Upplysning och förromantik

17 röster
65686 visningar
uppladdat: 2001-04-22
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Petter Lövgren

Upplysningen och förromantiken

GB skolan Sollefteå
Upplysning

1700-talets litteratur innehöll många och mycket. Likväl förnuft och rytm som känsla och oregelbundenhet. Detta kan verka en aning förvirrande för den oupplyste. Jag ska reda ut dessa begrepp i denna uppsats om upplysningen och förromantiken.

Ett skede på 1700-talet kom att kallas upplysningstiden efter de många vetenskapliga och filosofiska framgångar som uppnåddes. Det var en önskan om att sprida kunskap och förnuft som satte igång en våg av olika åsikter. Den bidragande orsaken till de många olika ismer och synsätt var att man började ifrågasätta saker istället för att lugnt flyta med i utvecklingen. De framsteg och upptäckter som gjordes återfanns främst på det naturvetenskapliga planet. Det rörde allt från avancerad filosofiska teorier till enkla beskrivningar om hur t ex en väderkvarn skulle användas på bästa sätt. Just önskan att betona hur viktigt det var förmedla kunskap om hur man rent praktiskt skulle använda sig av de uppfinningar och tekniker som upplysningen förde med sig kallas utilism.

Trots alla tekniska framsteg var det inte bara ismer och synsätt med rent praktiska budskap som spreds. Rationalism och empirism var två viktiga ismer som presenterades av John Locke Båda betonar vårt användande av förnuftet, något som skulle bli typiskt för upplysningens litteratur. Att på empirisk väg nå kunskap betyder att erfarenhet och förnuft ska samverka för att ge resultat. Dessa ismer visar på hur man ska tänka för uppnå bästa resultat. Humanitet och jämlikhet, också de presenterade av Locke, var något relativt nytt och var därför inte lika självklara då som de är för oss idag. En av orsakerna kan vara att samhället så markant var indelat i klasser. Inte lika självklart i världen idag är humanitet, d v s protest mot bland annat tortyr, dödsstraff och slaveri. De rent religösa ismerna som kom var den plikt- och nyttobetonade deismen och ateismen som såg den fysiska verkligheten som det enda existerande. Båda uppkom genom att man även ifrågasatte kyrkans läror, inte bara de naturvetenskapliga. Ateisterna med sitt materialistiska synsätt menade att Gud inte existerade eftersom han inte verkade på det fysiska planet.

Alla dessa åskådningar återkommer i texter av många författare vilket jag senare kommer att beskriva och försöka reda ut.

Upplysningens litteratur spred de olika synsätten på ett effektivt sätt. Men spridandet av kunskap bidrog även till att utveckla språket. Ett tydligt exempel på själva språkets betydelse hittar man i de engelska veckotidsskrifterna The Tatler och The Specatator från 1711. Där skrev Richard Steele och Joseph Addison. Deras sätt att skriva kom i hög grad att utveckla det engelska språket.

En av de bäst kända upplysningsromanerna från denna tid är Robinson Crusoe av Daniel Defoe. En författare som skilde sig från mängden på det sätt han förespråkar upplysningens tankar och idéer, men främst för att boken är skriven i jagform. Detta gav en mer personlig syn på berättelsen vilket också gjorde den mer spännande. Känslan av att själv bli strandad ensam på en ö efter att ens skepp förlist gjorde succé och boken blev mycket populär. Ensam på ön helt utlämnad åt sig själv måste använda sig an förnuft och erfarenhet för att överleva. Bokstavligt talat behövs upplysningens idéer, empirism och rationalism, för att överleva och få ett samhälle att fungera.

Den store författaren och samhällskritikern Jonathan Swift var bosatt i Dublin i det katolska Irland. Hans mest kända verk är Gullivers resor. Även denna berättas i en inlevelsegivande och spännande jagform. Handlingen i boken centrerar sig kring fyra sorters mänskliga varelser. I skapandet av dessa har Swift tagit intryck av den nya uppfinningen mikroskopet. Lilleputtarna och Jättarna är exempel på sådana varelser. Innehållet som enligt Gulliver skulle ses som den hårdaste kritik mot England blev istället uppskattat som ett storslaget äventyr, inte minst för sin fantasirika och spännande handling. Swift ville med Gullivers resor visa sin avsky för England och dess samhälle som förtryckte det katolska Irland. Här ser man ett exempel på att upplysningen innehöll mycket samhällskritik.

