Peru (& dess liknelser med Sverige)

4 röster
14365 visningar
uppladdat: 2005-12-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning


Jag ska nu berätta om en av världens alla världsdelar; Sydamerika. Detta vill jag göra framför allt för att kunna sätta mig in i andra människors levnadssätt och lättare kunna förstå mig på andra kulturer än våra egna. Historierna är väldigt olika, kulturerna många och människorna blandade, men kanske inte så olika som man tror.

Inget land i världen är exakt likt ett annat. Min uppgift är att jämföra Sverige med Peru, som skiljer sig på många sätt, eller? Vårat sätt att se på livet kanske skiljer sig från andra länder, i andra länder kanske man har andra värderingar och andra förhoppningar på livet.

Det ska bli kul och spännande att berätta om denna världsdel och ett av dess land; Peru. Jag kommer söka efter bl.a. historia, politik och den ledande religionen i detta land. Hoppas ni gillar resultatet.



































Sydamerika & Peru

Det var en kall vinterdag i december. Jag befann mig i Sverige och staden Sandviken. Jag räknade timmarna tills jag för första gången skulle få komma utanför vår ”egna” världsdel Europa. Min klass befann sig i SO-klassrummet och jag hade plockat fram flera böcker om Sydamerika och Peru, jag ville veta allt innan jag besökte landet, just för att inte slösa på dagarna som jag skulle tillbringa i Peru.

Jag slog diskret upp en världsatlas för att kolla lite på kartorna över Sydamerika. Jag kunde se att själva Sydamerika ligger mellan de två haven Stilla havet och Atlanten, och är den södra delen av dubbelkontinenten Amerika. Avgränsningen till det övre Nordamerika sker mellan Colombia och Panama.

Jag sökte över världsdelen med ögonen för att hitta Peru. Uppe i vänstra hörnet av kontinenten; under Ecuador och Colombia, jämsides med Brasilien och Bolivia, samt över Chile, hittar jag Peru. Från landets högra sida ser man den mäktiga Amazonas floden flyta in i landet. Amazonas floden delar sig en bit in i landet och bildar de två floderna Marañón och Ucayali, som även är Perus största floder.

Amazonas har sin födelse i Atlanten där den inträder Brasiliens högra sida och hinner passera hela kontinenten vågrätt innan den intar Peru. Även bergskedjan Anderna passerar Peru på dess vänstra sida då den löper längs nästan hela kontinentens vänstra kust. Anderna har sin början högt upp på kartbilden vid Colombia och avslutas i Chile som faktiskt är det lägst belägna landet i Sydamerika. Andra länder som finns i detta område av kontinenten är Uruguay, Argentina och Paraguay. Länder jag inte nämnt som befinner sig högre än Peru är Venezuela, Franska Guyana, Surinam och Guyana.

Peru är ett ganska stort land, med en yta av ca 1 285 216 km2, vilket är en väldig skillnad mot Sveriges yta som ligger på ca 449 964 km2, men något som länderna däremot har gemensamt är att invånarantalet per km2 nästan inte skiljer. Peru har 21 inv./km2 medan Sverige har 20 inv./km2, denna minimala skillnad kan bero på att 60% av Perus yta består av djungel, där endast 5% av befolkningen, på vanligtvis ca 27 484 000 personer, bor. Detta får mig att direkt tänka på Sverige och dess mörka barrskogar, som likaså tar upp väldigt mycket av Sveriges yta.

Men det är inte bara djungeln som tar upp stor del av Perus yta. Bergskedjan Anderna tar upp ca 5% av landets yta, där även världens högst belägna sjö finns, Titicacasjön ( 8 340 km2), som också är landets största sjö. Anderna leder oss även direkt flera tusen år bakåt; till Perus förhistoria.

Ett av de första spåren av människor i Peru hittas i Anderna, där odling av paprika och bönor kan ha påbörjats redan ca 8000 f Kr. Men Anderna är inte bara ett område som sammankopplas med denna tid, utan också med 1400-talet och det mäktiga inkariket. En av inkarikets övergivna städer ligger belägen i Anderna, kallad Machu Picchu.

Inkariket grundades under 1100-talet men det skulle dröja innan dess storhetstid var kommen. Under 1400-talet växte sig inkariket stort, men det varade bara i ca 100 år. Det hela påbörjades då de första grunderna för staden Cuzco lades. Denna stad började snabbt bygga sig stark och stadens överhuvud kallades ”inkan”. Då den åttonde inkan i ordning hade fått makten började man utvidga staden ytterligare. När denne inkas son; Pachacuti Yapanqui, ärvde makten över staden, så fortsatte han lojalt på faderns utvidgning. Man påbörjade ett vägnät som bredde ut sig på en sträcka av flera tusen kilometer. Inkariket fortsatte att erövra landområden, speciellt i västra Sydamerika.

