istället för kärnkraft

3 röster
26758 visningar
uppladdat: 2001-04-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
INNEHÅLLSFÖRTECKNING

 Innehållsförteckning 2
 Sammanfattning 3
 Inledning 4
 Metoddel 5
 Avhandling 6
 Vilka är de förnyelsebara energikällorna? 6
 Hur fungerar de förnyelsebara energikällorna? 6
 Solkraft 6
 Solfångare 6
 Solceller 6
 För- och nackdelar 7
 Vindkraft 7
 Windformer 7
 För-och nackdelar 8
 Vattenkraft 8
 Vattenkraftens skadeffekt 8
 Vågenergi och tidvatten 8
 Hur ser framtidsutsikterna ut för de förnyelsebara energikällorna? 9
 Solkraft 9
 Vindkraft 9
 Vattenkraft 9
 Litteratur- och källförteckning 10
 Bilaga 1 11
























SAMMANFATTNING

I mitt arbete så har jag koncentrerat mig på tre frågor. Den första är vilka olika förnyelsebara energikällor vi har i Sverige i dag. Energikällorna det rör sig om är solkraft, vindkraft och vattenkraft. Ibland hör man också biomassa nämnas i sammanhanget, men jag har fokuserat mig på de tre övriga.
Min andra fråga gäller hur de förnyelsebara energikällorna fungerar. Där har jag delat in svaret i olika stycken för varje kraftsort. Solkraften kan tas tillvara på två olika sätt; antingen genom solceller eller genom solfångare som kan monteras direkt på tak eller väggar. Solcellerna omvandlar strålningen från solen till elektricitet direkt, medan solfångarna mest används till uppvärmning av vatten till exempelvis dusch och disk mm.
Vindkraften utvinns genom höga torn med turbinblad som drivs av vinden. Inuti maskinhuset högst upp på tornet omvandlas sedan rörelseenergin till elektricitet som skickas via en transformator ut i högspänningsnätet. På senare tid har en ny sorts vindkraftverk kommit (Windformer). Detta vindkraftverk är fyra gånger så effektivt som ett traditionellt tacka vare att det är större, saknar växellåda och inte behöver någon transformator. I sin förlängning innebär det här att vindkraftel kommer att bli billigare i framtiden.
Vattenkraft utvinner man vanligtvis i Sverige genom att dämma upp älvar och sedan låta vattnet passera genom en turbin nerför ett konstgjort vattenfall. Turbinen driver en generator, som i sin tur skickar ut elen i kraftledningar. Andra sätt att använda sig av vattenkraften är genom vågenergi, eller i tidvatten. Ingen av de formerna lämpar sig dock särskilt bra för Sverige.
Min tredje och sista fråga gäller framtidsutsikterna för de förnyelsebara energiformerna. Jag tycker att det ser ljust ut för alla tre former av energi. Solcellerna utvecklas allt snabbare och om bara priset sjunker kan det nog bli populärt bland villa-ägare. Även vindkraften gör snabba framsteg med billigare och effektivare kraftverk. Vattenkraften kommer nog varken att öka eller minska eftersom en utbyggnad är omöjlig p g a att alla älvar utom fyra lagskyddade är uppdämda. Det är heller ingen större risk att man skulle välja att lägga ner något kraftverk.




















INLEDNING

”vi ska avveckla när det finns alternativ
är som att säga jag ska börja springa
när jag får bra kondition”
(Svenska Naturskyddsföreningens hemsida)

