, känselnedsatthet, talsvårigheter och synnedsättningar av olika slag. Högt blodtryck anses vara en stor risk för att få ett slaganfall.

Multiinfarktdemens

MID orsakas av att ett större antal små blodproppar som fastnat i hjärnans blodkärl. Symptomen uppträder oftast plötsligt och personen får som vid alla demenssjukdomar minnesbortfall och intellektuella funktionsbortfall. Den drabbade får ofta svårt att kontrollera sitt humör och kan bli ledsen och får lätt för att gråta.

Vitsubstansdemens

Den som drabbats av vitsubstansdemens har en speciell typ av kärlförändring i de blodkärl som försörjer nervledningsbanorna. Det som händer är att nervcellsväggarna blir tjockare och att blodet får svårare att strömma till. Man tror att det kan ha att göra med att den vita substansen (märgen) inte får tillräckligt med syre och att detta gör att hjärnan arbetar sakta. Patienten får känslomässig avtrubbning och psykisk långsamhet samt balansrubbningar. Många av patienterna med Alzheimers sjukdom har visat sig ha förändringar i denna vita substans.

Pannlobsdemens

Denna form av Demens är ganska ovanlig och ca 10 % av de som har demens lider av frontallobsdemens. Symptomen är ganska extrema och personen kan lätt misstolkas för att vara arrogant. Vid pannlobsdemens så drabbas hjärnans främre lober, och det är i den vita substansen som skadorna sitter. I den vita substansen ligger nämligen hjärnans kommunikationsleder. Vid pannlobsdemens så skrumpnar nervcellerna på samma sätt som vid Alzheimers, det blir ärrbildningar som påverkar våra mänskliga funktioner. Känslor och intryck kan kännas onormala.

Sjukdomen kommer ofta smygande och kan debutera redan i 35-40 års ålder. Personen som drabbas uppvisar ofta ett barnsligt beteende med försämrad hygien och oansvarighet. Personen kan ignorera viktiga åtaganden och förlorar ofta sin förmåga att håll sig inom gränserna, hon kan få för sig att börja snatta m.m. Planeringsförmågan och koncentrationsförmågan blir nedsatt och den sjukes förmåga att kör bil blir sämre pga. av ökat risktagande genom ett oförsiktigt körsätt.
Även matintaget förändras, och en person som tidigare ätit normalt kan få för sig att börja frossa i sig större mängder med mat.
Patienter som söker för pannlobsdemens kommer oftast inte dit själva, de

ser inte sig själva som sjuka. Livet känns bra i deras egna ögon, medan deras anhöriga inte håller med. Personen som är sjuk lider ofta av ett s.k. användarbeteende som gör att saker som ligger framme tex. en penna används bara för att den ligger där. Eller att patienten kammar sig för att en kam ligger framme. Personen brukar ofta inte kunna visa hänsyn utan kan ha ett sätt som upplevs mycket arrogant och hänsynslöst. Ekonomin blir ofta lidande pga. misslyckade affärer och annat. Ett grovt språk med många grova ord brukar också finnas med i symptombilden.

Viktigt att veta är att personen ofta har kvar sina kroppsliga funktioner men att hjärnan har svårt att dirigera ut uppgifter på rätt tid och plats. Vissa personer blir mycket deprimerade av sitt tillstånd, medan andra kan blir mer aktiva.

Längre fram i sjukdomen blir patienten allt tröttare och svårigheter med att hantera språket blir mer uttalade. Problem uppstår ofta att svälja maten och patienten får tillslut pure och annat som är lättare i konsistensen, detta gör att hon tappar vikt och tillslut blir sängliggande.

Ibland kan det vara svårt att skilja på frontallobsdemens och Alzheimers i sjukdomarnas tidiga skeden, men om man ser till helhetsbilden så kan man märka en annorlunda symptombild. Vid Alzheimers påverkas nämligen den rumsliga orienteringen och minnet mer än vid pannlobsdemens. Senare i sjukdomen märker man en större skillnad och då är en förväxling mellan sjukdomarna ovanlig.
En tumör kan ibland misstolkas som frontallobsdemens, vilket gör att det är extra viktigt att verkligen ge rätt diagnos genom att göra tester och ta prover.