Trots att det var i England och Frankrike upplysningen var som störst, hade vi i Norden också tagit intryck av Europas kultur. En av de nordiska författarna var Ludvig Holberg som skrev om Jeppe på berget. En både tragisk och komisk historia om den högre klassens översitteri samt den maktgirighet som kan drabba människan. Den nedsupne Jeppe vaknar upp som baron på ortens herrgård. Denna nya ställning gör som sagt Jeppe grym och elak. Det hela är egentligen ett trick av den verklige baronen som slutligen återställer all till det rätta. Den tragiska och patetiska Jeppe återvänder ovetande till krogen för att åter dricka sig ren från olycka. Holberg bedriver kanske inte ren upplysningspropaganda, men hans skarpa samhällskritik ät ofrånkomlig.

För att avsluta en tid av upplysning bör Voltaire nämnas som den store förespråkaren för upplysningen. Det var även den litteratur som just förespråkade upplysningen som blev mest uppmärksammad, trots att han skrev många olika saker, t ex skönlitteratur, teater och dikter.
I anknytning till Jordbävningskatastrofen i Lissabon när omkring 30 000 människor förolyckades skev Voltaire Candide eller optimismen. Den förlöjligar den rådande optimismen. Denna optimism handlade bland annat om människans godhet och att världen var perfekt.

Att författare förlöjligar varandra , folket och inte mist sig själva är ett intressant fenomen. Varför det var så vanligt kan förklaras med att upplysningen kom de så många olika synsätt. Detta skulle leda till att alla inte tyckte likadant. Att man driver med sig själv som författare kan bero på att man ville visa att man hade en viss självdistans till det man skrev. Trots den delade synen på samhället ville författare visa att man skulle vara objektiv, inte bara koncentrera sig på sina egna verk och idéer.


Förromantik

Förnuft och plikt dominerade inte 1700-talets litteratur. Som jag tidigare förklarat har alla synsätt sin motsats och kritiker. Förnuft och plikt besvarades med känsla, frihetslängtan och personlig upplevelse. Tidsperioden för detta oregelbundna och pompösa sätt att skriva på kallas förromantik. Här blev det slutgiltiga målet längtan bort från det verkliga trista samhället och finna den äkta känslan. Ett effektfullt och smidigt sätt att beskriva känslor var att likna dem vid naturen. Denna naturkänsla beskriver naturen när den är som mest dramatisk, t ex en porlande bäck, stormande vind glittrande vatten osv. I och med känslobetoningen började man skriva på ett mer personligt sätt ur en individualistisk synvinkel. Den individuella upplevelsen blev viktigast. Därför kretsar många förromantiska handlingar kring en person, därav begreppet individualism. Samuel Richardson vidareutvecklade den individuella känslan med sin brevroman. Den förmedlade känslor på ett mycket personligt och individualistiskt sätt och passade därför perfekt till förromantisk litteratur.

Genom att betona känslan blev också dramatiken större. För denna typ av diktning passade inte stilar uppbyggda av regler. Därmed skulle diktaren, även kallad geni, utforma sina egna regler och eget sätt att skriva. Detta ledde till många olika sorters romanformer. En följd av det var att det innovativa och ovanliga blev på modet. Charles-Louis de Montesquieu var trots allt upplysningsman, men det hindrade honom inte från att sprida intresset för det som sagt ovanliga och särpräglade. Men han beskrev också styrkan i det ursprungliga, ofta primitivt och barbariskt. Han förespråkade den allmänna förromantiska uppfattningen om att den äkta dikten fanns i det ursprungliga. I sin klimatlära beskriver han just grunderna i olika människor beroende på klimatet där de bor. Människors personlighet i varma länder är mer kulturellt inriktad eftersom de inte är lika beroende av att arbeta för att överleva som människor i kallt klimat.

