Astronomi

11 röster
16367 visningar
uppladdat: 2005-06-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Introduktion

Astronomi är vetenskapen och läran om rymden och universum. Stjärnor, galaxer, svarta hål, och allt annat som finns i universum och rymden. I detta arbete går vi in djupare på vad stjärnor, galaxer och svarta hål egentligen är.

Stjärnors storlek och färg

Stjärnor är het gas som hålls samman av gravitationen. Anledningen till att de lyser är att de är mycket heta. Beroende på temperaturen i en stjärna får stjärnorna olika färg. De gulvita stjärnorna har en temperatur på 6 000*C, de blåvita 15 000*C eller mer, och de gula ganska vanliga stjärnorna som solen har en temperatur på 5500*C. De röda och orange stjärnorna har ännu lägre temperaturer. Stjärnors storlek kan variera. Den största man känner till är Epsilon som har en diameter som är 3 000 gånger större än solens. Det finns även mycket små stjärnor som är mindre än jorden. De stora stjärnorna kallas för jättar och de små för dvärgar.


Stjärnors liv

Varför det finns stjärnor kan förklaras med att tyngdkraften eller gravitationen gör att gaserna i universum klumpar ihop sig överallt. Gasen dras då ihop och blir mycket het stor stjärna. Det tar några 10 000 år för en stor stjärna att bildas, medan det kan ta 100 miljoner år för en liten och lätt stjärna att bildas.

Hur gammal en stjärna är kan man se genom att mäta ljusstyrkan, temperaturen och färgen, och hur mycket det finns av olika atomer i kärnan.

Stjärnors liv är begränsat långa. Beroende på om det är en tung eller lätt stjärna förbränns vätet olika snabbt. De allra största förbränner snabbt allt väte och lever endast i några miljoner år. Men de allra lättaste förbränner inte vätet lika snabbt och kan leva många hundratals miljarder år.

När allt väte i en stjärna har omvandlats till helium, sväller stjärnan först ut till en röd jättestjärna. Därefter krymper den, svalnar långsamt och dör ut till en mörk himlakropp.

Men innan stjärnor dör, kan det hända att de exploderar. Stjärnorna kallas då för novor, och om det är en riktigt stark explosion kallas de för supernovor. Stjärnornas ljusstyrka blir då så stark efter explosionen att de blir synliga även på ljusa dagen. Det som blir kvar av en supernova kallas för

Krabbnebulosan. Den innehåller gaser som med en hastighet av 1000 km/s är på väg ut i rymden. Men längst inne i Krabbnebulosan är utgångsstjärnan kvar, en så kallad neutronstjärna med enorm densitet, ca 1 miljard ton/cm3.


Svarta hål

Svarta hål uppkommer ur döende stjärnor. När en stjärna gjort slut på allt väte krymper den, som sagt. Trycket i stjärnans inre sjunker så att materian pressas samman hårdare och hårdare. Tillslut ligger atomerna tätt, tätt intill varandra, vilket bidrar till den enorma densiteten.

Så stjärnan krymper och krymper ända tills det inte blir något kvar. Men samtidigt växer stjärnans tyngdkraft, vilket gör att stjärnan suger upp all materia och gas i dess omgivning. Tyngdkrafter blir helt enkelt större än stjärnan själv. Inte ens stjärnans eget ljus kan ta sig ut p.g.a. den enorma tyngdkraften. Ett svart hål har bildats.


Stjärnors ljusstyrka

En stjärnas ljusstyrka kan bero på storleken eller att den helt enkelt har stor ljusstyrka. Hur vi uppfattar ljusstyrkan här ifrån jorden beror även på avståndet till stjärnan. En stjärna med relativt hör ljusstyrka kan ifrån jorden uppfattas som en stjärna med svag ljusstyrka p.g.a. det långa avståndet. Därför brukar man ange ljusstyrkan hos en stjärna i absolut ljusstyrka och i skenbar ljusstyrka. I bägge fallen använder man begreppet magnitud inom astronomin när man anger ljusstyrkan. Den skenbara ljusstyrkan är den vi uppfattar här ifrån jorden, medan den absoluta ljusstyrkan istället är stjärnans verkliga ljusstyrka. För att få fram en stjärnas absoluta ljusstyrka mäter man först den skenbara ljusstyrkan ifrån stjärnans verkliga avstånd, för att sedan reglera ljusstyrkan parallellt med avståndet till ett standardavstånd på 32,6 ljusår från jorden. 1 ljusår i sig är precis som det låter den sträcka ljuset går på ett år. Därför blir det ganska stora avstånd man har att göra med eftersom ljuset går 300 000 km/s.


Dubbelstjärnor

Mer än hälften av alla stjärnor är dubbelstjärnor. Det innebär att de bildar par som kretsar runt varandra. Vissa dubbelstjärnor kan t.o.m. bestå av tre eller fyra stjärnor i ett och samma par.

Avstånden mellan stjärnorna i en dubbelstjärna varierar stort. I vissa fall kan man se alla stjärnor i en dubbelstjärna med en vanlig kikare, medan stjärnorna i andra fall ligger så tätt inpå varandra att de t.o.m. nuddar varandra. Man måste då undersöka ljuset som stjärnorna sänder ut med hjälp av spektrum för att kunna skilja stjärnorna åt.


Galaxer

Ibland kan det vara svårt att skilja på nebulosor och galaxer. Bägge ser ut som stora töcken med gaser eller stjärnor i. Det är just det som skiljer dom åt. Galaxer är hela stjärnsystem bestående av flera miljarder stjärnor, gas och stoft som hålls samman av tyngdkraften.

Galaxerna delas in efter sitt utseende i fyra typer av galaxer: spiralgalaxer, stavspiralgalaxer, elliptiska galaxer och oregelbundna galaxer. Vintergatan, den galax jorden tillhör, är en typisk spiralgalax. Den liknar ett stort hjul som är tjockast på mitten med ”armar” som utgår från centralpartiet. Dessa armar består av stjärnor och gasmoln. Vintergatans diameter är ca 100 000 ljusår lång och består av ca 200 miljarder stjärnor. Jorden är placerad ca 30 000 ljusår från centrum.

De elliptiska galaxerna liknar tillplattade bollar. Det ör galaxer som är mycket täta av stjärnor. De oregelbundna galaxerna saknar struktur. Vintergatans närmaste grannar, Stora och Lilla Magellanska molnet, är exempel på en sådan, emellertid mycket små sådana. En stavspiralgalax har en stav av stjärnor tvärs över ”midjan”. Spiralarmarna utgår från stavens ändar.


Stjärnbilder

Sedan lång tid tillbaka i tiden har man sammanfört stjärnorna i olika grupper, så kallade stjärnbilder. Detta för att man lättare skall kunna orientera sig på stjärnhim...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Astronomi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2012-12-11

    Bra!

Källhänvisning

Inactive member [2005-06-12]   Astronomi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4453 [2019-11-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×