Två generationer senare, när Pachacutis sonson Huayna fick makten, fick ännu en huvudstad sin födelse. Huayna grundade en mycket exklusivare stad än inkarikets gamla centrum Cuzco. Inkariket var nu mera stabilt än vad det någonsin varit, Huayna hade t o m lag på att skatt skulle betalas från de 12 milj. indianer han hade under sig. Men något skulle få inkariket att rasa inom kort. När Huayna dog påbörjades en kamp mellan hans två söner om vem som skulle få makten. Under samma tid hörde spanjorerna talas om inkariket och började samla en liten armé. När den nya inkan tillslut utsetts i Peru så anlände spanjorerna. De tog sig in i inkarikets kärnområde, dödade inkarikets ledare och tog över makten. Inkariket föll ihop som ett korthus utan en ledare. Indianerna började utrotas under många blodiga strider som skulle komma att hålla på under många år. År 1535 anlade spanjorerna en ny huvudstad; Ciudad de los Reyes, nu kallad Lima.

Det skulle ta lång tid innan Peru blev befriat från Spanien, så sent som 1821 fick Peru sitt befrielse år, då landet blev en republik. Nu inleddes en tidsperiod med problem och splittring. På grund av denna splittring befolkningen emellan så förlorade Peru ett krig mot ett av grannländerna Chile. Detta var i slutet av 1800-talet och åren efter det förlorade kriget var mycket svåra för Peru. Men på 1920-talet kom nya politiska idéer, och ett nytt parti kallat APRA framträdde och kritiserade Perus regering. Under denna tidsperiod gick även militären emot regeringen efter en ekonomisk kris. Motståndet blev väldigt våldsamt och dåvarande presidenten Luguía avsattes. Följande uppror från APRA skapade misstro men så småningom blev politiken mera inåtriktad och satsningar gjorde folket nöjda.

Men snart tog militären makten i Peru och avsatte den nye presidenten. Men 1980, efter 12 år, lämnade militären ifrån sig makten och den förre presidenten Belaúnde fick åter makten. Men Perus regering skulle snart få sig en till kris. Nu var det APRA som fick makten genom Alan Garcia. Han var president 1985-1990 och under denna tid kollapsade den peruanska ekonomin. En stark oro bildades i landet efter detta och det ledde bland annat till en upptrappning av terrorismen. Alan Garcia lämnade sin plats som president när Peru hade en inflation på 7 600 %. Nu kom Alberto Fujimori till makten, vilket kan ses som ett misstag, eftersom han tog hjälp av militären för att kunna störta regeringen och sedan styra landet som något liknande en diktatur. Men Alberto var emot terrorismen och gjorde även framsteg för att stoppa den. Någon som förde en stark kamp mot Alberto Fujimori var Alejandro Toledo, en ekonom som en gång levde fattigt i Peru som skoputsare. Sedan Alberto Fujimori avgick år 2000, efter en mutskandal, har Toledo vart den ledande politikern.

I dagsläget är det nytt presidentval i Peru, Alejandro Toledo har vunnit första valomgången, men någon som inte ligger långt efter i röster är den gamle presidenten Alan Garcia. Alejandro Toledo är tippad favorit i valet och han har miljontals anhängare, framförallt fattiga, som förmodligen känner samhörighet till Toledo, som en gång levde samma liv som dom lever idag.

Skillnaden mellan Sverige och Perus politik kan verka stor. Peru hamnar under titeln republik och Sverige under monarki. Sedan tradition har Sverige en kung, men dock utan makt. Val om statsminister och ledande parti sker var fjärde år i Sverige, då det finns många olika partier att rösta på, beroende på hur många procent ett parti får, avgörs hur många platser man ska ha i regeringen, det finns 349 platser. Alla över 18 år får rösta i Sverige, något som inte gäller i Peru; Jobbar man som polis eller militär är man obehörig att rösta. Man kan fråga sig varför, men en teori kan vara att militären och regeringen i Peru är så pass oense att regeringen vill hålla militära borta från valen. Även något som skiljer länderna åt är att man röstar var femte år i Peru, inte var fjärde som i Sverige. Peru har ingen kung, däremot en president som är både stats- och regeringschef. Den lagstiftande makten tillkommer då i en kongress, bestående av 120 personer. Så, nästan allt kan tyckas skilja Sverige och Peru åt på den politiska fronten, men en sak som inte gäller någon av länderna, är att det styrs som en diktatur.

