Celldelning

21 röster
42635 visningar
uppladdat: 2005-09-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
CELLDELNING

Varje människa kommer ursprungligen från en enda cell. Att denna lilla cell kan utvecklas till en vuxen varelse beror på många olika saker som jag inte kommer att ta upp nu. En sak är dock säker och det är att celldelningen spelar en viktig roll i denna utveckling.

Enligt Nationalencyklopedin finns det två typer av celldelning – mitos och meios. Vid mitos kopieras cellen så att originalet och kopian (dottercellen) innehållsmässigt blir exakt likadana. Meiosen, menar de dock, fungerar annorlunda, då de dotterceller som bildas inte ser likadana ut som originalet. Men behövs verkligen både mitos och meios?

Som det står skrivet i boken Advanced Biology finns det i varje människocell en cellkärna och i cellkärnan finns det i sin tur DNA: genetisk information, det vill säga arvsanlag som talar om hur cellen ska se ut och hur den ska fungera. Denna genetiska information är uppdelad och paketerad på 46 kromosomer (en kromosom är en DNA-molekyl). För att kunna besvara frågan om både mitos och meios behövs, måste vi också ha en lektion i blommor och bin. Vi människor förökar oss genom sexuell fortplantning. Det går till på det viset att mammans ägg befruktas av en spermie från pappan, det vill säga - ”Biet pollinerar blomman. Sen sticker han...” som Big Brother-Stefan uttryckte det. Dessa könsceller (ägget och spermien) smälter sedan samman och bildar en enda cell. Som det poängteras i Advanced Biology tar nu mitosen vid då den först kopierar de 46 kromosomerna i cellen så att det blir 92. Därefter delar den sig till två celler med vardera 46 kromosomer och eftersom de cellerna innehåller precis samma genetiska information är de identiska. Dessa två celler gör i sin tur samma sak, de kopierar sig och sedan delar de sig och vips har det blivit fyra celler. Proceduren fortsätter, organismen växer och till slut har det blivit en människa.

Om vi backar tillbaka till när de två könscellerna ska smälta samman ser vi att det uppstår ett problem. Om både ägget och spermien innehåller 46 kromosomer vardera får nämligen den nya cellen dubbelt så många (92 kromosomer). När tiden sedan har haft sin gång och denna cell utvecklas till, vi säger en kvinna, och hennes ägg ska smälta samman med en spermie kommer kromosomantalet i denna nya organism öka ytterligare. Med tanke på att människan har funnits i tiotusentals år skulle antalet kromosomer hos en person i dag vara uppe i mångmiljardklassen. Du kan bara föreställa dig hur människosläktet skulle se ut, om vi ens skulle existera? Du ska dessutom ha i åtanke att Downs syndrom som bland annat leder till utvecklingsstörningar, hjärtfel, syn- och hörselproblem, vilket påpekas på hemsidan Netdoktorn, orsakas av att en person har 47 kromosomer istället för 46. Alla dessa symtom uppstår alltså för att det är EN kromosom för mycket och inte flera miljarder.

För att undvika en expandering av kromosomantalet använder kroppen sig av meios. Här finner man nämligen den stora skillnaden mellan mitos och meios. Författarna till Advanced Biology skriver att mitosens dotterceller precis som originalet innehåller 46 kromosomer medan de specifika könsceller som bildas vid meiosen bara innehåller hälften av originalets kromosomantal – 23 kromosomer. När dessa könsceller smälter samma bildas alltså en ny cell med 46 kromosomer (2*23). Genom att läsa vidare på Nationalencyklopedin får man reda på när ägget och spermien smälter samman kommer hälften av kromosomerna från mamma och hälften från pappa. Då skapas det en ny, unik kombination med andra arvsanlag och detta leder till att vi utvecklas då nya genetiska kombinationer bildas. Meiosen, skulle då alltså enligt hemsidan, uträtta ytterligare en sak i och med att den möjliggör den sexuella fortplantningen, nämligen den genetiska mångfalden.

Utan meios får det som påvisat allvarliga konsekvenser men det betyder inte att man ska underskatta betydelsen av mitosen för utan den skulle kromosomantalet hela tiden skulle halveras tills det inte fanns några kromosomer kvar. Som det framhålls i Advanced Biology utförs meiosen därför bara på blivande könsceller och inte på ”vanliga” celler och när meiosen väl är utförd och två könsceller har smält samman blir cellen beroende av mitosen för att kunna utvecklas.

Sammanfattningsvis kan man säga att både mitosen och meiosen är nödvändiga för människans fortlevnad. Meiosen behövs för att skapa könsceller så att den sexuella fortplantningen ska fungera samtidigt som kromosomantalet ska kvarstå och den verkar även för den genetiska mångfalden. Vi skulle dock inte komma mycket längre än till att vara en encellig organism om det inte vore för mitosen som gör att vi utvecklas och i slutändan resulterar i dig och mig.


Källor:

http://netdoktor.passagen.se/sjukdomar/fakta/down.shtml
© Copyright 1998-2003 Net...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Celldelning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-09-12]   Celldelning
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4745 [2019-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×