Kometer och Meteorer

3 röster
13968 visningar
uppladdat: 2005-07-29
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Kometer

En komet är en s.k. stor "smutsig snöboll", som kretsar runt vårt solsystem i stora banor. Dessa banor kallas för ellipser. De är så vida att det kan ta flera miljoner år för kometen att komma tillbaka i sin bana mot solen igen.

Den plats där kometen är som närmast solen på sin bana kallas perihelion. De flesta kometerna håller till i solsystemets ytterområde.

Ett speciellt område där de flesta kometerna finns på är Oorts - molnet som ligger intill gränsen mot yttre rymden. Ett annat komet område är Kuipers bältet där det finns ett brett band med kometer. Kuipers bältet ligger bortom Neptunus bana. Oorts - molnet ligger 50 000 AE från solen och Kuiper bältet ligger 50 AE från solen.(1 AE= avståndet mellan solen och jorden, ca 149,6 miljoner km)

Ibland kan en komets bana i dessa områden förändras så att den börjar röra sig mot solsystemets inre delar. Orsaken kan vara en passerande stjärnas eller en planets graviditation. En komet kan också kastas ut ur solsystemet och få en helt ny, mindre bana.

Jupiter kan ibland också fånga upp kometer så att de får en bana nära Jupiter. För de här kometerna tar det bara några år att komma runt solen. Man brukar säga att de här kometer hör till "Jupiters familj". Över 100 stycken kometer har redan upptäckts i den här kometgruppen.


Långperiodiga och kortperiodiga kometer

Kometer delas upp i två grupper beroende på hur lång omloppsperiod de har. För långperiodiga kometer tar det över 200 år att gå runt solen, men det finns även kometer som har en omloppstid på flera miljoner år.

En mycket känd långperiodig komet är Hale - Hopp. Den har en omloppsperiod på flera tusen år. Senast man fick se den var 1997 och man har räknat ut att dens nästa besök kommer bli ungefär år 4300 - 4400. En annan känd långperiodig komet är Delevan. Senast man såg den var i mitten av tiotalet. Delevan har så lång bana att den kommer tillbaka först om 24 miljoner år.

Kometer som har en omloppstid på mindre än 200 år kallas för kortperiodiga kometer. Den mest kända kometen är Halleys komet. Den är en kortperiodig komet och för den tar det 76 år att gå runt solen. Senaste besöket av Halley var 1986. Kometen namngavs av astronomen Edmund Halley som lyckades räkna ut kometens omloppstid. Halleys nästa besök kommer att vara år 2061. Då Halleys komet senast var här tog den lilla rymdsonden Giotto prover ur kometens kärna och svans.

Enckes komet är kometen som har kortast omloppstid . Den kan man se vart 3 år. Kometerna namnges oftast efter dess upptäckare.


Kometernas uppbyggnad

Kärna

Kärnan är kometens fasta del och det är den som är den egentliga kometen. Kärnan består främst av stoft och olika isar. Isen består till största delen av vanligt vatten men det kan också finnas kolmonoxid, koldioxid, ammoniak, metan och metanol i isen.

Stoftet är det som gör kometen smutsig och det består av kolväten och silikater. Själva stjärnan och ganska liten och bara några kilometer tvärs över.


Kometens atmosfär

Kometens atmosfär är gaser som förångas från kärnan tillsammans med stoft och små dammkorn. Atmosfären brukar också kallas för kometens huvud och kan bli oerhört stor.


Kometens svans/svansar

När kometer närmar sig solen börjar isen smälta och blir till gas. Denna gas tillsammans med miljontals småstenar, som frigös bildar en stor slöja efter kometen. Det är den som kallas för kometens svans. Svansen kan bli upp till 100 miljoner kilometer lång och den växer ju närmare solen den kommer.

Svansen är ofta mycket lysande p.g.a. att solens ljus reflekterar på gasen som får den att börja lysa. Det är då man kan se den med blotta ögat. Svansen pekar alltid bort från solen p.g.a. solvinden.

Man kan tycka att kometsvansen är oerhört stor, men i själva verket så är den mycket tunn. Dess täthet t.o.m. mindre än i ett vakuum som kan framställas på jorden i ett laboratorium.

Kometer har ofta två svansar. Den svansen som syns bäst är plasma svansen och är oftast ganska rak. Den består av joner, som strålar i olika våglängder. Det är den svansen som har en lysande färg. Den andra svansen består av stoft och är oftast vit till färgen. Den här svansen är mera svängd.


Hur får man syn på en komet?

Kometer syns bara på natten då det är klar stjärnhimmel. Med hjälp av stora observatorier kan man se små kometer som är långt borta. Det är bara när kometer är på sin bana nära solen, som man kan se dem med blotta ögat.

Då en komet är på besök kan man se den från några dagar upptill en månad. efter det försvinner den och är borta i flera år.


Kometer förr i tiden

Kometer troddes förr i tiden orsaka katastrofer som missväxt. jordbävningar och sjukdomar. Astronomerna på den tiden måste försöka ta reda på vad för elände kometen kunde göra.

En teori om hur dinosaurierna dog ut för ca 65 miljoner år sedan är genom ett kometnerslag. man tror att det kom en oerhört stor komet som kolliderade med jorden. P.g.a. allt stoft som kastades upp så förmörkades solen och det blev oerhört kallt för en lång tid. Platsen som man tror att kometen slog ner på anses vara det nuvarande karibiska havet.


Kometernas uppkomst

Enligt dagens forskare så bildades planeterna i vårt solsystem för ca 4,5miljarder år sedan. Man tror att de uppstod då olika kroppar kolliderade och fastnade med varandra. Det material som blev över blev asteroider, och det material som bestod av is och gaser blev kometer.


Meteorer

Meteorer är små föremål som stenar, delar från gamla sateliter och rymdstationer, järnklumpar och isblock. De kommer in i jordens atmosfär med hög hastighet där de förgasas och brinner upp. Meteorer kan också finfördelas så att den faller ner på jorden som stoft.

Meteorer brukar ofta kallas för stjärnfall och det sägs att det betyder lycka om man får se ett sånt. Det finns flera miljoner meteorer som snurrar kring solen, Oftast i grupper.

Ibland kommer det flera meteorer samtidigt som träffar jordens atmosfär. Då brukar det se ut som små raketer över himlen .Detta brukar man kalla för meteorskurar. De kommer ofta tillbaks vid en speciell tid på året. Ungefär vid 12 augusti.


Meteoriter

Ibland händer det dock att det kommer stora meteorer, som inte hinner brinna upp vid jordatmosfären. Då slår de ner på jorden och kan ibland bilda stora märken. Meteorer som fallit ner på jorden kallas för meteoriter.

De flesta meteoriter som nåt jordytan är mycket små och man märker dem oftast inte. Det har do...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kometer och Meteorer

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-05-07

    bra arbete, och mkt bra fakt :

  • Inactive member 2006-05-08

    tack!

Källhänvisning

Inactive member [2005-07-29]   Kometer och Meteorer
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4639 [2019-10-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×