Ekologi Instuderingsuppgifter

4 röster
13964 visningar
uppladdat: 2005-12-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Ekologi
Av Madeleine Hammarström SpFg3

1. Ekologi är läran om sambanden mellan djur, växter och deras levande och icke levande livsmiljö.
Ekologiskt system även kallat ekosystem är uppbyggda av flera djur- och växtarter tillsammans. Det finns flera olika ekosystem som i sig är unika då de har just sin sammansättning av djur och växter.

Ekosystem= avgränsad del av naturen där miljön är relativt enhetlig t.ex. skog eller sjö där samspelet mellan organismer studeras.

Ett ekosystem är beroende av en mängd saker för att det ska gå runt och fungera. Saker som PH-halten, mineraler, näringstillgångar, avfall och metaller är saker som påverkar och i vissa fall drar med sig ekosystemet till botten. I ekosystemet fungerar inte självständighet då allt bygger på samspel och samarbete vilket gör det viktigt att en bra näringsväv finns tillgänglig och används. Det är även viktigt att antalet primärproducenter, sekundärproducenter och nedbrytare stämmer överens med de resurser som finns tillgängliga.

Om man kollar i ett Akvarium som också har sitt egna ekosystem fungerar inte det riktigt likadant som en skog eller sjö, då mestadels av dess näring kommer utifrån akvariets gränser. Människan bestämmer vilka fiskar, växter osv. som skall finnas med i sammansättningen av ekosystemet, detta leder till att dess förutsättningar inte blir lika goda som när de bygger upp sitt ekologiska system tillsammans. Dock finns människor till för hjälp även här då de är givare av både boende och näring i alla former. Skulle det vara syrefattigtvatten, fixar människor antingen syretabletter eller växter, ljus och värme kan även här regleras av de utomstående.
Akvariets organismer samspelar självklart även här som överallt annars, dock är de inte i lika stor behov av samspel här som ute i den värld som inte sköts av människor.

2. Populationsekologi är vetenskapen om de mekanismer som påverkar och bestämmer populationens storlek, utbredning och fluktuationer.
a) Totalantalet av en samling individer av en viss art som finns inom ett visst definierat område kan påverkas av två saker. Det ena är tillskott och detta genom födslar eller immigration. Det andra är då den negativa förändringen, förlust, genom dödsfall och emigration.
b) Att organismer påverkar varandra visste vi redan, de påverkar varandra negativt men också i vissa fall positivt. Självklart spelar organismernas existens roll för andra arter då det handlar om tillgång på resurser, detta syns mer då tillgången på föda, boende etc. är låg. Om samspelet mellan två olika organismer är negativ uppstår ofta konkurrens och som logiken säger blir det ofta den starke utav de två arterna som vinner. Den svage i denna relation är då sämre utrustad för att leva och samspela i den natur den för tillfället lever i. Den art som inte är utrustad med krävande egenskaper för att klara livet i naturen dör ofta ut för att senare kanske komma tillbaka bättre rustad för livet i den hårda naturen. Som oss människor har organismer utstakat revir för att öka trygghet och minska risken för den minskning av resurser som arten i fråga är i behov av. Revir är inte alltid något som är utan konsekvenser, speciellt inte då populationstätheten är hög och populationen stor då detta kan innebära både risker och problem då utrymmen inte finns, dock är reviren som mest användbara under dessa förhållanden. Klimatförändringar som inte är till favör för organismen bidrar även den till mortalitet bland arten och ger svårigheter för att ekosystemet just den organismen ingår i skall kunna vara i fortsatt existens.
Samspelet mellan de olika organismerna inom ekosystemet behöver som sagt inte vara negativa, de kan mycket väl dra fördel av varandras existens. Bland annat när det gäller skydd och boende men även näringskälla etc. Detta positiva samspel kallas mutualism.

3. Samhällsekologi är mängden organismer i en gemensam miljö, som inbördes påverkar varandra.

Anledningen till varför olika organismer invandrar till de utplånade områden kan vara flera, men troligtvis är det samma anledning som varför de kom dit från första början. Utplåningen kan bara den bero på en mängd saker den också, t.ex. skogsbränder, kalhuggning eller som det förekom sig då istiden drog över Norden. I vilken ordning de olika organismerna börjar befolka det tomma området kallas succession. Beroende på i vilken natur invandringen sker förändras givetvis vilka organismer som befolkar sig på området.
Om man tar ett exempel med bergshällar, där det är lavar som utvecklas först, som sedan genom sin utsöndring av sura ämnen påskyndar vittring av berget som i sin tur bidrar till jordbildning. Jorden får sina salter och en del annan näring av lavarna som senare i framtiden tyvärr konkurreras ut av de växter som vuxit fram med hjälp av jorden. Konkurrensen är ,som man logiskt förstår, låg i början men blir allt hårdare ju fler arter som rotar sig kämpar för sin fortsatta existens.

