Mediekommunikation A

2 röster
12392 visningar
uppladdat: 2005-06-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Marknadsföring. Vad är det?

Marknadsföring är ett begrepp på att synas och höras så pass mycket att man kan ta till sig en del av den enorma kundmassa som dagligen tittar på tv, lyssnar på radion, åker i bussar med annonser i, med annonser på och inte minst som ser vad ”alla” andra bär och använder. Även förändrade förhållande såsom hälsomedvetenhet och den nygamla kärleken för motion påverkar en potentiell kunds önskemål och inköp. Marknadsföringen beskrivs av Philip Kotler i en bok på 800 sidor på universitetsnivå som heter Principles of marketing. Men det som dom flesta kommer ihåg av boken handlar om Kotlers 4 P: n. Product, price, place och promotion.
Han anser att detta är det som skapar marknadsmixen. Vill du få din produkt att sälja, så är detta ett konkurrensmedel som du kommer att ha stor nytta av. Men det gäller att tänka efter då man försöker skapa sig en marknad globalt eftersom resterande världen inte har samma behov och ideal som Sverige eller USA.


2. Företagsprofil

Identitet är den del av ett företags profil man kan se med blotta ögat kan man säga. Identiteten är en uppsättning av olika kännetecken. Namn, logotyp och symboler.

Logotyp är en text i ett bestämt typsnitt som gör att man känner igen företaget. Den ändras det aldrig på om man inte skapar en ny logga.

Symbol. Det bästa att visa här är postens gula horn. Det är nog den symbol alla känner igen. Det är en symbol eller bild som gör att man känner igen företaget.

Tagline är en text under symbolen där företaget ofta vill förmedla sin affärsidé eller ett budskap. Norrlandsguld säger: Om du vill vara dig själv för en stund.

Profilreklam är en form av reklam som skall i så stor utsträckning som möjligt synas överallt. Golfbollar är det ultimata. Man får en boll med ett märke på. Man kommer ihåg den för att man fick den och sen för att det gick så oerhört illa när jag slog ut den på 14: e. Sen hittar en annan golfare den. Då har den ökat sin exponering ytterliggare. Och så vidare….



Det stora blå: 5: e generationens företag. (kommunikationsföretag)


Norrlandsguld: Om du vill vara dig själv för en stund. (öl)


Ikea: Ingenting är omöjligt (möbler)


McDonald´s: I´m lovin it (junkfood)


Xerox: “Technology/Document Management/Consulting Services.” (datorer)




B
Behöver jag förklara? (Chips)


Gillette: The best a man can get. (Rakblad)


Max Factor: The make-up och make-up artist´s (smink)


Sängjätten: Riktigt bra på sängar (sängar som sagt)


JME DATA: Ett bättre ställe att köpa dator (data?)


Här har vi en profilreklam. Det handlar om att göra sig sedd på presentartiklar eller varor som skänks bort av företaget. Får du något kan det tänkas att du vill ge tillbaka.


3. Strategi.

Strategi är ett begrepp på en handlingsplan om hur något skall göras för att uppnå ett visst mål. I en ordbok får du bland annat fram den här betydelsen: ”Teknik att genom skickligt manövrerande, långsiktigt och övergripande leda ett företag i en utveckling i en önskad riktning” Relativt klart beskrivet för en gångs skull.

Strategisk planering Formulering av företagets allmänna policy, verksamhetsinriktning, huvudmål och affärsidé. Inkluderar även analys av företagets styrka och svagheter och av förändringar i dess omgivning.

Positionering handlar om att som företag etablera sig på ett så pass starkt sätt att oavsett var dina tilltänkta kunder befinner sig skall de känna igen och hitta dig. Följande händelse är förmodligen inte unik eller sällsynt. Man är på semester i Spanien och din tandkräm tar slut. Man går ner i 24/7 affären och hittar en hel drös med märken men du känner givetvis igen ditt eget märke, Colgate, från ICA därhemma. Vilket tar du? Inte så svårt val, eller hur? Det handlar om en metafysisk upplevelse, d.v.s. du känner igen märket sen du var liten. Färgerna, namnet och smaken.
Detta handlar om två saker. En visuell som är konkret, att du ser och känner igen, och en metafysisk som är upplevd. För att ditt märke skall fungera behövs båda dessa delarna vara uppfyllda.