Som vårdare kan man märka att en patient på ett boende kan ha pannlobsdemens genom att personen:

· inte pratar så mycket
· får aggressiva utbrott
· äter på allt, blommor och papper m.m.
· inte slappnar av
· får sexuella utspel
· inte går att resonera med

Picks sjukdom

Picks sjukdom är en ganska ovanlig form av frontotemporal demens och mellan 1-5 % av de dementa har denna form av demens. Namnet kommer från läkaren Arnold Picks som var först med att beskriva symptomen. Skillnaden mellan vanlig pannlobsdemens och Picks sjukdom är att man kan se en skarpare gräns mellan sjuka och friska hjärnceller och att man kan se en särskild typ av runda inlagringar i nervcellskroppen. Symptomen vid Picks är väldigt lika de symptom som man kan se vid Alzheimers och pannlobsdemens.
Diagnosen Picks sjukdom är svår att ställa, Röntgen och Magnetröntgen kan ge svar.


Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom upptäcktes av en tysk forskare, Alois Alzheimers, som under åren 1906-1907 fick tillfälle att undersöka en patient som under en längre tid lidit av någon svår sjukdom. Symptomen hade kommit sakta och smygande och hade gradvis försämrats. 4 år efter första symptomen så dog kvinnan och Alois frågade om han fick obducera hennes hjärna. Vid obduktionen så såg han att hjärnan hade krympt och han var den första att inse att det spelade roll var i hjärnan som hjärncellerna skadats för hur symptomen skulle te sig.

I Sverige finns det idag ca 60 000 människor Alzheimers.
Sjukdomen är vanligast efter 65 års ålder men i sällsynta fall kan personer under 50 år få den. Vid Alzheimers sjukdom drabbas hjärncellerna i tinningloberna och hjässloberna. Utskotten tillbakabildas och synapsen tappar kontakten med nästa cell, vilket gör att cellerna dör onormalt fort. Amyloid ( ett svårlösligt protein) lagras i mikroskopiska fläckar i hjärnans angripna delar.

Första symptom vid Alzheimers brukar vara minnessvårigheter, t.ex. var du lagt dina glasögon. Svårt att komma ihåg vad man skulle säga, att tappa tråden mitt i meningar, eller glömma vart man var på väg. Den drabbade har svårigheter med substantiv och att hitta namnet på ett föremål.
Rastlöshet eller apati är vanliga symptom.
Personen blir ofta nedstämd över den nedsatta förmågan att hantera vardagslivet och drar sig ofta undan. Sjukdomen påverkar även igenkänningsförmågan och att hitta till ställen som vanligen känns igen kan vara svårt. Senare i sjukdomen så blir det svårare att hålla reda på papper och räkningar, att känna av kroppens placering mot ett föremål, t.ex. en stol, blir svårare och självkontrollen alltmer frustrerande.
Urininkontinent och avföringsinkontinent kommer i det senare stadiet i sjukdomen.

Man delar upp symptomen i tre stadium;

Stadium 1 (1-3år)

· lättare minnesvårigheter
· svårigheter att hitta
· trötthet
· koncentrationssvårigheter
· lite svårt med tal och förståelse

Stadium 2 (2-4 år)

· Svårare glömska
· Större svårigheter att göra saker
· Större svårigheter för tal och förståelse
· Kan fortfarande se social ut

Stadium 3 ( 5-10 år)

· Passiv
· Stelhet i musklerna
· Blodtrycksfall
· Krampanfall
· Svårkontaktad
· Inkontinens

Till detta hör också de sekundära symptomen;

· skriver lappar
· depression, ångest, oro
· aggressivitet
· hallucinationer
· isolering
· misstänksamhet

Man vet idag vad som kan orsaka sjukdomen, men inte vad som startar själva sjukdomsprocessen.