Även när det gäller djur på vår jord förekommer det mortalitet och utrotning av arter pga. klimat och andra miljöförhållanden. Vi har nu börjat inse att det inte miljön inte är självklar utan att vi måste ta hand om den om våra efterkomman ska få ta del av den på samma sätt som vi fått göra.
Man har kunnat följa successionen av djur nu på senare till och sett att en av de tidigaste arterna när det gäller djur var en mycket liten mask, borstmask. Man kunde även se att egenskaperna hos djuren varierade kraftigt då masken hade lång livslängd, mycket tålig men var känslig för konkurrens. Borstmasken är likt lavarna på bergshällen en mycket enkel organism.
Däremot utvecklades en art av ormstjärna som även den hade lång livslängd men i sin tur hade långsam förökning. Detta visar inte bara att man kan se mycket mer av naturen vad man någonsin kan tänka sig utan även att egenskaperna varierar, inte bara hos människor utan även hos djur och växter, (man kan även se att det troligtvis inte finns någon organism med de perfekta egenskaperna.?!)

Under successionen bland djur ökar givetvis antalet arter så länge de är fler än se som dör. Logiken där är lik den som gäller oss människor, så småningom når naturen ett maxantal arter och antalet kan i detta stadium bara sjunka, vilket ofta sker iom konkurrensen. När detta gått över, när det varken blir immigration eller emigration av nya arter har successionen nått ett stadium som kallas klimaxstadium.

När en organism dör är den näring år nedbrytare och invaderas därför av dessa som leder till att organismen tillslut försvinner helt. Olika nedbrytare gör sin speciallitet när det gäller den döda organismen och efter det att de gjort sitt arbete kan man inte längre känna igen organismen. Det som eventuellt återstår följer ofta med regnvattnet ner i marken eller på annat sätt omvandlas och återges i näring till andra arter och organismer.

4. Förändringar som stör successionen brukar kallas störningar och dessa finns det två olika sorter av. De som människan orsakar och se naturligt orsakade. Störningarna kan vara stora men också mycket små. Predatorer är en slags störning som gynnar de ”svaga” i konkurrensrelationer då predatorerna ofta gör handlingar som den svaga inte skulle klara av men gynnar denne. Tex. Äter nötkreatur den höga vassen som växer vid de långgrunda stränder och som ger de kortvuxna arter som bor i vassen luft och ljus för att inte kvävas av den annars så höga och tjocka vassen.
Ängar är en annan störning som idag inte är lika stor som den var förr, därför är många av ängarnas alla insekter och örter utrotningshotade idag. Den då årliga störningen i form av betesdjur men framför allt slagning av hö med lie gynnade en mängd arter.

5. På grund av den klimatförändring som skett i Sverige minskar lövskogen i vårt land då barrträd så som gran och tall börjat vandra söderut och då trängt undan lövträden.

a) Dock finns det gott om lövskog i Östasien, Väst- och Mellaneuropa samt USA där den breder ut sig allt mer.
Lövskogens avfall består som man förstår till största del av döda löv som har ett relativt högt PH-värde och är snabbförbrända. Detta trivs daggmasken i och blandar den mineraljord som den lever i med humus, avfall som blivit finfördelad, ett organiskt material som ger jorden näring. När daggmasken blandar jorden gör masken den jordmån porös och inte alls kompakt som man kan tänkas tro.
Det som utmärker lövskogsmarker är just att den är trivsam för daggmasken.
Blandningen blir mull och anses vara den bästa jordmån för den eventuella växtproduktion, den jordmån som brukar kallas brunjord. Anledningen till att våra åkrar ligger på gamla lövskogsmarker är att mullen är just anpassad för växtproduktion då den är näringsrik och effektiv för odling.

b) Barrskogar är inte bara den skog som dominerar markytan i Sverige utan breder även ut sig över andra delar av norra halvklotets tempererade zoner. Här är det granen som är lite mer känslig i sin markkvalitet då den trivs bättre där det finns mer näring i marken till skillnad från tallen som kan leva både där det är torr och närningsfattig men även på mycket fuktig mark.
Avfallet från barrträden är inte alls lika snabbt nedbrutna som löv, detta gör att marken får en surhetsgrad som inte gillas av daggmaskar. Trots detta verkar barrskogen klara sig relativt bra med dess svampar som hjälper till med nedbrytningen och skyddar träden mot parasiter och andra organismer som hotar barrskogens träd. Jordmån som finns i denna skog kallas podsol och är mer kompakt än mull (brunjord) då det inte finns några daggmaskar eller bakterier som hjälper till att tränga ner i jordens skikt och blanda runt och lösa upp.