Positioneringen handlar mycket om ditt rykte. Gamla rykten och saker som hänt sitter i länge och är svåra att få bort. Som exempel: Italienska bilar rostar. Men sen finns det positionering som handlar om att kanske etablera sig som IKEA har gjort. Dom gör bra möbler och säljer dom till ett lågt pris. Detta kallas lågpris positionering. Detta lyckas eftersom dom gör stora mängder av samma vara och att all montering görs av köparen själv. Lagringsmöjligheterna blir lättare och billigare då varorna är minimalistiskt packade. Detta är positionering lågpris. Vidare finns det positionering kvalitet och positionering special. Som namnen antyder handlar det om exklusivitet och ett fåtal produkter. Kvalitet handlar om tradition och duktiga planerare, tekniker, ingenjörer, pr-folk, goda relationer mellan grossist och distributörer och givetvis på att det är ett gediget hantverk som håller och inte genererar en massa problem. Det betyder att nästa gång byter köparen märke. Positionen special handlar om att inrikta sig på en specifik marknad eller speciell sort produkt. Där handlar det också om att inrikta sig på en specifik marknad där landet man satsar i inte har en inhemsk produktion av det man skapar och säljer. Många små marknadsdelar innebär till slut en förhoppningsvis global marknad som man inte tappar greppet om. Sony är idag ett sånt företag.

Product, price, place och promotion. Detta är de fyra P: na i som tillsammans bildar marknadsmixen. Det är dom konkurrensmedel en företagare har på marknaden för att kunna sälja in sina produkter. Vad Product står för ar ganska uppenbart. Priset är det första P: et. Det är det som bestämmer lönsamheten. Högt eller lågt pris. Leasing på kort eller lång sikt. Det kvittar så länge man får in de pengar som gör att det går runt och med vinst. Place står för distribution som handlar om på vilket sätt du skall få ut din produkt. Vanligtvis går konsumtionsvaror från tillverkare till grossist som säljer vidare till detaljhandel. Likadant är det med industrivaror. Fast här använder sig ibland tillverkaren av egen distribution och tar själv hand om handel till både detaljisten och grossisten.
Slutligen så har vi promotion. Det är ju vår älskade reklam. Både PR och vanlig reklam via tv/radio/affischer o.s.v. Det skall tillägas att idag är ett 5: e P på väg in. Personalen får större betydelse idag i ett företag än tidigare. Man bör ta hand om sin personal. Man måste kunna motivera annars finns det ingen drivkraft.

Om man tar mineralvatten som exempel på livsmedel så kan vi finna en uppsjö av tillverkare och variationer. Främst handlar det om Loka som genom en massiv reklamkampanj har lyckats stärka sin position jämtemot Ramlösa. Loka marknadsför sig genom att ha många olika smaker och med en reklamfilm som får tankarna till en annorlunda upplevelse om man dricker just deras vatten. Om vi tittar på Ramlösa så har de sitt reklamkoncept färdigt sedan länge. Deras ställning och reklam bygger på tradition och ett väl inarbetat varumärke.
Bland deras reklamargument så finner vi: ”Kungar dricker det.”
Deras produkt ändras väldigt sällan och finns enbart i tre smakvariationer och med mer eller mindre kolsyra. Det som skiljer dessa två produkter åt är marknadsföringen. Det ena jobbar fram nya smaker och variationer och det andra bygger på tradition och stolthet.

Om vi tittar på hygienprodukterna så är det lättast att ta tandkräm som exempel.
Där finns det ett stort antal tillverkare men det är bara ett fåtal som skiljer sig från gruppen. Där hittar vi bland annat Denevit tandkräm. Om man jämför Denevit och någon av Colgates produkter så handlar det mest om att Denevit inriktar sig på en markandsmässigt mindre målgrupp. Denevit söker rökare, snusare, kaffe och té entusiaster och rödvinsälskare. Det handlar om att få vitare tänder. De visar upp olika resultat i sina reklamer på före och efter behandlingar med Denevit. De bygger inte upp sina reklamer kring lyckliga barnfamiljer där mamman borstar tänderna på en 4: a åring som ler konstant undertiden. I den kategorin hittar vi Colgate som, genom sin reklam, finner sin målgrupp. Den breda massan. Dom lovar att deras produkter förhindrar karies och underförstått manipulerar dom barn, med sina söta figurer och tecknade personer som ingår i deras reklamspotts. Då ökar de sin försäljning genom att barnen känner igen deras produkter med jordgubbar och små drakar på. Tjatet från barnen får föräldrarna att välja. Jag personligen ogillar reklamer som vänder sig till barn.