Sekundärdemens

Det finns sjukdomar som, om de förblir obehandlade, tillslut kan få symptom som liknar demens. Därför är det mycket viktigt att utreda ev. andra orsaker när en patient med demenssymptom kommer in för läkarvård.

Läkemedelsbiverkningar

Enligt fakta skulle en äldre människa i genomsnitt äta 5 olika läkemedel. Ca 70 % av dessa kan ge demensliknande symptom som biverkning. Detta kan avhjälpas genom justering av dos eller byte av läkemedel.

Stress

När vi stressar för mycket så frisätts ett hormon som heter cortisol. Hos unga går oftast reaktionen på stress över på några timmar, medan många äldre kan ha svårt för att slappna av. För höga doser av cortisol i kroppen kan leda till symptom som depression, sömnsvårigheter m.m.

Vitamin B12

En längre tid utan normala nivåer av vitamin B12 kan leda till nervskador och demensliknande tillstånd. Man tror att det kan bero på att det leder till att benmärgen producerar omogna röda blodkroppar som inte kan transportera tillräckligt med syre.

Hormonrubbningar

Brist på sköldkörtel- eller bikörtelhormon kan ge demensliknande tillstånd, även här tror man att benmärgen inte producerar tillräckligt bra röda blodkroppar.

Infektionssjukdomar

Borrelia (från fästingbett) kan ge symptom som liknar demens, även galna kosjukan (creutfeldt- Jacobs sjukdom) kan ge liknande symptom.

Aids

Aids kan ge neurotiska symptom som förlångsamning och irritabilitet. Depression och personlighetsförändringar förekommer också.

Hjärntumör

Symptomen på demens försvinner om tumören kan opereras bort.

Högt blodtryck

I undersökningar har man funnit att många av de som har demens idag har behandlats för högt blodtryck för en 10-15 år sedan. 33 % av Alzheimers, 50 % av frontallobs- och mer än 50 % av multiinfarktdementa har haft högt blodtryck tidigare (undersökningen gjort i Lund). Man vet att det vid högt blodtryck sker förändringar i hjärnans småkärl, genom förtjockning av kärlväggarna. Detta gör att hjärnan ej får tillräckligt med syre ut i dessa småkärl vilket kan leda till en demenssjukdom. Att behandla det höga blodtrycket kan göra att blodtrycket sjunker och att blodet då istället inte orkar ta sig ända in i de förtjockade kärlen. Enligt forskare är det ofta små kärl som samlar sig till en större skada. Om vi lever länge så skadas dessa små kärl genom vårt naturliga livsslitage.

Alkohol

Vid långvarigt alkoholmissbruk så uppstår ofta en brist på B-vitaminer vilket kan ge förvirringsymptom. Även fallolyckor som gett hjärnskador eller hjärnblödning kan kamoufleras som ett alkoholrus. Alkoholdemens ger bl.a. minnestörning, bristande omdöme, oro i kroppen, personlighetsförändring, ångest, hallucinationer.
Sjukdomar som korsakoffs syndrom med förändrat korttidsminne, eller Wernicks sjukdom, akut B12brist kommer också från Alkoholism.

Vattenskalle

Hjärnans hålrum är fyllda av vätska som normalt cirkulerar. Vid vattenskalle så blir vätskans tryck på hjärnvävnaden stor. Symptom är gångsvårigheter, inkontinensproblem m.m.

Parkinsons sjukdom

1000-2000 personer insjuknar varje år i Parkinsons sjukdom som debuterar i 50-60 års åldern. Symptom är skakningar, stelhet, nedsatt rörelseförmåga och falltendens.
Parkinsons sjukdom orsakar att dopaminet i hjärnan minskar och acetylkolinet istället får övervikt, vilket leder till skakningarna. Av Parkinsonpatienterna så är det en osäkerhet om hur många som får demenssymptom, men siffror finns på allt mellan 10-80 %. Behandling av Parkinson ger goda resultat och det första som patienten känner är i regel en rejäl symptomlindring i ca 6 år. Efter detta så får patienten tillbaka symptomen i s.k. Skop under dygnet, för att efter några år få allt längre perioder av olika symptom. En sjukdom som är besläktad med Parkinsons sjukdom är Shy Dragers sjukdom, symptomen är mycket lika de vid Parkinsons.