Man kan fråga sig hur regeringen uppfattas i Peru på grund av fattigdomen, ur de fattigas synvinkel. Folket i Peru har ett stort missnöje mot regeringen och tycker inte att många förändringar görs, för att förbättra landets situation, vilket förmodligen är sant. Men man bör också tänka på att man inte kan göra många insatser och förändringar om man har så många ekonomiska problem att lösa som Perus regering har.

Och den ekonomiska krisen märks av nästan överallt, men värst är den uppe i bergstrakterna där spädbarnsdödligheten är som högst. Läkartätheten är låg då det går 1 370 inv. på en läkare. Det saknas också jobb och många går utan fast inkomst. De mest fattiga bor oftast på landsbygden eller i utkanterna av städer, ibland helt utan elektricitet, mat och vatten.

När man läser detta om hur fattigdomen överväger bland befolkningen undrar man förmodligen vad landets BNP kan ligga på. Den är faktiskt på en sån liten summa som
$ 4 300, en summa som inte skulle vara acceptabel i ett land som Sverige, där BNP ligger på
$ 19 700. Men tänkas på bör kanske också att Peru är ett u-land, vilket Sverige inte är.

Perus handel har faktiskt ökat sen 1991, då exporten styrs av råvaror som olja, bly, zink, fiskfoder m.m. Och industrin förekommer nästan endast i huvudstaden Lima och området runt omkring. Industrin baseras även på fisk, och jordbruket där de vanligaste grödorna är potatis, ris, majs, sockerrör, bananer, bomull m.m. Anledningen till att man inte odlar bl.a. soja och vete beror på landets gamla utrusning och andra brister. Man är nu tvungen att importera dessa varor och de viktigaste importländerna är USA, Argentina, Brasilien, Tyskland och Japan.

Peru har också en väldigt stor kokainexport. Det beräknas som den största producenten av kokablad, då Peru har en odling på över 100 00 hektar. Hela 85 % av odlingen är olaglig men de fattiga jordbrukarna överlever inte utan den. För ca 10 år sen beräknades kokainexporten ta in ca 3 miljarder dollar/år. Man ställer sig nu frågan varför Peru har en sån dålig ekonomi om man har så stora inkomster på export? Svaret är förstås att denna inkomst bara rör vissa individer och att handeln sker på svarta marknaden. Summorna är inget som skulle ge avkastning till Peru.

Kokainhandeln är inget man direkt kan jämföra med Sverige enligt min uppfattning. För det första så vet jag att inte Sverige är i en sådan kritisk situation att en sån stor del av befolkningen måste försörja sig på det sättet. Och om vi befann oss i en sån situation så tror jag inte en sådan export passar, Sverige har inte samma temperatur eller klimat som jordbrukarna på landsbygden i Peru. Och klimat är självklart nått som krävs för en sådan stor producering.

Klimatet är däremot något som är värt att jämföra, något som är något lika i båda länderna är att klimatet varierar mycket beroende på vart man befinner sig. I Sverige får man uppleva mera värme om man befinner sig söderut, där det oftast inte ens faller snö, som det däremot gör i norr. Perus klimat kan delas in i två delar; den södra subtropiska zonen som omger hela vänstra delen av landet, delvis hela kusten. Den andra är den tropiska zonen som omger området runt Amazonas. Inom den södra subtropiska zonen finns det olika ”grupper”; Ett område som befinner sig inom den södra subtropiska zonen kan alltså vara drabbat av följande klimat; vinterregnsklimat, sommarregnsklimat, grässtäppsklimat, buskstäppsklimat samt ökenklimat. Självaste Peru har en liten del öken klimat, något större del buskstäpps klimat men den största delen av den södra subtropiska zonen består av s.k. sommarregns klimat. Men sedan tar den tropiska zonen över. Den tropiska zonen täcker mer än halva landets yta, men kan lika som södra subtropiska zonen delas upp i flera grupper. Inom den tropiska zonen rör det som om antingen regnskogsklimat eller savannklimat. I Perus fall består den tropiska delen av fuktigt regnskogsklimat.

Sverige befinner sig endast inom en klimatisk zon till skillnad från Peru, vilket kanske kan bero på att Sveriges yta är så betydligt mycket mindre. Den klimatiska zonen som omger Sverige är Norra tempererade zonen, vilket innehåller olika klimatgrupper som; barrskogsklimat, buskstäppsklimat, lövskogsklimat samt grässtäppsklimat, men Sverige består endast av två av dessa typer; till största delen barrskogsklimatet som täcker nästan hela landet, förutom en liten del i nedersta delarna av landet som har lövskogsklimat.