Tvättmedel kan man rabbla upp i stort sett hur många som helst. Ariel, Via och Persil är ett par av dessa. När jag tittade på de här produkterna märkte jag att det inte skiljer något nämnvärt på produkterna. Det handlar om vem som har störts budget för att göra sig ett namn. Via har otaliga reklamkampanjer och sin egen Hot-Line för tvättbekymmer. Ariel har den glada mamman som tvättar och skickar grattis tvättmedels påsar till alla som behöver. Persil däremot är lite mer nyskapande då de tog fram en förpackning med en genomskinlig sida och gjorde om formen på tvättmedlet. Festligt med små kulor. Inte sant? Men det tvättar inte särskilt mycket renare eller bättre än Via eller Ariel.

Efter att verkligen ha tittat på produkterna så handlar det nästan bara om vem som har funnit längst eller vem som har störst budget, för att kunna lyckas.


Fast bäst positionering har nog Marlboro gjort med sin Marlboroman.
Och bästa reklam. Det är inte många som inte känner till den. Man tilltalas av reklamen fastän man inte rökar. Då måste man verkligen ha fyllt syftet anser jag.


4. Kommunicera/informera

Försäkringskassan är ett bra exempel på reklamkampanjer som vill överföra kunskaper. Dom har haft reklam för pappaledighet och för rätten att stanna hemma med ”sjukt barn”. Deras reklam vill upplysa om en rättighet som är lagstadgad och som, om inte det vore för dem, hade kommit till allmänhetens kännedom. Det tycker jag uppfyller kravet på att vara en reklam som överför kunskap.

Attitydförändrande reklam kan vi hitta inom fotbollens värld. En av de få reklamer jag tycker är riktigt bra. Det handlar om att få ut rasismen ur fotbollens värld. ”Let´s Kick Racism Out of Football” heter deras kampanj mor rasism. Det är Fifa som står bakom den satsningen och den kom fram efter ständigt upprepade påhopp på mörka spelare i engelska ligan. Med hjälp av den kampanjen har faktiskt rasismen minskat på arenorna runt om Europa men tyvärr inte så mycket som man hade hoppats på. Den kan ses i samtliga tv-spel som är utgivna med Fifas licens.

Lätta har en reklam som tydligt vill framkalla en beteendeändring genom att vi konsumenter skall tänka på vad vi äter och gärna äta mer fettsnålt. Men deras reklam kan få en reaktion som är negativ, genom att de använder en yngre tjej med vältränad kropp och det perfekta utseendet för reklam. Det är inte sådan som henne som går ner på ICA och handlar fettsnålt smör eller lågkalori-dryck. Man skall nog akta sig för att försöka fördumma kunden genom sin reklam. Det kvittar om det oavsiktligt eller ej, såvida det inte är helt uppenbart att det handlar om ironi som exempelvis Red Bull gör. Ingen fullt psykiskt fungerande person kan få för sig att pröva om du kan flyga eller inte efter att ha druckit Red Bull.


Det finns en formel man använder sig av inom kommunikationen med sändare mottagare av reklam och budskap. Den benämns AIDA(s) och vad det innebär står nedan.

A står för Attention = väcka uppmärksamhet.
I står för Interest = skapa intresse för dig själv, företaget och produkten.
D står för Desire = väcka önskan efter den lösning du presenterar och skapa övertygelse.
A står för Action = leda kunden till handling.
När S anges står det för Satisfaction = förvissa dig om att kunden känner tillfredsställelse med varan eller tjänsten.
Om jag skall försöka förklara vad som händer mellan sändare och mottagare får jag göra såhär: En informationskälla (adidas) sänder ett meddelande (vi har bra skor) via en sändare (reklambyrå). Sändaren skapar en signal (en vilja att handla) som överförs via en kanal (tv, tidningar och affischer) i vilken störningar (personlig erfarenhet o.s.v.) kan uppstå. Signalen fångas slutligen upp av en mottagare (jag) som omvandlar meddelandet så att det når fram till målet (att jag handlar).
Feedbacken/återföringen får de av säljresultatet.

störningar störningar
Avsändare /---------------------------/ Kanal /----------------------------/ Mottagare
/mottagare/ fysiska /avsändare/
avsikt tecken uppfattat
meddelande reaktion
/_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _/
Återföring (feedback)

Processerna påverkas av information och debatt i massmedia, av hem, skola och jobb, av utbildningar, studiecirklar, företagsvisningar, provsmakning, tester och
offentliga evenemang. Att organisera, producera och följa upp information som påverkar försäljningen (feedbacken) är med andra ord ingen liten process.