James MacPherson var en äkta förromantisk diktare. Han behandlar alla ingredienser och mer därtill som bör finnas med i ett förromantiskt verk. I Ossians sånger sjunger den blinde barden Ossian om det som kunde liknas vid en dåtida såpopera, döda hjältar. Vackra kvinnor och ett stort vemod. Allt detta mot bakgrunden av ett landskap som fullkomligt exploderar i överdriven naturkänsla. Hela geografins register spelas ut och rivs upp, bara i syfte att skapa effekt. Det lyckas sannerligen, det är det ingen tvekan om.

Jean-Jacques Rousseau var både skönlitterär författare och idédebattör. Sin prisbelönta teori om att människor föds goda men förstörs av omvärlden finner jag mycket intressant och insiktsfull. Det tyckte däremot inte vissa upplysningsmän som trodde stenhårt på ett optimistisk synsätt.
Som diktare är Rousseau bland annat kändför Romeo och Juliadramat Julie från 1761. Saint-Preux är informatör åt den adliga Julie och av lägre rang, vilket gör deras kärlek omöjlig. Dikten är skriven som brevroman, formen som Samuel Richardson utvecklade. Detta gör tragedin och lidelse än mer effektfull och dramatisk. Det som verkligen är skicklig och känslig dikt är Rousseaus självbiografi betitlad bekännelser. Där berättar Rousseau väldigt öppet om sitt liv ur sin egen synvinkel, även där ett exempel på effekten i en individualistiskt berättarstil.

Den mest dramatiska och känslosamma av alla förromantiska stilar var Sturm und Drang. Det är tyska för storm och känsla. Den betonade längtan efter frihet och angrep sådant som kunde förhindra den fria kärleken och lidelsen. För att bäst beskriva den tragiska och smärtfyllda sidan i Sturm und Drang ska man titta på brevromanen Den unge Werthers lidanden av Johann Wolfgang von Goethe. Werther blir fullkomligt besatt av Lotte, vilken redan är bortlovad till en annan man. Genom brevroman på ett individualistiskt sätt beskriver han sina känslor. Han blir helt upptagen av sina egna känslor och tänker endast på hur synd det är om honom som inte kan få kvinnan han älskar. Berättelsen betonar den smärtsamma känslan obesvarad kärlek kan ge. Vad är representerar då stormen i Den unge Werthers lidanden? Jo, man skulle kunna säga att det är Werthers stormande passion för Lotte och längtan betyder hur mycket han lider i längtan efter henne.

Goethe hade även tagit del an sin vän Johann Gottfried Herders åsikter om folkdiktning. Herder menade att det mest kraftfulla fanns i folkdiktningen. På förromantiken betonade man som sagt det ursprungliga och vad kunde då vara mer ursprungligt än folkdiktningen. Goethes bidrag till denna stil var Älvkungen. Det ursprungliga i den dikten ligger att naturen har den verkliga makten över människan. Den kan tolkas som att det i tidernas början var naturen och dess storhet som var det viktigaste. Även det ett förromantiskt drag.

Efter fynden av de vulkanbegravda städerna Pompeji och Herculaneum vid Neapelbukten skapades en ny stil, nyklassicism. I denna ställdes det forngrekiska samhället som förebild. Den franska klassiciteten hade satt romerska skalder som förebilder. Goethe inspirerads av denna nya stil som han dessutom utvecklade. Den blev nästan som en blandning av upplysning och förromantik. Förnuftet och humaniteten från upplysningen samt känslan oregelbundenheten från förromantiken.

En god vän till Goethe, Friedrich von Schiller skrev likt Goethe bland annat individualistiskt om personer som inte kommer överens med sig själv och sina känslor. I Rövarna vill huvudpersonen Karl von Moor hämnas på sin bror efter ha blivit förvisad. Han ger sitt ord till en grupp rövare, tillsammans med sina nyfunna vänner stjäl han från de rika och ger till de fattiga. Men Karl vet inte om han verkligen gör rätt och det hela slutar med att han dödar sin älskade och ger upp sitt kriminella upptåg.


