Sverige - en lyckad demokrati?

10 röster
35477 visningar
uppladdat: 2001-04-09
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Studiemässig idé:

Detta arbete kommer att redovisas i två steg.
Steg ett innehåller svar på delfrågorna 1, 2 samt fråga 3 och besvarar därmed hemskrivnings uppgiften i momentet om svenskt statsskick.
Steg två kommer att redovisas då tid för färdigställande av fördjupningsarbete fastställts.

Inledning :

Sverige har under lång tid betraktats som en förelöpare för mänskliga rättigheter, Jämnlikhet och stabil demokrati.
Vi var tidiga med allmän rösträtt, stark offentlig sektor och driver idag med framgång könsrollsfrågan, både nationellt och internationellt.
Den svenska modellen vilket bland annat inbegriper politiska beslut över partigränser genom jämkning, har varit och är alltjämt internationellt i blickpunkt vid samtal och debatt kring hur en väl fungerande demokrati är uppbyggd.
Kunskap kring hur detta ”stabila och goda” system är organiserat är därför av stor vikt.

Syfte :

Kunskap om hur vårt statsskick fungerar är avgörande för att det skall fungera.
Vi har likt alla demokratiska länder ett krav på oss att hålla oss medvetna och engagerade.
I detta arbete kommer jag att förklara hur vårt parlamentariska system är uppbyggt, var det finns brister och var systemet har sin styrka.
Min önskan är att detta arbete skall fungera som en lättöverskådlig sammanfattning för att motivera till mer djupgående studier hos läsaren.


Frågeställning :
Hur har den svenska välfärdsstaten formats under socialdemokratins styre ?

Delfrågor:
1: Hur ser vårt statsskick ut ?
2: Vad är styrkan med det svenska systemet ?
3: Vad är bristerna i det svenska systemet ?
4: Var har vi våra rötter ?
5: Fokus mot framtiden
6: Varför är detta ändå den rätta modellen ?

Material och metod :

Upplägget jag följt vid arbetet med denna avhandling / hemskrivning bygger på noggrann studie av det material som är till var medborgares förfogande i det svenska riksdagshuset samt anteckningar från de lektioner jag närvarat vid komvux Solna / Sundbyberg, Sammhällskunskap A. Till fördjupningsarbetet har jag även använt socialdemokraternas partiprogram från 1897 - 1990, boken ”Vår hotade värld" av Bengt v Wall, samt ”Sverige en sluten anstalt” av Ulf Nilsson.
För att skapa tydlighet och luft i texten har jag valt att besvara huvudfrågan genom delfrågor.

Resultatredovisning:
Grovt schematiskt är det Svenska systemet uppbyggt enligt nedstående modell.


( Tyvärr saknas bilden här )


Fråga 1: Hur ser vårt statsskick ut ?

Enligt ovanstående modell kan statsskicket ses som ett kretslopp från folket och till folket.
Med utgångspunkt i denna modell kan processen förklaras på följande vis.

A ) Folket :
Alla demokratiska länder har någon form av grundläggande regel för hur landet skall styras, det vill säga förhållandet mellan den beslutande och den verkställande makten och vilka fri- och rättigheter medborgarna har.
I Sverige har vi fyra grundlagar.

Regeringsformen. ( I vid bemärkelse om hur landet skall styras )
Successionsordningen. ( Bestämmelser om landets tronföljd )
Tryckfrihetsordningen. ( Detaljreglerar innehållet om tryckfrihet enligt regeringsformen )
Yttrandefrihetsgrundlagen. ( Förlängning av tryckfrihetsförordningen men avser särskilt radio film och Tv )
Mot dessa lagar får inga andra lagar ligga i konflikt.
Grundlagarna intar en särställning i svensk lagstiftning.
För att göra en ändring i dessa lagar krävs att riksdagen fattar samma beslut två gånger med ett mellanliggande allmänt val.

Grundlagen inleds med följande ord:
” All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den Svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.
Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och kommunalt självstyre. ”
I praktiken innebär detta att vi i Sverige har fria allmänna och hemliga val, att alla myndiga personer i landet var fjärde år väljer våra representanter från de olika partierna till riksdagen.

B ) Riksdagen:

Representativ demokrati och parlamentarism förutsätter att det finns olika politiska partier.
De politiska partierna är länken mellan medborgarna och de beslutande församlingarna.
Varje parti som når fyra procent av väljarnas stöd är i Sverige en del av den folkliga representationen.
Partierna i riksdagen är fördelade procentuellt enligt utgången av valet i de olika valdistrikten. Sammanlagt har vi i Sverige 349 folkliga representanter, dessa kallas ledamöter.

I September varje år inleds riksdagsåret.
Det är vårt lands konung, Sveriges statschef som varje höst öppnar det nya riksmötet.
Riksdagens första uppgift är att utse talman. Talmannen leder riksdagens arbete och måste förhålla sig neutral under debatt, till talmannens uppgifter hör även att lägga fram förslag om kommande statsminister.

Riksdagens huvudsakliga uppgifter är följande:

Fatta beslut gällande regeringens propositioner
Riksdagens kontrollmakt
Att stifta lagar
Att utse statsminister

Vägen till beslut går via sexton fasta utskott.
Utskotten behandlar propositioner och motioner (förslag från regering / enskilda ledamöter) enligt den kategori av fråga utskottet ansvarar för. T.ex. har Finansutskottet hand om budgetpropositionen medan kulturutskottet debatterar ärenden gällande den statliga televisionen.
I varje utskott sitter representanter för de olika parterna, uppdelade i enlighet med den procentuella fördelningen av partifärg i hela riksdagen.
Utskottens medlemmar tillhör även en partigrupp.
Partigruppen diskuterar de riktlinjer och idéer ledamoten företräder i sitt utskott.

I utskotten sker jämkning, detta betyder att man diskuterar den berörda frågan till enighet nåtts eller tills beslut kan ske genom majoritetsstöd.
Om oenighet uppstår finns möjlighet att reservera sig. Reservationer och beslut bildar tillsammans ett betänkande vilket genom röstning i plenisalen leder till riksdagsbeslut.

Riksdagens kontrollmakt säkerställer demokratin i Sverige. Genom att de folkvalda hela tiden granskar makten hålls de demokratiska principerna om rättvisa och trygghet levande.
Kontrollmaktens fem instrument är följande:
Konstitutionsutskottets granskning av regeringen och statsråden.
Möjligheten till misstroendeförklaring av regering eller enskilda statsråd
Riksdagsledamöternas rätt att ställa frågor till statsråden
Riksdagens revisorer
Justitieombudsmannen.

I de allra flesta fall är det en proposition som ligger till grunden för nya lagbestämmelser
Precis som med alla propositioner bereds ärendet i ett utskott som presenterar sitt förslag till riksdagsbeslut.
Avgörandet sker genom röstning.
Alla lagar och förordningar publiceras i svensk författningssamling.


C ) Regering:

De olika former av regering vi kan ha i Sverige är majoritetsregering , minoritetsregering , koalitionsregering och samlingsregering.
En majoritetsregering uppstår om ett parti har riksdagsmajoritet.
En minoritetsregering uppstår om ett parti tillsammans med ett eller flera stödpartier har riksdagsmajoritet, regeringen består då fortfarande av ett parti.
En koalitionsregering utgörs av flera partier som tillsammans delar på regeringsuppdraget
En samlingsregering uppstår endast under kristid och utgörs av alla partier i en enad front.

Det är talmannens uppgift att föreslå statsminister, vilken i sin tur utser ministrar.

Regeringens huvudsakliga uppgifter är följande:

* Chefskap över statlig förvaltning.
* Att lägga förslag till lagar.
* Att lägga fram ett budgetförslag.
* Tillsammans med riksdagen, ansvara över utrikespolitiken
* Ansvar över försvarsmakten
* Möjligheten till att bevilja nåd.

Regeringen föreslår - riksdagen beslutar.
De ministrar statsministern utser är ansvariga för de olika departementen. Ett departement ansvarar för att driva fram förändringar och utveckling inom sitt område.
T.ex. driver Björn Rosengren i egenskap av näringsminister att näringsdepartementet utvecklar idéer för att stimulera marknaden och att motverka arbetslöshet.

När en fråga kommit på dagordningen påbörjas statens offentliga utredning.
Vad som till slut skall bli en regeringsproposition passerar experter och politiskt sakkunniga. Sänds på remiss till instutioner och föreningar, och återvänder småningom till departementet.
När förslaget väl returnerats granskas det av regeringens jurister innan det slutligen som proposition tas om hand av riksdagen

Regeringen har till uppgift att verkställa riksdagens beslut. De har till uppdrag att sköta statsfinanserna och att driva landets framtidsfrågor.

D) Förvaltningen:

Den statliga förvaltningen är regeringens förlängda arm. Vad riksdagen beslutat genomförs av förvaltningen.
Det kan handla om allt från att kontrollera att trafikregler följs, att skatt betalas in till att barnfamiljer får barnbidraget utbetalat.
Totalt arbetar ungefär en kvarts miljon människor inom denna statliga del av den offentliga sektorn.
Man kan dela upp Förvaltningen i tre steg.
Central, regional och lokal nivå.

Om vi återgår till Näringsminister Björn Rosengren och hans arbete på näringsdepartementet så driver han tillsammans med sitt departement fram frågor som är kopplade till tillväxt och att motverka arbetslöshet. När hans departement drivit fram en idé, och idén beslutats i riksdagen, kommer den statliga förvaltningen in.
Först tar sig arbetsmarknadsstyrelsen, central förvaltning, an bestämmelsen.
Dessa arbetar med att organisera ett genomförande på en landsomfattande nivå
Arbetsmarknadsstyrelsen har under sig länsarbetsnämnden, regional förvaltning, vilka strukturerar genomförandefasen i länet. Den tredje nivån i detta fall skulle vara de lokala arbetsförmedlingarna, vilka har den direkta kontakten tillbaka till väljarna.
Genom förvaltningen får vi som röstar återkoppling till vad vi röstat fram, och cirkeln sluts.

2: Vad är styrkan med det svenska systemet ?

I vårat samhälle är demokrati ett ord man ofta träffar på.
I och med att demokrati av de flesta uppfattas som något positivt används det ofta som ett honnörsörd.
Makthavare i de flesta länder vill idag kalla sig demokrater, oavsett det verkliga statsskicket, och till viss del gör dom rätt i det. Demokrati är ett relativt begrepp. Det finns inga exakta definitioner på vad som verkligen är demokrati.
Direkt översatt innebär ordet folkstyre, vilket endast kan ses som ett ideal, en vision.
Hur väl makten fördelas är vad vi egentligen menar.
Hur stabilt systemet är, att vi har nöjda medborgare, låg brottslighet, låg arbetslöshet, hög jämnn tillväxt och låga statsskulder
Sverige har ett system där trygghet och frihet balanserats på ett sådant sätt att vi känner oss relativt fria och relativt trygga.
Ironiskt kallar vi oss ibland folket i "mellanmjölkens land". Vi är lagom.
Även om vi inte orkar utnyttja rätten att yttra oss så finns den där.
Sverige är uppbyggt enligt en strävan att uppnå balans, mellan å ena sidan den kommunistiska statens totala trygghet och kollektivism och å andra sidan marknadsliberalismens egoistiska konkurrenssamhälle.
Många anser att Sverige lyckats, även många innanför landets gränser.
Det är snällt, oförargligt och bra.

3: Vad är bristerna i det svenska systemet ?

I syftet med detta arbete skrev jag "Kunskap om hur vårt statsskick fungerar är avgörande för att det skall fungera."
Med detta menar jag den fara demokratin befinner sig i när folket inte längre är medvetna om sina demokratiska skyldigheter.
I och med att vårt statsskick är ett folkstyre måste viljan till förändring, kontroll av makten och de ideologiska framtidsfrågorna i grunden vara förankrade hos folket.
En stor brist med det Svenska systemet är den skenbart totala öppenheten.
Vi har under en väldigt lång tid fått det mycket bättre, vi har blivit bekväma, vi konsumerar enkla sanningar. Det egna välbefinnandet gör att sakfrågor avgör var våra röster hamnar istället för att se till de större strukturella förändringarna som uppstår.
Genom att Sverige har en stark offentlighetsprincip och möjlighet till insyn är vi mer benägna att tro att allt går rätt till, vi ser inte någon grund till misstro.
Men faktum är att de politiska besluten sker i slutna rum.
Vi kan följa röstningen i riksdagens kammare, men inte följa arbetet i utskotten eller rosenbad, där besluten egentligen fattas.
Ibland fattas beslut som direkt står i strid med de demokratiska principerna.
Genom PR företag och lobbyister skapas sanningar utan demokratisk kontroll.
Ett exempel är de politiska spelet bakom inträdet i den europeiska unionen, där betydligt större summor fördelades till kampanjen för ett inträde.
Svensken, bekväm, snäll och oförarglig röstade för på grund av sakfrågeargument av karaktären " Genom inträde får vi billigare sprit" vilket nu innebär att en stor del av folkets makt försvunnit. Eu:s beslutsapparat är överstatlig, utan offentlighetsprincip, långt långt bort, och utan utträdesparagraf.

En samhällsidé som bygger på att låta två oförenliga system samexistera måste till viss del bygga på lögn.Det går inte att låta medbestämmande och stark offentlig sektor agera på samma arena som privatisering, individualism och fri marknad.
Vi lever i ett klassamhälle och för att marknadens hjul skall kunna fortsätta snurra behövs klass-skillnaderna. Ekonomin är det viktiga och detta kräver naturligtvis löneskillnader och en viss arbetslöshet. Kapitalet åt kapitalisterna åt understödjarna understödet.
"Blå tåget" beskrev processen bra i sin välkända sång "Den ena handen vet vad den andra gör"

"Kapitalet höjer hyrorna o staten bostadsbidragen
så kan man fiffla en smula med den järnhårda lönelagen,
och till och med betala mindre i lön än priset för mat och för hyra
för staten skjuter så gärna till om levnadsomkostnaderna blivit alltför dyra

Sida vid sida, tillsammans hjälps de åt,
staten o kapitalet, de sitter i samma båt
Fast det är inte de som ror, som ror så att svetten lackar
Och piskan som kittlar, kittlar inte heller - deras feta nackar

Daghemmens utbyggnadstakt regleras av konjunkturen
så tillmäts kvinnan sin plats i den ekonomiska strukturen
en billig arbetskraftsreserv till hands när fabrikerna visslar
tillbakapressad av daghemsbrist om lönsamhetens drivhjul plötsligt gnisslar

Sida vid sida, tillsammans stryker de fram,
staten o kapitalet, två vargar fromma som lamm
Kapitalet behöver arbetskraft, då är staten leverantör
den ena handen vet precis vad det är - som den andra gör

Skolans uppgift är som sig bör, att skola arbetskraften
om kvastarna ska sopa bra får man inte slarva med skaften
spärrar och kvoter och testprogram är ett system för att sålla,
agnarna från vetet och föra var och en till hans rätta fålla

Sida vid sida, tillsammans hjälps de åt...

Tempot höjs vid maskinerna, här drillar man eliten
produktionen har inte plats för den som har blivit illa sliten
men för att ingen ska tro att de är nåt fel med de tunga ackorden
betraktas han som ett sjukdomsfall och behandlas av den så barmhärtiga arbetsvården

Sida vid sida, tillsammans stryker de fram...

Så bygger vi ett samhälle efter korporativa principer
och lär oss att respektera sånt som vi inte begriper
åt var och en hans beskärda del av det växande överflödet
kapitalet åt kapitalisterna, åt understödstagarna - understödet

Sida vid sida, tillsammans hjälps de åt... "


4: Var har vi våra rötter ?

Vi påbörjar sökandet efter våra rötter i filosofin.

Vi bör nämna herrar som Locke, Montesquieu, och Rosseu som förespråkare för liberalism och demokrati men även de mer klarsynta, något dystrare Platon, Machiavelli och Hobbes
För modernare samhällsfilosofi och med direkt blickpunkt mot Sverige måste jag naturligtvis även ta upp Karl Marx
Sanningen är inte lätt att finna.
De som någon gång roat sig med att blicka in i filosofins värld inser att all form av utopikritik är berättigad. Människan och därmed den organiserade människan genom politik, står utanför enkla modeller och förklaringar.

Hobbes härskare har absolut makt med uppgiften att bevara fred och att upprätthålla ordningen. Om människans natur skriver han i Leviathan ”De känslor som gör människan benägen för fred är skräck för döden, begär efter sådana saker som är nödnändiga för ett bekvämt liv, och hoppet att genom flit kunna skaffa dem.”
Att vi till stor del alla tänker lika ( har samma behov och därför motivation ) är grunden till fiendskap. Under ett fiendskap är människans natur och liv enligt Hobbes ”Ensamt, fattigt, otäckt djuriskt och kort”
Man ser tydliga paraleller till Machiavelli vilken trots att han erkände fördelar med en fri republik, icke desto mindre förespråkade nödvändigheten av en enväldig despot för att upprätthålla god ordning.
Platon anses av de flesta människor som en av världens och historiens största tänkare.
Att han trots att han levde i en demokrati tydligt tog avstånd från just den demokratiska styrelseformen och faktiskt placerade den näst sist i en lång rad av möjliga system bör leda oss alla till en stunds fundersam begrundan.

Locke bygger vidare på Hobbes ide om ett mänskligt naturtillstånd. Naturtillståndet är, säger han, ett tillstånd i vilken det finns frihet men ingen tillåtelse. Det regleras av förnuftet, enligt vilket människor har rätt att försvara liv, frihet, hälsa och egendom.
Därför har ingen rätt att förgripa sig på någon annans rätt i dessa avseenden.
Locke menar alltså att naturtillståndet ingalunda är så obehagligt som Hobbes antog, eftersom människor är rationella varelser och har en viss respekt för andras rättigheter.
Locke menar att medborgarna bör upprätta ett samhällskontrakt genom vilket vi ”underkastar oss majoritetens bestämmande”

Montesquieus ideer om maktdelning är direkt hämtade från den kontakt han hade med Locke., han trodde till och med att Lockes idéer var en del av den brittiska författningen.
Rosseus uppfattning om den mänskliga naturen är romantisk.
Människan styrs enligt Rosseu inte av piskor eller morötter; hon är ingen psykologisk egoist.
Människor har känslor av sympati mot andra och i viss mening är dom därför sociala varelser redan i naturtillståndet .Människan enligt Rosseu är av naturen god.

En mycket kortfattad bild av Karl Marx idéer får börja i vad han kallar förfrämligande.
I sin bok ” kapitalet” beskriver Marx något han kallar varufetischism, med det menas ett obesjälat föremål som tilldelats magiska krafter, ett eget liv. Den rollen framträder framför allt i pengar.
Om man tänker det som att en del av människan har objektifierats i sådana föremål, blir begreppet förfrämligande klart.
Marx menar att människorna genom denna form av förfrämligande även blir förfrämligade från varandra; de blir ändamål för varandra eftersom även de blir egendom som kan köpas och säljas.
Marx talar med stark känsla om den förvridande roll pengar spelar i detta avseende de är den ”synliga gudomen och den universella skökan”
Marx menar dock att detta peningfixerade system är dömt att misslyckas eftersom kapitalismen i sig innehåller motsättningar och därmed fröet till sin egen undergång.

Sverige:
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildades år 1889 den 19 april.
Socialdemokraterna bygger på Marx teorier men menar att reformism skall göra proletariatets diktatur onödig.
Partiet har alltid kallat sig ett idé parti och ett klassparti med målet att avskaffa klassamhället.
Texter om klassamhällets avskaffande har varit med i partiets alla partiprogram sedan 1897.
1881 höll August Palm sitt första socialistiska föredrag i Sverige.
I den socialdemokratiska partimytologin brukar det anges som startpunkten för socialdemokratin i Sverige.
Det är sant i meningen att han var frontfigur för rörelsen men han var inte ensam.
Han och många andra som arbetade i tyskland förde över de socialistiska idéerna.
Under 1880 talet följde en period av av organisationsuppbyggnad, både på den partipolitiska och den fackliga sidan.
Olika lokala socialdemokratiska partisammanslutningar antog åren 1882, 1885 och 1888 program, som alla byggde på de Tyska socialdemokraternas program.
Det socialdemokratiska partiet, som en organisation med ambitioner att täcka hela landet bildades först år 1889.
En komisk passus inom den socialistiska rörelsen är värvandet av medlemmar från andra sammanslutningar bland annat Anarkismen.
Ett bra exempel på detta är hur den välkända kampsången ” internationalen ” vilken ursprungligen tillhörde anarkisterna, blev socialdemokratisk.
Socialisterna tog låten och strök följande vers för att göra den mindre aggressiv.
”Mot krigets slaktande vi dragit
Vi mejats ned i jämna led
För furstars lögner har vi slagits
Nu vill vi säkra en evig fred
Om de oss driver dessa kannibaler, mot våra bröder ön en gång
Vi skjuter våra generaler och sjunger broderskapets sång
Upp till kamp…”

1917 uppstod en partisprängning.
Många av de ledande figurerna i Socialdemokratin gick över till det nya Socialdemokratiska vänsterpartiet. En av de stora anledningarna till splittringen vid sidan av den kommunistiska revolutionen i Ryssland var ett motstånd emot den socialdemokratiska toppstyrningen. Med 1921 års revision av 1911 års partiprogram kom många av vänsterns folk tillbaka .Ett av de viktigaste tilläggen var ”Hos partiets djupa leder, icke hos några överledare skall ledningen och avgörandet ligga, Partiets förtroendemän äro folkets jämnlikar och tjänare, icke dess herrar” och vidare ” En majoritet har följaktligen ingen rätt att påtvinga andra medlemmar sina meningar och hävdas såsom de senares egna åsikter” Det som fram till nu varit socialdemokratiska vänsterpartiet bytte nu namn till Sveriges kommunistiska parti och blev en del av Komintern.
1920 års partiprogram stod sig ända till 1944.
Under denna period hände mycket av det jag med en historisk återblick vill betona.

Det var i ett valtal på stortorget i Stockholm, en vacker Septemberkväll 1921 som Per Albin Hansson för första gången använde uttrycket ”folkhem.”
Vad Per Albin ville var att bygga upp ett samhälle där industriarbetare och deras familjer skulle få ett friare och värdigare liv. Dessutom ville Per Albin otvivelaktigt trycka till de härskande klasserna; brukspatroner, storbönder, direktörer och ämbetsmän; den grupp som kallas borgare. Samtidigt var hans ambition att sätta den revolutionära vänstern på plats.
Det finns däremot ingen anledning att tro att han ens drömde om att skapa den maktmaskin som socialdemokratin senare skulle bli.
Så här sa Per Albin på mötet på Stortorget 1921:
” Vi gå fram icke för att etablera något nytt arbetarklassens diktatur, icke för att ersätta ett gammalt förtryck med ett nytt. Vi gå fram för att på demokratins fasta grund, med stöd av folkets flertal, lyfta upp till likställighet de hittills tillbakahållna samhällsklasserna, för att avskaffa klasserna, för att göra Sverige till ett gott hem för alla Svenskar.

Per Albin kunde för många framstå som auktoritär och det stämmer säkert, men han var också en sann demokrat.
Revolutionen i Ryssland låg inte långt borta i tiden, Gulag och Stalin var ännu okända och stora grupper intellektuella såg skeendena i öst som den rätta vägen, där arbetarnas lyckorike skulle byggas på borgelighetens rykande och blodfläckde ruiner.
Att hålla folket samlat under en paroll var därför både en stor bedrift och en nödvändighet.
Vad Per Albin trodde på och ville markera var Sveriges särställning, inte bara avvisandet av ”arbetarklassens diktatur”.
Han angav färdriktningen för vad som skulle komma att kallas ” den svenska modellen” eller ”Tredje vägens politik”, vilket bland annat innebar vår neutralitetspolitik.
Per Albin talade för att elda de trogna till ytterligare ansträngningar men även för att lugna borgeligheten. För att skapa enighet och för att undanröja revolutionärt tänkande.
” Man har ofta kallat oss socialdemokrater fosterlandslösa. Men jag säger; det finns inget mer fosterländskt parti än det socialdemokratiska, så sant som den störst fosterländska gärningen är att så ordna vårt land att alla känna sig där ha ett hem. Det skall icke i det stora hemmet finnas styvbarn och kelbarn…Tror ni att så många av våra bästa ungdomar farit till Amerika om det varit rättvist ordnat här hemma ?
Tror ni att det skulle finnas så mycket kallsinnighet mot fosterlandet i vårt lands breda lager, om icke dessa blivit så styvmoderligt behandlade ?”

” Klasskillnaderna måste bort, Sverige åt alla svenskar !… Det är icke vanligt att på socialdemokratiska möten höja leven för fosterlandet, men, partivänner, låt oss till sist enas i ett rungande fyrfaldigt Hurra för det fosterland vi alltid hade i tankarna när vi sjöngo ”Ha de rövat vårt land, vi erövra det igen ” För ett rättvisans och folklyckans Sverige - Leve fosterlandet. ”

Enligt Ulf Nilsson författare till boken ”Sverige en sluten anstalt” var det nu självgodheten inom socialdemokratin gick från att vara ett parti starkt influerat av skeenden och idéer utifrån till att bli vad han kallar ”Sluten anstalt”
Visserligen stod arbetarrörelsen för en fredlig och demokratisk makt och var även till stor del en grund för att förvandlingen kunde ske, från ett av Europas fattigaste länder till ett av de i särklass rikaste, men framgången bar med sig fröet till kris och tillbakagång.

Fosterlandskärleken sitter djupt rotat i svenskarna, och hade Per Albin inte slagit in på den blå-gula vägen skulle det socialdemokratiska partiet inte haft en chans att bli statsbärande. Som vi vet blev det så, till den milda grad att de redan på 50 och 60 talet borjade sätta likhetstecken med sig själva och nationen på ett sätt som omedelbart för tanken till andra enpartistater.
( S ) blev Sverige och så sent som i mitten på 90-talet kunde en färsk ledares ( Göran Persson ) kulturminister yttra sig om att hon upplevt den borgeliga valsegern 1976 ”nästan som en statskupp”, alltså något skamligt och odemokratiskt - istället för ett resultat av en demokratisk process.

5: Fokus mot framtiden:

För att överhuvudtaget kunna skriva om den svenska framtiden måste vi först ta en blick på framtiden ur ett globalt perspektiv.

Befolkningsökningen:
Varje timme ökar jordens befolkning med nästan 10000 människor.
Med det tempot är vi om femtio år dubbelt så många som jorden kan mätta.
Men vi får problem långt innan dess. I världens rikaste länder står ökningen nästan still, det kan låta positivt, men innebär i praktiken att den äldre delen av I-ländernas befolkning ökar och därmed kostnaderna medan inkomster från en arbetsför och produktiv generation minskar.
I U- länderna minskar däremot möjligheterna till ekonomiskt uppsving på grund av allt för många munnar att mätta.
Enligt många experter kommer befolkningsökningen att stabiliseras.
FN beräknar att en stabilisering kommer att ha skett kring år 2150, problemet är att vi enligt alla beräkningar redan är för många, en snabb kalkyl ger oss vid tidpunkten för stabilisering summan 28 miljarder människor.

Skövlingen av skog:
Vid Columbus ankomst till Amerika täcktes kontinentens yta av 320 miljoner hektar skog, år 1970 var denna siffra nere i 22,5 miljoner hektar ( 7% av den ursprungliga mängden )
Grekland och italien var ännu under antiken till 65 % skogsbeklädda, nu återstår ca 15 % av den skogen.
I Brasilien beräknas 40 % av landets enorma skogsmarker ha röjts sedan mitten på 50 talet.
I Kina är idag knappt 7 % av arealen skogsbevuxen, i Indien 18 %, båda dessa länder var en gång till ca 70% täckta av urskog.
Fillipinerna har under de senaste femtio åren förlorat 50 % av sina skogar och central europas skogsbestånd har i historisk tid reducerats med ca 70 %.
Skogs-skövlingarnas resultat blir överallt detsamma, erosion, ökenområden, kala (av regnvatten rensopade ) bergskedjor.
Endast 10 % av jordytan utgörs av välkultiverad jord ( den bäst lämpade för odling )
Vi har sällan anledning att tänka på hur tunnt det jordlager är som lämpar sig för jordbruk; 3 - 30 cm, och det tar mellan några århundraden och ett årtusende att förnya det på naturlig väg.
Man har beräknat att genom erosion försvinner ca 600 hektar jord per timme i nordamerika. I Algeriet blåser i genomsnitt 200 hektar jord per dygn ut i medelhavet.

Råvaruförbrukningen:
Flera beräkningar har gjorts av hur länge nu kända energitillgångar räcker vid oförändrad förbrukning ( men förbrukningen har hittills ökat 2 - 5 % per år )
Enligt de två största undersökningarna som gjorts kommer Uranet att räcka mellan 75 och 150 år, olja och naturgas ca 200 år stenkol ca 600 år.
Vad händer sedan ?
Samma form av beräkningar har skett även vid andra typer av råvaror.
Det finns beräkningar av hur länge kända tillgångar av vissa oumbärliga råvaror kan ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sverige - en lyckad demokrati?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-04-09]   Sverige - en lyckad demokrati?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=499 [2020-09-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×