Reklam påverkar oss bevisligen ganska mycket eftersom det bokstavligen vräks ut olika former av reklamer, informationer och erbjudanden över oss.
Reklam beskrivs på följande sätt på en sida som handlar om handel: ”Åtgärd som vidtas för att stimulera försäljningen av varor och tjänster. Lagstiftning om reklamens informationsinnehåll finns framför allt i marknadsföringslagen, livsmedelslagen och konsumentköplagen. Därutöver finns Grundregler för reklam utarbetade och övervakade av Internationella Handelskammaren.”

Konsumenter påverkas i stor grad av reklam i olika former. Det handlar bara om att reklamskaparen skall lyckas vända sig tydligt till den aktuella målgruppen och fånga vårt intresse. Har de gjort rätt i form av avsändare får de den feedback de hoppas på. D.v.s. en stigande försäljningskurva. När jag pratar om försäljning generaliserar jag varorna och tänker mig kläder och elektronik i alla dess former. Business-to-business är professionell, företagsinriktad affärsverksamhet. I marknadsföringssammanhang ungefär marknadsföring till näringslivet. Tillverkare till grossister och vidare, sen tillbaka.

Information är oerhört viktigt och det är ofta den som skapar förändrat beteende, antingen det gäller livsstil eller konsumering. Ofta byggs ett ändrat beteende upp långsamt och företag och instutioner får jobba långsiktigt.


Propaganda

Utdrag från www.wikipedia.org: ”Den som sänder budskapet är som regel part i målet, ofta tar sig propagandameddelanden formen av betald reklam. Meddelandet kan vara antingen sant eller falskt. Avsikten är inte att informera utan att påverka, och den information som lämnas är ofta avsiktligt ofullständig. Termen avser framför allt politiska kampanjer och budskap. Ordet har på svenska liksom i de flesta västerländska kulturer en starkt laddad innebörd, även om det ibland kan ses som ett positivt ord - som regel är propaganda ett positivt epitet bara under förutsättning att man samtycker till innehållet i det meddelande som avses.” Detta kan man nog inte beskriva på något annat sätt.


5. Målgrupper/uppdelning av marknaden

Primärmålgrupp är den grupp människor som reklamen först och främst riktar sig till. Exempelvis har Dressman, män i 25-50 års ålder, som primärgrupp.

Sekundärmålgrupp är den grupp som indirekt påverkas av reklamen. Exempel här är om mamma skall köpa en skjorta till pappa och då hon ser reklamen för Dressman som har så stiliga män, med välsittande kläder så är det ganska stor chans att hon handlar just där. Blöjor är ett annat exempel. Mormor som skall passa barnbarn köper kanske Pampers för att de har, enligt henne, så bra produkter.

Hur man väljer ut en målgrupp är egentligen bara till att inrikta sig på den grupp människor som kan tänkas vara intresserade och som har råd med produkten. Exempelvis BMW inriktar sig till människor som har en vilja av att äga en bil med kraft och styrka i ett elegant skal, för en relativt stor peng. Det handlar också om vilken social status människor har. Vilka intressen dom har och vart dom bor. Det kan vara ganska svårt att sälja en skoter i Skåne och likaså med en jetski i lappland.

Socioekonomiska skillnader innebär skillnader på ekonomi och utbildning människor emellan i samhället. Det handlar om olika grader av gymnasial utbildning och eftergymnasiala utbildningar. Det handlar om löneskillnader och hur dessa faktorer tillsammans kan visa skillnader på vad människor konsumerar och hur de agerar i vardagliga livet när det gäller inköp av mat o.d. Det är dyrare att köpa nyttig mat helt enkelt.

Geografiskt sett är Sverige ett ganska skiftande land. Skåne har ett betydligt mildare klimat än norra Sverige och det är sällan vi får någon större mängd snö. Men snö har de väldigt gott om i norra delarna och där kan man ha stor nytta av en snöskoter. Där används snöskotern av ungdomar precis som skånska ungdomar använder en moped.
Det är med andra ord väldigt svårt för en butik som säljer snöskotrar i Skåne att överleva någon längre tid. Därför ser vi aldrig någon reklam här nere för en snöskoter, såvida vi inte funderar på att åka till Sälen.