Den varmaste perioden i Sverige är ungefär juli, som faktiskt är den kallaste perioden i Peru, vilket kan bero på att länderna befinner sig på olika sidor av ekvatorn.

Under den kallaste perioden i Peru faller snö i bergen med en medeltemperatur på 1-8c (juli). Under varmaste perioden (januari) i bergen stiger värmen till 14c. Men klimatet på låglandet i öster består tropiskt under även den kallaste period med en medeltemperatur på 27c. Det finns även en till del av landet som har sin egen temperatur, och det är kustslätterna som inte får tropisk värme på grund av Humboldtströmmen som hindrar denna varma luft att komma in över området. Kustslätterna är väldigt torra med liten nederbörd och har en medeltemperatur på 15-20c i juli och 20-25 i jan. Nederbörden i Peru är som lägst i nedersta delarna där den ligger på 0 mm, och högst är nederbörden i de tropiska områdena vid Amazonas, där den ligger på hela 2000 mm/år. Denna höga nederbörd är något Sverige aldrig skulle kunna uppnå då det som högst är en nederbörd på 500 mm/år i Sverige, men dock även endast i södra delarna av landet. I de norra delarna av landet ligger nederbörden endast på 100 mm/år.

Sverige har större variation med temperaturer än Peru, om man räknar med alla områden, alltså de varmaste och de kallaste. Sverige kan uppnå alla dessa varma temperaturer samt gå långt under till minusgrader. Sveriges varmaste rekord ligger på ca 38c och dom kallast har det varit – 53c. Men Sverige är ändå ett land som är förhållandevis varmt jämfört med andra platser på samma breddgrad. Detta beror på Golfströmmen som passerar, vars varma vatten värmer. Det är något som skiljer länderna tvärt; Sverige har ett varmare klimat på grund av Golfströmmen, medan Peru får ett kallare klimat på grund av Humboldtströmmens kalla strömmar.

Lika som klimatet så är naturen väldigt varierande i Peru. Landet innehåller väldigt mycket berg, främst för att världens näst mäktigaste bergskedja passerar genom landet, vilket är Anderna, som är den längsta sammanhängande bergskedjan. Anderna består också av många aktiva vulkaner, däribland Aconcagua. Men det finns fler än bara en bergskedja i Peru. "Callejon de Huaylas" är dalgången som separerar de båda bergskedjorna Cordillera Blanca och Cordillera Negra åt. I området runt denna dalgång finns över 20 berg som överstiger
5 000 meters höjd, bland annat ett berg som heter Pastoruris, där man hittar en glaciär, cirka
5 000 m ö h. Men här finns också Perus högsta berg Huascaran, 6 768 m ö h, som kan jämföras med Sveriges högsta berg Kebnekaise, som ligger på 2117 m. ö. h. Vilket inte ens är tre gånger så litet som Huascaran. I Perus bergstrakter befinner sig även Perus största sjö, som jag nämnde tidigare i uppsatsen. Det är Titicacasjön som inte bara är landets största sjö, utan även världens högst belägna sjö. Denna sjö är ett märkligt avbrott i den annars så torra naturen på höglandet. Sveriges största sjö är Vänern som ligger på 5 585 km2, även på detta är Sverige mindre när Titicacasjön har en area på 8 340 km2. Sjöns höjd ligger på ca 3820 m ö h, och den passerar tvärs över gränse...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Peru (& dess liknelser med Sverige)

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2013-05-09

    Bravo Caroline! Amazonfloden börjar dock i Arequipa, Nobelpristagaren Mario Vargas Llosas (Litteratur 2010) hemstad. Pratade med honom som journalist 2010. Från Arequipa fick jag nyligen två kartonger från Sverige via en svensk dam från Lidingö. Hon skickade en jäkla massa saker i en stor container. Hon fixade två kartonger. Från Lidingö till Göteborg, Panama, Callao (Limas hamnstad) och Arequipa och tillbaka till Lima. Que milagagro! Allytså; Vilket mirakel. Hör av dig. Ska bli spännande att höra dina upplevelser i Peru. Muchos saludos! Stephan i Lima

  • Inactive member 2014-04-26

    Tråkigt hittade ingenting om högtider eller traditioner med bra jobbat!

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-12]   Peru (& dess liknelser med Sverige)
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5110 [2020-01-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×