De grekiska filosoferna Sokrates och Thales och deras begåvningar

5 röster
21091 visningar
uppladdat: 2005-06-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Pythagoras

Grekisk filosof och matematiker. Utbildades av Thales. Det är väldigt oklart när han levde, olika källor säger olika. Föddes troligen på ön Samos om inte i Tyros mellan år 569 f.Kr. och 580 f.Kr. Dog i Metapontion, Lucania, Italien mellan år 469 f.Kr. och 500 f.Kr.

Mellan år 532 f.Kr. och 525 f.Kr. begav han sig till Croton i södra Italien p.g.a. tyrannisk härskare. Där grundade han ett hemligt sällskap med inriktning på politik, religion och filosofi. Man vet inte så mycket om vad Pythagoras och hans lärjungar, pythagoréerna, kom fram till. Man har väl hört om Pythagoras sats men det var inte alls han som uppfann den. Den var känd i Kina och Egypten och bland babylonierna flera hundra år innan han föddes. Det Pythagoras gjorde var att han utarbetade denna sats och gjorde den känd efter sitt namn; han offrade en oxe och bevisade satsen.

Det är inte heller säkert att det var just Pythagoras som upptäckte sambandet mellan stränglängder och tonhöjder men det lär ha varit han och pythagoréerna. Det han kom på var att ju kortare en sträng är, desto kortare blir tonen. När förhållandet mellan strängarnas längd delas med heltal åstadkommer harmoniska tonsteg. T.ex. om man förkortar en sträng med hälften höjs tonen en oktav. Man ansåg att samma harmoni existerade i rymden där uttrycket ”sfärernas harmoni” kom till.

Inom astronomin ansåg Pythagoras att jorden var rund. Om han trodde att jorden snurrade runt solen med de andra planeterna eller att jorden var mittpunkten kan jag inte säga. Han var i alla fall den förste att inse att Morgonstjärnan (Venus) var densamma som aftonstjärnan.

Den kanske mest betydande upptäckten som pythagoréerna kom på var de irrationella talen, alltså icke heltal. De irrationella talen upptäcktes genom att man inte kunde få fram ett heltal genom att dra kvadratroten ur 2. I början försökte dom hålla upptäckten hemlig, men en medlem vid namn Hippos skall ha dränkts för att han avslöjade hemligheten. Det var ett väldigt hemligt sällskap med stränga förhållanden.

Grekerna trodde att det var Pythagoras som uppfann aritmetiken, men det finns inte många säkra uppgifter om hans egna upptäckter. Allt är tal, säger Pythagoras, och allt kan förstås med hjälp av tal.
Thales

Levde ca 625-546 f.Kr. Tillskrevs vara filosofins grundare och den första geometrikern. Thales är naturfilosof från Mindre Asien. Omtalas även vara västvärldens första vetenskapsman. Ägnade sig åt astronomi och matematik. Han var berömd för att ha förutsett en solförmörkelse den 28:e Maj 585 f.Kr. Med Thales kom den första profana förklaringen om världen och universum.

Thales trodde att vatten var alltings ursprung, och att allting tillslut återgår och blir vatten.

Han reste mycket och i Egypten sägs han med hjälp av basvinkelsatsen i Elementa ha beräknat höjden av en pyramid genom att mäta dess skugga. Han hade i allmänhet ett intresse av att mäta avstånd och han upptäckte att en triangel som ritas inom en cirkel alltid är rätvinklig. Genom att beräkna pyramiders höjd kunde han räkna ut avståndet till fartyg till havs. Han insåg att geometriska satser är allmängiltiga.

Många anekdoter förknippas med Thales. Han sägs ha varit mycket tankspridd och det berättas att han en gång föll ner i en brunn för att han betraktade stjärnorna. Han sägs även ha påstått att magneten har en själ.

Thales mest berömde studenter är Pythagoras och Anaximander som studerade för honom.