Svensk upplysning

Svensk upplysning var inte lika framstående som fransk och engelsk men det fanns ljuspunkter av förvisso många var mycket inspirerade av engelsk och fransk upplysning. En av dessa var Olof Dalin. Han var likt Joseph Addison och Richard Steele journalist och skrev i en veckotidskrift. Den hette Den svenske Argus. Dalin skilde sig från de båda engelsmännen på det viset att han direkt attackerade det han ville kritisera istället för att som hans engelska kollegor framställa det negativa som löjligt. Men han likande dem i den aspekten att han bidrog till att utveckla det svenska språket. Han förespråkade ett rent språk utan låneord. Han använde lätta ord och korta meningar. Det var ett sätt att nå så många läsare som möjligt. Den nya stil som Dalin använde ansågs så viktig att den kom att kallas nysvenska.

Förespråkare för den fransk-klassiska regeluppbyggda litteraturen fanns även i Sverige. En av de så kallade litterärare salongerna som diskuterad upplysning var tankebyggarordern. Hedvig Charlotta Nordenflycht var den drivande kraften. Trots hennes intresse för fransk-klassicism var det de dikter med tydliga förromantiska drag som blev kända. Personliga kärleksupplevelser berättade på ett tydligt individualistiskt och känslosamt sätt.

Sverige som under ledning av del litterärt intresserade Gustav III inte ville hamna efter i den kulturella utvecklingen härmade därför för att nå framgång. Den Svenska Akademin var en blåkopia av den franska som Gustav III en gång hade äran att besöka. Akademin skulle likt den franska utveckla språket.

En av de som på kunglig begäran tog plats i Akademin var Johan Henrik Kellgren. Han arbetade mestadels som kritiker i Stockholmsposten som han grundade tillsammans med Carl Peter Lenngren. Han var inte en nådig mot de mindre begåvade poeterna och diktarna. Kellgren var en upplysningsman som inte försummade ett tillfälle att kritisera förromantiken. En av måltavlorna var Thomas Thorild, en förromantisk skal av god klass. Mellan Kellgren och Thorild rasade länge en litterär strid. Kellgren förlöjligade Thorilds sätt att skriva och Thorild svarade med avancerade invändningar för den fria smaken.

Kellgren kunde inte, trots sin envisa uppfattning om upplysningens storhet, motstå att inspireras av förromantikens känsla. Den nya skapelsen är en seriöst hängiven kärleks upplevelse. Att den har tilläggsrubriken Inbillningens värld kan ha att göra med att han litet smidigt frånsäger sig den förromantiska stilen. Men egentligen är det fel eftersom längtan att fly den materiella världen också typiskt förromantiken.

Den tredje länken i Stockholms Posten utgjordes av Anna Maria Lenngren. Hon ville inte se sig som författare, mest för att slippa inblandning i Svenska Akademin. Hennes Anonyma framtoning märks även i hennes dikter vilka sällan berörde hennes privatliv. Till skillnad från den något individualistiske Kellgren skrev hon subjektivt utifrån sina egna observationer och resonemang, ett typiskt drag för upplysningen. Hon förespråkade inte den ungdomliga friheten utan undervisar däremot allvarligt och träffsäkert om kvinnans plikter i hemmet. Att döma av hennes kritik mot adeln och kvinnouppfostran var hon inte nöjd med samhället. Carl Peter Lenngren kan ha varit en aning skamsen över att ha blivit överträffad av sin fru. Anledningen till detta uttalande är att han efter Anna Marias död gav ut en samling av hennes dikter under namnet ”Skaldeförsök”.

En av vår största, Carl Michael Bellman, för avsluta svensk upplysning med sitt största verk Fredmans epistlar. En samling av totalt 82 sty...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Upplysning och förromantik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-04-22]   Upplysning och förromantik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=517 [2019-10-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×