Psykosociala är familjeförhållanden och vänskapsrelationernas påverkan.

Intresse och grupptillhörighet styr till stor del våra inköp. Fotbollspelare ser reklamen från Adidas om deras nya sko men totalt ignorerar Jofas nyaste hockeyklubbor/hjälmar/handskar. Många yngre spelare (och äldre) ser upp till de världsstjärnor som springer in på olika arenor runt om i hela världen. Vad kan då vara bättre för Adidas än att sätta deras sko på exempelvis Beckham? Frågan är om han idag inte har större värde som reklampelare än fotbollsspelare. På så sätt arbetar Adidas in sitt varumärke till yngre spelare som kommer, om skon fungerar för dem, att i all framtid spela i just Adidas skor. Och ju fler som köper skorna, ju fler av deras lagkamrater ser skorna. Motståndarna ser deras skor och tänker: sådana vill jag också ha.

Adidas går ytterliggare ett steg och sponsrar ett årligt återkommande evangemang som Stadium står för. Stadium sportscamp i Norrköping. Väskor, tröjor och bollar står de för. Man matar spelarna med deras logga och produkter tills de känner sig så hemma med märket att de inte släpper det igen.

Värderingar och livsstil är precis som alla de andra faktorerna starkt avgörande för vilka märken och produkter man köper och hur man handlar i frågan om familj, bostad och levnadssätt. Här handlar det mestadels om vilka prioriteringar man gör. Tycker du om märkeskläder och har pengar till det så lägger du givetvis pengarna på detta. Men om du vill bo bra så lägger du hellre pengarna på det. Jobbar du mycket utomlands och flyger mycket så väljer du det hotell eller flygbolag som du känner passar just dig. Det handlar mycket om hur reklambyrån lägger fram varför just Hilton eller SAS. Varför BMW? Varför en lägenhet i Norra hamn, förutom det faktum att du måste vara rik för att bo där? Därför det handlar om vad vi själva värderar och värdesätter. Om vi har en livsstil som är slösaktigt eller sparsam. Om vi gillar att träna och hålla oss i form eller älskar att titta på film.

Alla dessa ovanstående värderingar och alternativ hänger ihop när vi gör våra val. Det är många faktorer som påverkar oss. Viktigast tror jag att socialt förhållande och intresse samt ekonomin har. Detta påverkar nog mig mest.


6. Budskap

Här är det tänkt att jag skall beskriva ett behov, ge en lösning, visa att behovet finns och för att sedan få någon att agera, d.v.s. köpa det som jag säljer.

Reklamer som från SAAB om deras nya kombibilar kan vara ett bra exempel.

De frågar dig om du inte behöver en starkare bil med större bagageutrymme samtidigt som de propagerar för sin otroliga säkerhet kombinerat med elegans och stil.
Här beskrivs behovet.

De erbjuder flertalet modeller med olika motoralternativ och med olika tillbehörspaket. Det är löftet om att lösningen fungerar.

Dom bevisar att det fungerar genom att i reklamfilmerna ge olika sorters bild av hur bilen används, prestanda resultat i statistik och givetvis bevisas säkerheten med hjälp av napcars säkerhetstest. De fick såklart en 5:a av 5 möjliga. Sen har du givetvis garantin om rost och fria försäkringar i vissmän. Skattefri i 5 år p.g.a. miljövänligheten.
Visst är det en bra bil.

Och du… Köper du den innan den siste sparar du 20 00: - på medföljande paket och vinterdäck. Där får dom kunden att agera.

Jag vet inte riktigt säkert om jag har förstått vad drivfjädrarna innebär. Men jag har förstått det som om det är det som påverkar oss i vissa situationer när det gäller att köpa något. Som i exemplet ovan står rädsla för risken att om jag krockar med den gamla bilen så kanske inte jag klarar mig lika bra som i den nya SAAB: en.

Skulden står kanske för att man inte skänkt pengar till rädda barnen eller någon annan hjälpande organisation, och ser deras annonser med postgironummer på så kanske man känner skuld för sin egoism och skänker.

Girighet… Det är ganska uppenbart. Jag vill ha. Jag skall ha! Det går dessutom att köpa två tröjor för samma pris som en nu på Stadium så då tar jag fyra. Materialism.

Exklusivitet. Tänk på en person som har mycket pengar. Ofantligt mycket pengar. Han skall köpa bil. Om han är som så många andra köper han inte en SAAB eller en Volvo. Han köper förmodligen en Aston Martin Vanquish Phantom. Det är en av världens dyraste bilar. Och så är han rätt ensam om den. Kanske likadant för en konstälskare. Hade det gått att köpa Mona Lisa hade någon gjort det.


7. Medieval

Jag har valt en reklam från Friends som handlar om mobbing som den reklam jag tycker är bra. Friends är ett organ som jobbar med skolan mot mobbing och har gjort ett flertal annonser och reklamfilmer som visats under en längre period på tv. Kampanjen har också varit uppe på affischer och i tidningar. Jag tycker att det är, om man tar tv-reklamen, en oerhört bra och framför allt viktig film som gjorts. Den visar klart och tydligt hur lätt det kan vara att få en person att må bättre eller hur enkelt det är att säga ifrån. Den visar att det är så lite som behövs för att få någon annan att känna sig lite bättre. Målgruppsmässigt har nog inte filmen någon specifik mottagare. Den vänder sig till alla som är gamla nog att kunna säga ifrån och som har viljan att hjälpa någon annan. Men för att specificera det så någonstans mellan 8-99.

Budskapet är uppenbart. Ändra attityden mot mobbing till nolltolerans. Våga säga ifrån. Hjälp en annan människa. Annonsen använder sig av drivfjädrarna skuld och rädsla. Hur många har inte någon gång sett gänget som hackar på den lille killen eller han/hon som är annorlunda. Alla har mer eller mindre varit rädda för att bli den som blir utsatt. Eller så kanske man tar åt sig för att man har varit elak själv. En kommentar fälls så lätt och kan ta så hårt även om det inte är avsiktligt hårt. Som jag tidigare skrev så har den här kampanjen använts i flertalet medier. Tidningar, affischer och tv.


Som dålig annons valde jag samtliga mobilabonnemangs kampanjer. Det ständiga pådrivandet om ”se så billiga vi är! ”, eller ”mobilen gratis, om du tar 24 månaders abonnemang. Det ständiga finstilta och alla påslagsavgifter och inte alltid så lätta avtal. Det är dessutom absolut för lätt att för samtliga människor få abonnemang. Det är väldigt många som fastnar i en skuldsituation som de inte reder ut. Särskilt låginkomsttagare och ungdomar som är dessa kampanjers huvudsakliga målgrupper.
Inte en chans att en person med betydligt högre inkomst än medelinkomst tar ett eget abonnemang på en mobil när de kan köpa den kontant och då dessutom slippa bindningstider och en särskild operatör. Jag hade inte gjort det i alla fall. Det är ett fult sätt att spela på människor girighet och viljan om att vara exklusiva.

Kanske också rädslan bland yngre för att trackas ner om man inte har det senaste. Vilket också får konsekvenser för familjerna. Det är inte alla som kan ge sina barn en ny mobil var tredje månad och dessutom betala deras räkningar. Men det är en effektiv kampanj då den syns överallt, dygnet runt. Tidningar, radio, tv på bussar och på alla tänkbara ytor som går att exponera sig på. Men jag tycker ändå att det är fel att rikta in sig på de ekonomiskt svaga. Det är inte en möjlighet att få ta del av det nyaste utan en risk att bli skuldsatt.


8. Frekvens

Lanseringen av en ny produkt från ett företag inleds ofta av en stor, massiv kampanj och är utformad helt och hållet beroende på produkten. Om jag fortsätter med mina ständiga påhopp på Adidas så kanske jag kan förklara det här också. Adidas skapade till VM 2002 en helt ny sko som då hette Adidas ”Predator.” En sko som var revolutionerande med en helt ny teknik på både material och utformningen av dubbarna. Redan från början var det en bra sko. Men det säljer inte om folk inte vet om det. Så hur gör vi då? Jo, vi ger David Beckham, (vem annars?) ett livstidskontrakt med oss och en mindre summa. (1 miljard för att vara exakt.) Som tidigare nämnt är Beckham större än alla fotbollsstjärnor tillsammans i reklamsammanhang. Alla kidsen och en hel del äldre, vuxna fotbollsspelare köpte skon.
Inte bara det att Adidas använde Beckham som pelare var smart men också det faktum att dessa skorna har synts från södra Sydamerika till bortre Mongoliet. Adidas Predator fanns ÖVERALLT under en tid. Det dom gjorde här var ganska bra, för när sedan nästa säsong började kom Adidas med en uppföljare till Predatorn, Predator pulse, och den behövde ingen närmre presentation utan det vara bara det att den var lite bättre och fanns i lite fler färger. Och nu finns den dessutom som damsko. Sist kom Adidas Predator Pulse II TRX FG ut i handeln. Det är säsongens sko. Och den är svindyr…

Men oerhört många köper den. Likadant har NIKE gjort när de valde Zlatan som reklamansikte. Deras sko, Mecurial Vapor, är den lättaste skon som gjort och har mycket bra bollkontakt. Detta får många barn att tro att jag bli också så bra om jag har samma skor som Zlatan. Och tro mig, det finns många som är upp mot 18-års ålder som innerst inne tänker precis likadant. Jag har samma skor som Beckham…

Poängen är att en relansering såsom en ny modell på skon behöver inte inledas med en dyr massiv kampanj, utan det räcker med att kanske göra en ny reklamfilm med spelarna som ingår i stallet och lite reklam i tidningarna. För den målgruppen dom vänder sig till vet var skon finns och dom vet oftast vad dom vill ha. Satt skon bra förra året tar jag en likadan igen. Jag har själv haft samma modell i tre år nu.

Här är uppföljningen ganska enkel att kolla. Sålde skon bra? Ja! Då funkar det. Sålde den bättre än förra årets? Ja. Strålande. Då funkade vår kampanj. I ett annat fall kan det vara Lätta som vill se om deras kampanj med rabatt kuponger fungerade. Antal utskickade och sen jämförelsen med antalet inlösta.


9. PR – public relations

PR – public relations är inte synonymt med reklam även om många vill tro så. Det handlar om företagets kontakt med samhället, de anställda, lättare sagt med hela omvärlden. Och oftast går det budskapet genom massmedia, men går också att förmedla rent personligt. Det är som sagt företagets kontakt med omvärlden och det innebär ofta information såsom bolagsstämmor och årsredovisningar, kvartalsstämmor och halvårsredovisningar. Både i Sverige och utomlands. Det kan också vara en ny release av en bilmodell eller att företagets representanter bjuder kunderna på en golfrunda med tillhörande middag för att avsluta kvällen med en rejäl krogrunda. Låter lite som en muta men fungerar uppenbarligen. Se bara på de länder som har fått OS…
En nackdel som PR innebär är det att vid releaser och information så är det inte företaget som bestämmer vad som skrivs och tycks utan det är de journalister som är på plats som tar in info och bearbetar och analyserar vad som sagts och på så sätt kan det bli lite felaktigheter och ibland blir det inte alls som företaget tänkt sig. Lite tråkigt för en informationsansvarig om det gick helt fel.

Rent interna händelser som en firmafest eller aktivitet är också PR. Företaget får en då motiverad och glad personal som är lite bättre och lite friskare än andra företags. Men det kan också handla om varsel och info om huruvida företaget går och om man behöver anställa mer personal. Ren information och aktiviteter med andra ord.

Här tycker jag att staten och kommunerna är betydligt sämre. Det är inte alls så mycket information som kommer ut och inte heller gör dom särskilt bra reklam för sig. Se bara på badhus som exempel. Det finns inte mycket pengar inom reklamen för dom. Och då får dom heller inga besökare. Lalandia i Danmark däremot har gjorts till ett barnparadis med ett stort äventyrsbad och tillhörande camping. Och det bygger mycket på att de har marknadsfört sig via staten och kommunen. Danmark gör reklam för sina anläggningar bättre än Sverige. Fast i gengäld tar vi hand om deras vintersemestrar. Kommuner tjänar dessutom pengar på att få folk att flytta till kommunen genom den kommunala skatten. Där kanske en större PR – satsning hade lönat sig?

En bra variant på PR, tycker jag, är kundtidningar eller någon form av informationsbroschyrer som är lite mer påkostade. Det blir lättare för företaget att få sagt allt de vill ett par, kanske fyra, gånger per år istället för en enda stor stämma. Det kanske också kan visa hur företaget ligger till rent ekonomiskt för de kunder som äger aktier i företaget. PR går ut på att informera och behandla kunder och klientel väl.