Sokrates

Sokrates var en av de största filosoferna i den västerländska traditionen och har blivit känd framförallt genom hans elever Platon och Xenofanes som skrev väldigt utförligt om honom. Det är svårt att se hur Sokrates egentligen var i och med att hans lärjungar skrev egna åsikter om honom. Men i Platons dialoger framställde han dock ganska sanningsenliga uppgifter om Sokrates.

Sokrates levde ca 470-399 f.Kr. och blev ca 70 år gammal. Han dog genom att han dömdes till döden, officiellt anklagad för att inte erkänna Atens gudar och för att förleda ungdomen.

Sokrates sägs ha varit kort och mycket ful. Han föddes i Aten där han blev en välkänd person. Han undervisade sina lärjungar utan att ta betalt.

Sokrates intresserade sig för analys av begrepp och undervisade om det rätta sättet att leva. Han konverserade väldigt mycket med eleverna och resonerade om bl.a. vad rättvisa var. Genom sina dialoger försökte han hjälpa folk att förstå att folk i allmänhet var ignoranter, vilket han ansåg. Han ansåg att människan föds god men ignoransen gör handlingarna onda ibland. Hans kända citat ”Jag vet endast att jag intet vet” reflekterar väl hans filosofi. Sokrates är känd för att ha använt den så kallade barnmorskemetoden. Med den menas att filosofen precis som en barnmorska försöker få ut nånting och i detta fall kunskapen som Sokrates menar att alla människor färdigt besitter, problemet är att få ut den. Det är precis det han försöker få ut i sina dialoger.


Platon

Platon var en berömd grekisk filosof. Han föddes i Aten 427 f.Kr. och dog 347 f.Kr. Han var lärjunge åt Sokrates vars avrättning han bevittnade 399 f.Kr. På 380-talet f.Kr. grundade han en filosofskola, Akademin, där man undervisade i filosofi, matematik, politik, biologi, astronomi och gymnastik för åtskilliga lärjungar. Aristoteles var den mest kända studenten på universitetet.

Platon skrev dialoger, och lade ord i historiska personers munnar, precis som hans lärare Sokrates. Därför är det ibland svårt att veta vilka texter som uttrycker Platons tankar och vilka som uttrycker andras. Platon skrev ett stort antal skrifter, de flesta i dialogform, där olika filosofiska frågor diskuteras som ofta inte leds fram till något svar. De mest kända är Sokrates försvarstal, Gästabudet och Staten.

Grundläggande för Platons filosofiska uppfattning är att människans verklighet är uppdelad i sinnesvärlden och idévärlden. Det är inte tillräckligt pålitligt med de fem sinnena för att få kunskap om saker så därför kan vi aldrig veta hur det ser ut. Allting i sinnesvärlden är ju tillfälligt, alla föremål kommer och går. Men idéerna som finns i idévärlden är eviga och kan inte ändras. Idévärlden får vi tillräcklig kunskap om genom att använda vårt förnuft. Om en människa har fått kunskap om vad som är gott och rätt så styr den kunskapen dennes beteende. Platon menade att allt som finns i naturen bara är skuggbilder av de eviga former som finns i idéernas värld. Han ansåg att människans själ är odödlig, att den fanns till innan den bosatte sig i en kropp och den kan, till skillnad från sinnena, se in i idévärlden. Från sitt ”tidigare liv” har själen redan sett bilder av hur allt ska se ut och vara, men det minns den inte när den placerades i en ny kropp. Därför är allt i sinnesvärlden bara bristande avbilder av idéer från idévärlden, men de kan ibland hjälpa förnuftet att komma ihåg den riktiga kunskapen. Själen kunde också känna en kärlekslängtan tillbaka till sitt ursprung i idéernas värld.

Platon jämförde också staten och individen, och menade att de båda bestod av tre delar: lustan, andan och det rationella. Om alla tre är i harmoni men styrs av det rationella har man rättvisa. Därför ansåg han att överklassen, som enligt honom var filosoferna, ska styra de två lägre klasserna, om samhäller ska vara korrekt. Klass har med utbildning att göra, menade Platon.