6. Vattenekosystem finns det två av, sjöar och hav. När det gäller sjöar finns det två olika sorter även där, näringsfattiga och näringsrika sjöar.
De näringsrika sjöarna ligger ofta belägna nära jordbruksåkrar, vid rik vegetation. Sjöarna intill jordbruk får sin näst intill basiska PH-halt från läckage från just jordbruk och neutraliserar därför den surhet som annars försurar våra insjöar. Dessa har därför aldrig problem med försurning och därigenom kalkning av sjöarna. Detta till motsatts för de näringsfattiga som ofta blir utsatta för och mycket känsliga för försurning då de finns vid barrskogar och vid sparsam vegetation. Här har stranden en mycket sparsam växtlighet och botten består av en mycket näringsfattig blandning av sten, grus och gyttja.

Beroende på årstiden beter sig de efter istiden uppkomna sjöarna. Under vintertid ligger isen lagd som ett lock över sjön och gör så att vindarna inte kommer åt att blanda runt vattnet så en stagnation uppkommer och det ”varma” (+4’) vattnen ligger på botten av sjön.
När våren kommer smälter isen och vindarna gör en blandning av vattnet vilket leder till att den lägsta temperaturen är i hela sjön, överallt. I och med temperaturutjämningen och att det blir varmare kommer all näring upp ifrån botten upp på ytan. Syret går åt motsatt håll och vårblommningen är igång.
Det är nu planktonproduktionen ökar drastiskt och vattnet får en gröntonad färg.
Sommaren har en blandad temperatur där värmen ligger på ytan men där vinterkallt vatten finns kvar på botten där de stagnerat. Produktionen är under denna period liten då näringen inte når ytan eftersom stagnationen håller vattnet kvar lugnt på botten.
Höstperioden gör att omblandningen åter sker och närningen kommer upp till ytan och ger produktionen fart igen, även här är temperaturen den samma i hela sjön. (likt våren) Nu sker en så kallad höstblommning.

Hav är en annan typ av vattenekosystem, Östersjön är ett exempel. Havet har genomgått många faser och förändringar genom tiden, först täcktes den av inlandsisen som gjorde den till en stor saltvattens sjö. Efter detta blev det en vik, för att senare igen bli en sjö. Idag är det en av världens största brackvattenshav, dvs. en blandning av söt och saltvatten
Detta är en mycket svår miljö för djur och växter att leva i iom dess extrema förutsättningar. Syrehalten i Östersjön är mycket låg och man har räknat ut att syret på botten av havet inte byts ut mer än under speciella tillfällen som inträffar endast vart 5:e år.

7. Övergödning, dvs. att det tillförs mer näring än vad som behövs. Detta gäller främst fosfor och kväve som överkonsumeras. Dock kan vi inte bara klanka ner på oss själva när det gäller övergödning då det inte BARA är människans utsläpp som påverkar utan även berggrundens söndervittring som spelar er roll också.
Om det ämne det är brist på tillförs i kraftig mängd kan övergödning uppkomma och detta påverkar inte bara djur och växter kemiskt och fysikt utan även biologiskt.
Bidragande orsaker till övergödning kommer som sagt mycket ifrån människans utsläpp inom flera kategorier så som, förbränning av fossila bränslen då kväveutsläpp görs. Jordbruk som släpper ut fosfor och kväve genom konstgödsel. Även reningsverk som inte lyckas få renat urinen tillräckligt, fosfor i urinen rinner rakt ut i vattendrag som genom detta bidrar till övergödningen.

8. De kretslopp som man talar om mest är kvävets, kolets, vattnets, fosfor och svavel. Här kommer kort redovisning om några utav dem.

Kväve: det cirkulerar från att vara bundet i organiska ämnen till att finnas i ammoniumjoner och nitrat. Ämnet finns som lösta kvävesalter i jorden som bakterier och växter tar upp omvandlar till proteiner samt andra organiska föreningar. De bakterier och växter äts av andra liknande arter som omvandlar dessa återigen till ämnen som nitrat och ammonium. Vissa bakterier kan även omvandla kvävgasen till ammonium genom något som kallas kvävefixering som ökar kvävehalten i marken. Kvävet finns till största del som kvävgas i luften om omvandlas vid åskväder till nitrater som når marken igen vid regn. Kväve finns främst i naturen som kvävgas, nitrat, ammonium och andra organiska föreningar.

Kol: finns ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ekologi Instuderingsuppgifter

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-12]   Ekologi Instuderingsuppgifter
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5129 [2019-11-13]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×