10. Lagar och etik

Marknadsföringslagen är den lag som är viktigast inom reklam och marknadsföringsbranschen. Det är en liten lag med enbart 20 paragrafer, och det är på grund av att den innehåller en generalklausul som talat om i allmänna ord om huruvida en näringsidkare måste ta ansvar för vad han säger i sin marknadskommunikation. Den är med andra ord lättanvändlig och syftar främst till att stärka konsumenternas intressen gentemot företagen. Den har riktlinjer som gäller för handeln mot konsumenterna med den gäller inte i politiska budskap och dylikt. Där är det tryckfrihetsförordningen som går in och reglerar.

Om någon/något strider mot marknadsföringslagen så är det i första hand konsumentombudsmannen som går in och kan förelägga vite mot en näringsidkare. Om personen/företaget accepterar förbudet mot den marknadsföring de kör så läggs allting ner och det slutar där. Men om det inte blir så att dom ger sig så går det vidare till marknadsdomstolen och där sitter olika intressenter inom svensk handel. Dels tre från näringslivets organisationer och dels tre från löntagar- och konsumentintressen. Ordföranden och vice ordförande är jurister och en tredje och siste man/kvinna är specialist på marknadsföringslagen.

Lagen handlar i stort om att skydda oss konsumenter mot vilseledande eller direkt falsk reklam från företagen. Vad som är rätt eller fel avgörs av internationella handelskammarens grundregler, KO och av tidigare domar i marknadsdomstolen, s.k. praxis.

Extra hårda bedömningar och regler finns för postorderreklam och för resor. Även reklam riktad mot ungdomar och barn har speciella regler.

Farliga ord inom reklambranschen är ord som man lätt kan missförstå. Hur många tror egentligen på att en sak är gratis när ett företags idé går ut på att skapa sig en vinst genom försäljning? Vanligt är ordet extra pris som butikerna lockar med. Extrapris på varor tycker man att det är hela tiden men riktigt så är det inte. En vara får inte ha röd prislapp eller texten om extrapris mer än max 4 veckor och detta gäller om varan finns i det ordinarie sortimentet och om prissänkningen är minst 10 %. Detta är huvudvillkoren för extrapris.

Garanti är något som alla lämnar mer eller mindre. Skillnaden är att vissa har det på papper och tydliga linjer för garantin medan vissa lämnar svaren lite svävande och diffusa. Det sista är inte tillåtet. Det skall vara tydliga regler och köparen skall vara införstådd med vad garantin omfattar INNAN köpet genomförs. Oftast gäller garantin fabriktionsfel och distrubitionsfel. Och vanligtvis följer en garantisedel med i förpackningen.

Gratis lär vara reklamens mest missbrukade och missvisande ord.
Om jag gör något för att få något är det inte gratis. Det kvittar hur lite min motprestation är så har jag gjort något för att få saken. Då är den inte gratis. Istället bör man som säljare skriva ut på köpet eller utan extra kostnad. Som exempel kan man ta Pan Pizzor. Köp 8 få 2 på köpet. Visserligen är de två sista utan kostnad men jag fick ju köpa 8 andra för att få dom.

Något som är vanligt i postorder är att varornas pris skrivs upp utan moms. Det måste skrivas ut med momsen om reklamen vänder sig till privat personer. Det är bara företag som får dra av momsen senare så det får bara skrivas så i företagsreklam. Problemet med företag som skriver ut moms är att väldigt ofta syns knappt den pyttelilla texten: ”exkl”. Och som tidigare sagt. Moms är enbart avdragsgill för företag.

Det finns inga direkta förbud längre mot reklam, eftersom man inte kan komma åt alla som annonserar via internet o.s.v. där det väldigt ofta finns reklam för tobak/alkohol och i vissa fall droger (sällsynt). Tidigare så var det förbjudet att annonsera för alkohol i Sverige så länge det inte gällde klass 1 öl. Men redan från början har det varit dömt att misslyckas med ett förbud mot det eftersom ölförpackningarna har slående likheter mellan utformning på flaska och etiketter oavsett % mängden i drickan.
Man får annonsera idag varsomhelst för alkohol men många drar sig ändå för att göra det. Men i tidningar som Slitz och veckorevyn hittar man en del reklamer dock. Det kan handla om provsmakningar o.d. Man får annonsera för tobak men det finns en del restriktioner där. Man får inte annonsera i tidningar som vänder sig främst mot unga och inte heller i dagspressens sportsidor. I dagspressen får enbart svart-vita bilder och illustrationer användas men i magasin och populärpress får fl...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Mediekommunikation A

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-06-07]   Mediekommunikation A
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4380 [2019-11-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×