Xenofanes

Xenofanes levde ca 570-470 f.Kr. Han var poet, filosof och religiös reformatör från Kolofon i Mindre Asien. Efter att ha arbetat som en resande poet grundade Xenofanes den eleatiska skolan i den feniciska kolonin Elea i Syditalien. En av hans mest kända elever var filosofen Parmenides.

Xenofanes höll inte med om polyteismen och ansåg att de olymtiska gudarna hade alldeles för mänskliga karaktärer. Därför ville han ersätta dem med en enda, allsmäktig gud. Han ansåg att reinkarnationsiden var absurs och ansåg att atletiska ideal och lyxliv hindrade människan för att uppnå vishet.

Enligt Xenofanes var grundämnena jord och vatten. Han tog avstånd från Pythagosas, som utbildade honom, mystik och Xenofanes religiösa åsikter var revolutionerande.


Aristoteles

Aristoteles är en av världens mest kända filosof och vetenskapsman. Han föddes i Stageira, Tharakien 384 f.Kr. och flyttade senare till Aten för att studera vid Platons Akademi. Där var han verksam i nästan 20 år, både som lärjunge och lärare. Han lämnade Aten efter Platons dör och flyttade till Assos i Mindre Asien eftersom Stageira förstörts av makedonerna. Efter sin vän Hermias, som var kung där, död flyttade han till huvudstaden Pella där han blev kungasonen Alexander den Stores lärare. Tio år senare flyttade han tillbaka till Aten där Alexander blev kung. Aristoteles grundade då en egen skola, Lyceum eller den Peripatiska (promenerande) skolan som den kallades eftersom läraren och studenterna ofta gick omkring medan de diskuterade. När Alexander den Store dog i Aten var det så antimakedonsikt där att han flyttade därifrån till Evia där han sedan dog 322 f.Kr. 62 år gammal. Hans efterträdare i Lyceum blev hans vän och lärjunge Theofrastos.

Precis som Platon skrev Aristoteles filosofiska dialoger. Han skall ha skrivit över 170 texter sammanlagt. Han skrev också om andra filosofers verk och inriktade sig speciellt på områdena musik, optik och ordspråk. Dom är sedan uppdelade i olika ämnen. Aristoteles diskussionsskrifter sparades i Lyceum och den sista läraren på Lyceum publicerade sedan skrifterna. Hela den västerländska filosofin har baserats på dessa utgåvor. Aristoteles samlingar handlar bl.a. om musikens logik och naturen och dess processer. Han skrev också om etik, retorik, poesi och politik. Han gjorde stor betydelse för litteraturvetenskapen med verket Poetik ”Om diktkonsten”.

Aristoteles trodde att universum var en sfär där jorden ligger i centrum. Den består av fyra element: jord, luft, eld och vatten. Jorden rör sig i en rak, linjär linje enligt de fyra elementen, och vilar i den positionen. Himlarna är gjorda av eter och rör sig cirkulärt och är aldrig utsatta för någon annan förändring än den cirkulära rörelsen.

Inom biologin menade Aristoteles att alla arten reproducerar sin egen art, utom maskarna och flugorna som skapas spontant ur ruttnande frukt eller gödsel.

Inom psykologin ansåg Aristoteles att själen hade med kroppen att göra som en kontrollerande funktion. Detta var helt emot Pythagoras och Platons hypoteser om att själen och kroppen var separata. Enligt Aristoteles höll kropp och själ ihop.

Inom etiken skrev Aristoteles att alla människor är formade efter deras vanor, vilka i sin tur kommer från den kultur vi lever i och våra personliga val. Alla vill uppnå lycka och för att göra det måste det som är specifikt för arten uppnås. För människan är det förnuftet, alltså bör vi utveckla vår tankeförmåga. Människor bör utveckla ett antal dygder, alltså goda egenskaper. Man ska t.ex. inte vara dumdristig eller feg utan modig, inte slösaktig eller snål utan givmild. Förnuftet hjälper oss att hitta den rätta vägen.

Aristoteles logik bestod av regler eller förslag som skulle ge nya slutsatser. Till exempel: Alla människor är dödliga. Alla greker är människor. Därför är alla greker dödliga.

I sin metafysik var Aristoteles övertygad om att ett högsta väsen existerade, den Stora Röraren. Han är ansvarig för enheten och meningen med naturen. Denna Gud är perfekt och alla vill likna honom eftersom alla vill vara perfekta. Det finns flera rörare, ca 50 st, som har hand om planeterna och stjärnorna. Men den Stora Röraren är inte ett religiöst väsen eftersom han inte är intresserad av vad som pågår i världen, han skapade den inte.


Xenokrates

Xenokrates var en grekisk filosof från Chalchedon. Han levde 396-314 f.Kr. 399 f.Kr. blev han rektor för Akademin som han studerat vid för Platon.
Xenokrates var fattig men mycket vältalig. Xenokrates delade in Platons publicerade skrifter i kategorierna logik, fysik och etik som var hans viktigaste insats. Han anses också vara den förste att försöka skilja kropp, sinne och själ. Han hävdade att verkligheten är en kombination av perception, kunskap och åsikter.


Euklides från Megara

Euklides av Megara blandas lätt ihop med Euklides som gjorde Elementa. Den här Euklides levde på 30-talet f.Kr. Han var filosof och Sokrates lärjunge som grundade skolan i Megara. Euklides använde Sokrates tes att kunskap är dygd, medan universuk är oföränderligt och bara kan förstås genom filosofi. Euklides tyckte att Sokrates läror var så intressanta att han samtidigt som det pågick ett krig klädde ut sig till kvinna och gick 40 kilometer till Aten varje dag för att lyssna på honom och gick sedan hem på samma sätt på kvällarna.


Euklides

Euklides var en grekisk matematiker som fått sin utbildning i Aten och sedan flyttat till Alexandria i Egypten. Han studerade matematik i Platons Akademi under ledning av Platons studenter. I Alexandria var han verksam i 20-30 år, under Ptolemaios välde. I Alexandria grundade han också en matematikskola. Där gjorde han sig känd som en mycket framstående lärare. Han skrev många verk som handlade om optik, astronomi om himlarna, skalan, mekanik och nummerteorin, liksom om musik. Hans mest kända verk är Stoichea, eller Elementa på latinska. Det omfattade 13 böcker där han sammanfattade all den då kända geometriska kunskapen. De första sex böckerna handlar om planfigurer och deras egenskaper, de tre följande om talteori och aritmetik och de fyra sista om irrationella tal och rymdteori. Verket har använts som lärobok i över 2000 år. Boken har tryckts i över tusen upplagor och otaliga handskrivna kopior före tryckkonsten kom till. Då Euklides jobbade med Elementa var han tvungen att skapa nya ord för att förklara de nya begreppen han skapade. Han hittade på orden triangel, kvadrat, cirkel, problem, bas, definition, axiom och parallell. En av Euklides studenter skall ha varit kung Ptolemaios Soter, som sägs ha haft svårigheter att hänga med i sin lärares undervisning.


Ptolemaios

Claudius Ptolemaios levde ca 100-170 f.Kr. Han föddes i Grekland men arbetade största delen av sitt liv i Alexandria i Egypten. Han var astronom, astrolog, geograf och matematiker. Hans teorier dominerade västvärlden fram till 1500-talet. Ptolemaios ansåg att stjärnorna var statiska och utarbetade en geometrisk metod för att kunna definiera rörelserna och positionerna hos solen, månen och planeterna. Han menade också att jorden var en sfär och universums centrum, med de andra himlakropparna cirkulerade runt den. Han införde också det linjenät som fortfarande används inom kartografin och uppfann metoder för att projicera den runda jorden på en platt karta. Ptolemaios bidrog också till trigonometrin och kombinerade astronomi med astrologi och kom att influera kartritare under århundraden framöver. Han studerade ljuset och skapade också en musikteori.