Att kärnkraften måste avvecklas är idag en självklarhet för en stor del av Sveriges befolkning. Själv är jag uppvuxen under en banderoll med texten ”rösta nej till kärnkraft” vilket naturligtvis har påverkat mitt synsätt. Som barn tyckte jag att det var väl bara att stänga kärnkraftverken, och så skulle det problemet vara ur världen. Allt eftersom jag växte upp insåg jag dock att det inte var fullt så enkelt. Hur ska vi klara elförsörjningen i landet utan kärnkraften, och var ska vi göra av allt radioaktivt avfall som blir över? Kan man bara lämna ett övergivet kärnkraftverk åt sitt öde, eller är det för strålskadat? Hur ser alternativen egentligen ut, och vilket vore det bästa på längre sikt? Jag har försökt hänga med i debatter och artiklar i ämnet, och det här specialarbetet gav mig ytterligare en chans att bättre sätta mig in i det.
Att kärnkraft är ett ständigt aktuellt ämne beror på att om något skulle hända så påverkas vårt liv för all överskådlig framtid. Att säga att svensk kärnkraft är ”säker” är bara att stoppa huvudet i sanden. Vår kärnkraftsäkerhet är kanske större än den var i Tjernobyl, men den är knappast varken större eller mindre än i Harrisburg. Dessutom är en kärnkraftsolycka inte någon lokal företeelse. Radioaktiviteten går ut i luften och grundvattnet och kan på så sätt spridas över i stort sett hela jorden inom ett par veckor. Många anser att vi inte kommer klara elförsörjningen utan kärnkraften, men då får man betänka att om vi inte hade byggt ut kärnkraften så mycket skulle vi använt mycket mindre el.
Å andra sidan kan en avveckling leda till att våra övriga naturresurser utarmas. Kol och olja ger stora skador på miljön, medan t ex vattenkraft kräver att vi dämmer upp de norrländska forsarna för att bygga stora och fula kraftverk där. Många anser att vindkraftverken har förstört Skåne, och solcellerna är ännu inte tillräckligt utvecklade för att löna sig i större sammanhang. Å tredje sidan ger två veckors solinstrålning på jorden ger lika mycket energi som hela reserven av fossila bränslen och uran. En areal i Sahara eller Gobiöknen motsvarande två gånger Sveriges, skulle teoretiskt sett räcka för att klara av hela världens nuvarande energiförsörjning om vi bara kunde skapa bättre solceller och bättre transporteringsnät för elektricicteten.
Jag har fokuserat arbetet kring frågor som rör förnyelsebar energi, eftersom det är den energiform som jag tror har mest att ge i framtiden. Mitt specialarbete kommer inte ge några fullständiga svar, men jag hoppas kunna öppna fönster mot nya åskådningar, och framför allt väcka intresse för en fråga som ligger i allas intresse.











METODDEL

Jag började relativt tidigt med att samla fakta till arbetet (även om min eviga lättja senare saktade ner farten) på stads- och skolbiblioteket och på internet. Jag har läst böcker och artiklar och jag har också, via e-post, varit i kontakt med de flesta av våra riksdagspartier. Biblioteken var en besvikelse eftersom de flesta böckerna var skrivna för tio till trettio år sedan och därmed inte innehöll någon vidare användbar information. Jag har skumläst boken Istället för kärnkraft – kraftvärmens framväxt i fyra länder (tryckår 1994) av Mikael Hård och Sven-Olof Olsson. Den var inte till någon större hjälp i arbetet, men gav mig ändå en ytlig inblick i problemen kring avvecklingen av kärnkraften. Artiklarna är hämtade ur fjolårets upplagor av Miljömagazinet och Miljöaktuellt och har väl i och för sig givit en mer vinklad sida av saken, men jag anser ändå att de är tillräckligt sakliga för att tas med i arbetet. De visar på nya lösningar på energifrågan och är dessutom det färskaste material jag kunnat hitta. Jag har inte använt mig av alla artiklar direkt i arbetet, men eftersom de har varit till stor hjälp för mig när jag läste in mig på ämnet är de ändå upptagna i källförteckningen. Det absolut bästa materialet hittade jag på internet. Det var både objektivt och aktuellt.
Riksdagspartiernas informationsskreterare har visat sig mycket tillmötesgående och bidragit med sina synvinklar på frågan, vilket har givit mig mer insikt i hur mångfacetterat problemet är. Även Sydkrafts informationsansvarige har hjälpt mig på liknande sätt. Som jag nämnde tidigare har jag legat på latsidan lite för mycket, vilket är en av orsakerna att jag lämnar in arbetet i sista minuten. Den andra bidragande orsaken är att inlämningsdatumet blivit tidigarelagt, men inte datumet för den första informationen inför specialarbetet. Eftersom många gör som jag och ”lever i nuet” genom att lägga mest kraft på det närmast följande provet eller liknande, blir det väldigt stressigt så här på sluttampen av terminen. Detta är en stor miss från skolledningens sida och det hoppas jag att de ansvariga har fått reda på. I övrigt har jag jobbat på så bra jag kunnat vilket jag hoppas märks på ett positivt sätt i arbetet.






















6. AVHANDLING

FRÅGEFORMULERING:
A) Vilka är de förnyelsebara energikällorna?
B) Hur fungerar de förnyelsebara energikällorna?
C) Hur ser framtidsutsikterna ut för de förnyelsebara energikällorna?


A) Vilka är de förnyelsebara energikällorna?

Vad man i allmänhet menar med förnyelsebara energikällor är de energikällor som aldrig kommer att ta slut, d v s solkraft, vindkraft och vattenkraft. Ibland räknas också biomassa in, men jag har valt att koncentrera arbetet kring de övriga tre.