Huntingtons sjukdom

En ärftlig sjukdom som man inte kan få om inte ens föräldrar har eller kommer att få sjukdomen. 5 per 100 000 invånare beräknas få Huntingtons sjukdom. I Sverige finns det mellan 500-1000 invånare med sjukdomen. Symptomen är ofrivilliga grimaser, ofrivilliga höjningar och sänkningar av ögonbrynen, ostadig gång, reflexmässig böjning och sträckning av fingrar, en dansande gång m.m.
Personen lider av ofrivilliga rörelser som kan göra honom deprimerad. Efter en längre tids sjukdom så avtar rörelserna och kroppen slutar efter hand att fungera. Det finns mediciner som kan dämpa de ofrivilliga rörelserna och de psykiska problemen.

Personer med Downs syndrom drabbas ofta av Alzheimersliknande symptom och hos dom så har ofta sjukdomen ett snabbare förlopp. ALS – degeneration av nervceller, Subranucleär paralys - degenerativ sjukdom, subcortikal glios - Skador i cellernas stödjevävnad är också exempel på sekundärdementa sjukdomar.

Parkinsons sjukdom

1000-2000 personer insjuknar varje år och ca 1 % av Sveriges pensionärer har sjukdomen som debuterar i 50-60 års ålder. Symptom är skakningar (tremor) stelhet, nedsatt rörelseförmåga (hypokinesi) och falltendens. Parkinson sjukdom orsakar att dopaminet i hjärnan minskar så att acetylkolinet istället får övervikt, vilket leder till skakningarna. Av Parkinsonpatienterna så är det osäkert hur många som utvecklar demenssymptom, allt mellan 10 till 80 % finns det siffror på.
Behandling (L-dopa) på Parkinson ger goda resultat och i första skedet kan patienten få så mycket som 6 år utan större symptomkänningar, efter detta kommer symptomen smygande tillbaka i intervaller under dygnet. Detta tillstånd av bättre och sämre sjukdomstillstånd kallas fluktuation.
Shy dragers sjukdom är en släkting till Parkinsons sjukdom och startar med yrsel och urineringssvårigheter och efterföljs av tremor och stelhet samt förlångsammade rörelser och gångsvårigheter.

Huntingtons sjukdom

En starkt ärftlig sjukdom som man bara kan få om ens föräldrar bär på den.
5 av 100 000 invånare beräknas få Huntington. ( I Sverige finns ca 500-1000 som bär på sjukdomen) Symptomen är ofrivilliga grimaser och nickningar, ofrivilliga höjningar och sänkningar av ögonbrynen, ostadig gång, reflexmässig höjning och sänkning av fingrar samt en lite dansande gång (sjukdomen kallas ibland för danssjuka). Personen lider av de ofrivilliga rörelser som kan orsaka depression. Efter ett längre sjukdomstillstånd så avtar tillslut de ofrivilliga rörelserna och personen blir tillslut oförmögen att röra sig.
Huntingtons sjukdom har mediciner som kan dämpa de ofrivilliga rörelserna och de psykiska problemen.

Pseudodemens

Falsk demens, som det ibland kallas, är en form av förvirring som kan likna symptomen vid demens. Saker som påverkar till ett tillstånd av pseudodemens är miljöbyte, stress, febersjukdomar, urinvägsinfektion och lunginflammation. Man behandlar sjukdomen genom att ge lämplig medicin beroende på vad som utlöst det. Symptomen brukar komma plötsligt och gå i perioder ( konfusion) av demensliknande symptom och normalt tillstånd för sjukdomsbilden. En lugn och trygg miljö kan förbättra konfusionen. En äldre människa kan i samband med tex. en sjukdom känna ångest, oklarhet i minnet och tankarna. Detta tillstånd går i regel över efter några dagar.

Depression

En depression hos en äldre människa brukar symptommässigt inte likna de hos en yngre, att minnas saker blir svårare för en äldre deprimerad. Symptom som ångest, skuldkänslor, vanföreställningar är symptom som den äldre inte gärna går till läkaren med. Istället så söker personen läkarvård för de kroppsliga symptom som kan komma av depression. I åldern 80+ så kan våra transmittorsystem vara försvagade till den grad att en vanlig vardagspåfrestning kan utlösa en depression. Depression hör ihop med seratoninhalterna i hjärnan.

Demensutredning

Syfte;

· identifiera möjlig orsak till symptom på sjukdom
· identifiera depression, konfusion eller sekundära demenssymptom
· Fastställa vilken demenstyp personen lider av
· Fastställa vad patienten har kvar i kroppsfunktioner samt förlorat
· Fastställa rätt vårdnivå
· Ge anhöriga information om tillståndet och ge information om vilka stöd som finns för den dementa

Att göra en utredning under sjukdomens tidiga skeden är mycket viktigt för att man inte ska förlora viktiga kroppsfunktioner. Man behöver veta vilken omvårdnadsnivå som patienten behöver. Är hon äldre så kan det räcka med en utredning hos en husläkare om det inte råder några tvivel vad personen drabbats av. Prover på sjukdomens art bör ändå göras. Personer under 65 år bör alltid skickas vidare till specialist.

Specialist

Om man misstänker ett demenstillstånd i ett tidigt skede kan man remiteras till en specialistklinik. Syftet med detta är att utreda oklarheter och att bedöma behandling av yngre demenspatienter. Man frågar komplicerade frågor som kräver normalt tänkande. Patienten kan ofta berätta om sitt tidigare liv utan större problem, men när man går närmare i tiden så försöker många att gömma sin glömska genom att svara undvikande på frågorna som tex. – det kan vara antingen eller beroende på tidpunkt..
Många undviker att svara på frågorna av rädsla att bedömas som dement.
Beroende på resultat från frågorna så går man vidare i utredningen.

Följande undersökningar kan göras vid demensutredning; (Status)

· hereditet (ärftlighet)
· Anamnes (tidigare somatiska/psykiska sjukdomar)
· Aktuell medicinering
· Somatiskt status
· Hjärt- och lungröntgen
· EKG – Elektrokardiografi (hjärtats impulsmätning)
· Psykiskt status
· Mini mental test (se bilaga)
· Psykologundersökning
· Urinprover (socker, äggvita)
· Blodprover (ex B-SR, B-HB, S-ALB)
· Läkemedelskoncentration (över/undermedicinerad)
· Psykologundersökning
· Serologi (syfilis, borrelia, hiv)
· CT skalle (skiktröntgen)
· EEG (Elektroencefalografi, mätning av hjärnans elektriska aktivitet)
· Likvoranalys ( ”ryggmärgsprov”)


Blodflödesmätning

Patienten får andas in ett radioaktivt ämne som man sedan med hjälp av röntgen spårar. På datorskärmen kan man sen se var i hjärnan som det är minskad aktivitet och detta ser man med hjälp av en färgskala där mörkgrön betyder minskat blodflöde och rött betyder rikligt flöde. Man måste inte ha demens för att flödet i någon del har minskat, det är normalt att skalan skiftar i hjärnan på en frisk hjärna. Om man misstänker demens så kan man se i färgerna om det man trodde verkar stämma.

Språkligt bortfall och hantering av demenspatienter

Det kan vara svårt att förstå en demensdrabbad människas språk. Vad man bör tänka på är att även om du inte tycker att det som patienten säger verkar meningsfullt, så kan det vara det för den dementa. Vårdtagaren försöker att leva ett så bra liv som möjligt med alla hjälpmedel som den kan tillgå och en oförstående omgivning är så klart inte bra för den egna självkänslan. Allt som den dementa går igenom är inte sjukdomsrelaterat, mycket av hur patienten beter sig beror på hur den var förut. Ett bra bemötande från omgivningen är därför viktigt för den fortsatta sjukdomsbilden. Lika svårt som det är för ett litet barn att göra sig förstådd kan det vara för en dement. Ett logiskt tänkande om vilka behov som vårdtagaren har är viktigt.

Avled inte tankarna om en patient koncentrerar sig på något, låt den lilla tankeförmåga som hon har få vara där. Man ska visa respekt och hänsyn och inte tillrättavisa den demensdrabbade. Den behöver inte få höra om sin nedsatta tankeförmåga, depression är alltför vanligt bland de dementa.

16 råd vid bemötande av dement person;

1. Möt den dementa som den är
2. Har du inte tid att vänta på reaktionen vid ett ”hej” så är det bättre att inte hälsa alls
3. Ta alltid kontakt rakt framifrån, personen kan lida av tunnelseende
4. Var uppmärksam och lyssna, den dementa menar alltid vad hon säger, men kan kanske inte alltid säga vad den menar
5. Prata i nuet, och utan minnen tex. -idag var vi… istället för -minns du när…
6. Inse att verkligheten för den drabbade kanske inte stämmer med din verklighet
7. Prata om gamla tider om den drabbade befinner sig i gamla tider i sin verklighet
8. Låt den dementa diska om hon vill , du kan alltid diska om ( när hon inte ser)
9. Fråga om personen vill ha hjälp, istället för att ge den spontant
10. Övertala inte i onödan
11. Sitt tillsammans med den dementa vid måltider och inta måltiden tillsammans, färglägg maten, vit fisk mot en vit tallrik kanske inte uppfattas som mat.
12. Ta reda på trygghetsingivande saker som du kan visa den dementa
13. Berör personen så att den känner trygghet, beröring frigör hormonet oxytocin som inger lugn
14. Säg inte till den dementa att du ska gå hem, den kan uppfatta det som att den också ska göra det.
15. Använd nuet, en dement lever inte efter klockan
16. tillåt dig att bli arg, men låt ilskan rinna av dig i ett annat rum. Visa inte dina upprörda känslor för den dementa.

En grundläggande regel är att aldrig säga till en dement person att det den säger är felaktigt, istället kan man försöka tänka vad det är den försöker säga eller bara fortsätta lyssna. Att övertala någon är sällan bra, man kan locka istället genom att själv säga att middagen verkar bli riktigt god eller nåt liknande.
Det finns en realitetsorientering (RO) som fungerar som kommunikation genom bilder, skyltar eller annat som underlättar intrycket av omgivningen för den dementa. Om den dementa har vanföreställningar så menar RO att man ska tala om vad som gäller, t.ex. om den dementa vill åka till sin mamma och mamman är död sen länge, så ska man konsekvent tala om att mor är död.
Ett annat sätt är validation, där du följer med in i samtalet i den verklighet som den dementa uppfattar. Om den dementa tror att det är 1950 och att hon är ung, så prata på ett sätt som att ni är i dåtiden. Detta kräver kunskap om hur personen var då.

Omvårdnad

Det finns vårdtagare som inte är medvetna om sin demens och som inte verka lida särskilt av den heller. Dessa brukar vara på gott humör och ganska okomplicerade. Det finns även vårdtagare som tidigare varit personer som alltid fått höra beröm och som gjort stordåd i sina tidigare liv och dessa personer kanske inte alltid kan ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Demens

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-05-31

    Hej..Jag har skrivit te dej

  • Inactive member 2006-06-14

    väldigt bra arbete! Intressant

  • Inactive member 2006-06-14

    Till er som önskar källförteck

  • Inactive member 2007-05-10

    Ett mycket bra och välgenomtän

  • Inactive member 2008-05-11

    väldigt bra arbete.

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-13]   Demens
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5193 [2018-12-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×