Theofrastos

Theofrastos levde ca 372-287 f.Kr. Han var filosof och vetenskapsman från Lesbos. Han var elev till Aristoteles och efterträdde senare sin lärare för den peripetiska skolan. Theofrastos räknas som botanikens grundare. Han skrev många verk om zoologi och mineralogi. Han skrev också en bok om 30 olika människokaraktärer.


Parmenides

Parmenides levde ca 515-450 f.Kr. Han var från Elea i Syditalien och grundade där Eleaskolan. Han var elev till Xenofanes.

Parmenides menade att våra omgivningar inte egentligen existerar, att de bara är en illusion. Därför kan inte heller någon förändring existera. Den sanna verkligheten kan inte upplevas av sinnena utan endast genom reson. Han antog att det som finns till inte existerar med nödvändighet och det som inte existerar inte kan existera. Eftersom det som inte är inte existerar, drar Parmenides slutsatsen att mångfald och förändring inte finns. Parmenides hävdade att den Absoluta Varelsen existerade, men att vi inte kunde uppfatta denne. Han sade också att det samma universum var en massiv sfär av tänkande i ett vilande tillstånd.

En av Parmenides lärjungar var Zenon från Elea som försvarade sin lärare genom en serie paradoxer när grekerna drev med Parmenides.


Empedokles

Empedokles levde 492-432 f.Kr. Han var en grekisk filosof från Akragas på Sicilien. Han var elev till Pythagoras och Parmenides. Precis som Pythagoras sade sig Empedokles komma ihåg tidigare liv, inte bara som olika personer utan också som en fisk och en buske till exempel.

Som filosof ansåg han att verkligheten är cyklisk och att den består av de fyra elementen jord, luft, eld och vatten. Han hade även en teori om två grundkrafter: kärlek och strid. I Empedokles skrifter finner man åsikter i flera naturfilosofiska frågor. Empedokles formulerade en primitiv evolutionsteori där han sade att människor och djur utvecklats från tidigare varelser.

Empedokles var förutom filosof och naturforskare också politiker, läkare och magiker.

Empedokles skall enligt legenden ha begått självmord genom att hoppa ber i vulkanen Etna för att bevisa sin gudomlighet med ett mirakulöst försvinnande. Tricket avslöjades dock då hans ena sandal spottades upp ur vulkanen.


Zenon

Zenon levde ca 495-455 f.Kr. Han var lärjunge till Parmenides. Han var filosof och matematiker från Elea i Italien. Han kom att bli lärare själv och undervisade flera kända elever, bl.a. Perikles och Kallias. Zenon hävdade liksom sin lärare Parmenides att inga förändringar är möjliga. Genom sina berömda paradoxer försökte han indirekt bevisa att Parmenides hade rätt. Många av paradoxerna betonar att rörelse är omöjlig och att våra sinnen endast ger upphov till illusioner. Hans mest kända paradox är Akilles och sköldpaddan. Senare återvände han till Elea, där han sades ha försökt störta tyrannen Niarchus. Planen misslyckades och Zenon fängslades.


Anaximander

Anaximander, även kallad Anaximandros, levde ca 611-546 f.Kr. Han var filosof och lärjunge till Thales. Anaximander var den förste kartritaren och ledare för en av de miletiska kolonierna vis Svarta havets kust. Han var också en av de första naturfilosoferna och försökte förklara världens uppkomst utan religiösa eller mytologiska föreställningar. Anaximander jämförde t.ex. fiskben och ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: De grekiska filosoferna Sokrates och Thales och deras begåvningar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-06-12]   De grekiska filosoferna Sokrates och Thales och deras begåvningar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4455 [2019-11-13]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×