B) Hur fungerar de förnyelsebara energikällorna?

 Solkraft

Solen är den under överskådlig tid mest pålitliga energikällan och det gäller även för oss här uppe i Norden. Enligt mätningar som gjorts vid Ångström Solar Center, Uppsala universitet, tar ett svenskt hustak under ett år emot cirka fem gånger mer än vad villan förbrukar. Varför är det då så få som investerar i solceller, alternativt solfångare? Det enklas svaret är att det ännu inte utvecklats tillräckligt billiga och effektiva solfångare för att det ska löna sig att installera dem. Därför har staten den 1 juni 2000 infört ett solvärmebidrag på sammanlagt 10 miljoner kronor. Det motsvarar 1 500 nya solfångare för småhus. Att omvandla solenergi till värme är enkelt. Den största delen av solenergin omvandlas ju till lågtempererad värme av naturen själv.

Solfångare

Solfångare som innnehåller vatten kan användas för att spara in uppvärmningskostnader av vatten till exempelvis disk och dusch. Solfångaren monteras på hustaket eller på väggen. När solen lyser på panelen värms vattnet upp och sen är det bara att leda in det i. Solfångarna kan också placeras i s k solfångarfält. Ett solfångarfält ger 30 gånger mer energi än energiskog på samma areal.

Solceller

Solceller används för att framställa elektricitet ur solstrålningen. När själva solcellen blir belyst blir framsidan positivt laddad, medan baksidan blir negativt laddad. Då börjar elektroner vandra och elektrisk ström alstras. Solcellerna tillverkas oftast av kisel, men nya varianter finns som prototyper, bl a på ÅSC . De tillverkas istället av halvledarmaterialet CIGS (Koppar Indium Gallium Selenid). Cellerna byggs sedan i tunna skikt upp på vanliga fönster där de med hjälp av elektrisk spänning avgör värmeut- respektive instrålning. Man experimenterar också med att skapa solceller som går att bygga direkt med, och därmed inte behöver monteras på tak och liknande.

För- och nackdelar

Solenergins fördelar är uppenbara; det är miljövänligt, billigt när det väl är installerat och det är inte minst en säker energikälla. Nackdelar finns dock också t ex att det fortfarande är dyrt att både tillverka och installera, och att vi kan komma att få problem under det mörka vinterhalvåret. Ändå används redan idag solel, t ex till satelliter och fyrar, och andra platser där man inte kan få direkt kontakt med elnätet.

 Vindkraft

Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Ju högre upp man kommer ju mer blåser det och desto mer energi kan man utvinna. I ett vanligt vindkraftverk sitter därför turbinbladen och maskinhuset högst upp på ett 30-60 m högt torn.
I vindkraftverket finns ett styrsystem som har till uppgift att övervaka vindhastigheten, vindriktningen, generatorn och dess temperatur, samt växellådan och bromssystemet så att allt fungerar. Styrsystemet reglerar också bladinställning, varvtal och hur maskinhuset vänds mot vinden för att utvinna så mycket energi som möjligt. Det finns också en vindfana och en vindmätare, vilka mäter vindriktning och vindhastighet. På toppen av tornet sitter ett lager som gör så att maskinhuset kan vridas i förhållande till tornet. En girmotor samarbetar med övriga delar av maskineriet och riktar turbinen i vindens riktning.
Turbinen består av vanligen av två eller tre turbinblad och ett nav. När vinden driver runt turbinen överförs rörelseenergi via primäraxeln från navet till växellådan. Växellådan har man för att kunna öka varvtalet. Via sekundäraxeln överförs rörelseenergin från växellådan till generatorn. Generatorn omvandlar rörelseenergin till elektrisk energi. Från generatorn går energin vidare till en transformator som anpassar den elektriska energin innan den skickas ut i elnätet. På sekundäraxeln sitter det en skivbroms som är till för att kunna bromsa och stoppa vindkraftverket när det behövs. (se bilaga 1)

Windformer

Trots att det kanske verkar komplicerat är det här ett av de bästa alternativen till kärnkraft, olja och kol. Dels för att det liksom solkraften är en säker och förhållandevis billig energiform, men framför allt för att det forskningen om vindkraft går så snabbt framåt. Redan idag är ”den nya tidens vindkraftverk”, Windformer, på intåg. Beställare är Vattenfall och leverantörer är ABB och ScanWind. I Windformer är generatorn direkt ansluten till turbinen, och dessutom saknas det växellåda. Man behöver heller ingen transformator, utan elen går direkt ut i högspänningsnätet. I och med detta sparar man på både driftskostnader och miljön.
Dessa nya vindkraftverk är högre än tidigare, och har större turbinblad. P g a sin storlek kommer kraftverken i framtiden att placeras i havet, men den första anläggningen byggs på Näsudden på Gotland. Målet är att det här enda kraftverket ska värma 700 villor. Genom denna satsning på ny teknik kommer produktionskostnaderna sänkas och effektiviteten öka. Faktum är att ett Windformer-verk motsvarar fyra vanliga, vilket innebär att det skulle räcka med ca 250 vindkraftverk av den här typen för att ersätta ett kärnkraftverk. Andra fördelar är bl a att i och med att turbinen blir större sänks rotationshastigheten. Detta medför att bullret minskar och att fler människor kan uppskatta kraftverkens utseende.




För- och nackdelar

Problemet med vindkraften är att verken måste stå någonstans och att många människor anser att de är fula. I motsats till detta påstående står en opinionsundersökning från år 2000, där det uppges att 73% av de 10 000 svenskar som tillfrågats är positiva till vindkraftverken.
Den stora fördelen med vindkraft är ändå att de när som helst kan monteras ner utan att lämna bestående märken efter sig i naturen.

 Vattenkraft

Så till den sista av de tre; vattenkraften. Vattenkraften är en av våra äldsta energikällor i Sverige och sannolikt också en av de mest omstridda (näst efter kärnkraften). Vad man i första hand menar när man talar om vattenkraft idag är den energi vi utvinner genom fördämningar av älvarna i norra Sverige. Vi har idag bara fyra stora älvar som inte är uppdämda . Vattenkraften utvinns genom att man dämmer upp en älv för att på så sätt skapa ett konstgjort vattenfall. Oftast gröper man också ur älvfåran under för att ytterligare öka fallhöjden. Vattnet släpps sedan genom turbin som då roterar och driver en generator där elektrisk energi alstras. Elektriciteten går därefter genom en transformator ut i kraftledningar runt om i landet. Vattenkraftens effektivitet beror på hur mycket vatten det är, fallhöjden och vattnets hastighet genom turbinen

Vattenkraftens skadeeffekt

Vattenkraften är, som jag tidigare nämnt väl utbyggd i Sverige, vilket många naturälskare tycker är synd. När man bygger kraftverk av den här sorten påverkas omgivningarna på ett för många negativt sätt, inte minst för de växter och djur som lever i och kring älven. Några miljöeffekter är blir :
 Sötvattenutflödet till havet förändras
 Stora områden däms över
 Strandflora och vattenvegetation förändras eller försvinner
 Arbetsvägar o dyl anläggs
 Fiskbestånden utarmas genetiskt p g a svårigheter att ta sig till lekplatser
Utöver detta tillkommer också andra problem som kan vara svåra att förutse. Detta beror på att allt påverkar vartannat i ett ekosystem, och om en art försvinner påverkas de andra.
Problem kan det också bli under extremåren. Under torråren kan det vara svårt att få tillräckligt med vatten till kraftverken, även om detta till viss del avhjälps med vattenreserver från våtår. Vad som kan hända under extrema våtår har vi nyligen kunnat bevittna i Arvika med omnejd. Man tvingas släppa på stora mängder vatten från fördämningen för att den inte ska brista och följden blir att vägar, broar och hus sveps bort i vattenmassorna.


Vågenergi och tidvatten
Andra sätt att ta tillvar på vattenkraften är genom vågenergi och tidvatten. De båda formerna fungerar på likartade sätt, nämligen genom att vattnet leds in genom en turbin som drivs när vattnet rör sig. Tyvärr är det svårt att ta tillvara på den sortens energi i Sverige, där skillnaderna mellan ebb och flod inte är särskilt stora.
C) Hur ser framtidsutsikterna ut för de förnyelsebara energikällorna?

Solkraft

På det stora hela verkar det som om folk börjar få upp ögonen för förnyelsebar energi och ”grön el". I och med solvärmebidraget så verkar det ju ljusna för solcellerna, även om priset fortfarande måste sjunka betydligt innan gemene man kommer ha råd att installera celler eller solfångare. Sverige är världsledande i forskning om nya sätt att förbättra cellerna, men det är ändå inte med dagens pris någon konkurrenskraftig energiform i tävlan mot kol- och kärnkraftsel.

Vindkraft

Vindkraften är väl den energiform som är mest på uppgående för tillfället, och om Windformer visar sig vara lyckat kan det nog bli tal om större satsningar. Det har dessutom bildats en ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: istället för kärnkraft

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-04-02]   istället för kärnkraft
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=487 [2018-11-12]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook