Franska Revolutionen

10 röster
13769 visningar
uppladdat: 2005-04-20
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
INLEDNING

Jag har valt att arbeta om den franska revolutionen. Jag har inte tidigare arbetat om revolutioner, därför skall det förhoppningsvis bli ett intressant och lärorikt arbete. Jag hoppas att jag skall kunna ge en bra och konkret bild av revolutionen, både för mig själv och för läsaren.

METOD

För att få så konkreta fakta som möjligt har jag använt mig utav många källor. I faktadelen har jag läst information från många olika källor. För att kunna skriva ner egna tankar och idéer bör man läsa en hel del fakta från många olika källor, och för att få min frågeställning besvarad. Jag har utgått ifrån ”betygskriterierna” (om man kan kalla det så). I mina tidigare arbeten har jag inte direkt haft någon disposition, det kan då bli rörigt och man kan lätt köra fast, men i detta arbete har jag lagt upp en planering så att jag kan arbeta lättare.


VAD HANDLAR ARBETET OM?

Jag har börjat med att skriva om vad som hände innan revolutionen, och vad som orsakade den. Sedan har jag skrivit om händelser som utspelar sig under revolutionen för att få perspektiv på den och dess utveckling. Den faktabaserade delen har hjälpt mig att få fram egna tankar om revolutionen (min syn på revolutionen).


ORSAKER

Den största orsaken var den dåliga ekonomin och den franska regeringens sätt att sköta den. Frankrikes pengar hade gått bort på bland annat Nordamerikas frihetskrig. Då tillverkades stora skepp och vapen rustningar smiddes. Pengarna användes också till att bygga slottet i Versailles. På 1780 - talet var Frankrike ett flertal gånger nästan bankrutt. Finansministrar lånade då stora summor pengar för att klara av Frankrikes dåliga ekonomi. Regeringen beslutade att höja skatterna för att få in mer pengar. Detta ledde till en stor politisk kris. Mellan 1770 och 1780 försämrades böndernas skörd drastiskt. Det ledde till att matpriserna höjdes och lönerna minskade. Folket började då bli oroliga. Oron spred sig i hela landet. Oron ledde till stora protester.

Den Franska regeringen försökte att begränsa adelns makt. Adeln var självklart emot det och protesterade. Kungen som då var Ludvig XVI kunde inte stå emot adeln, han var helt enkelt för svag.

Innan revolutionen var det stora orättvisor mellan de tre stånden. Präster och adel betalade nästan ingen skatt alls medan det tredje ståndet betalade nästan all skatt.


DE TRE STÅNDEN

Man kan säga att den franska befolkningen var uppdelade i olika klasser. Det första ståndet var prästerna. I den tidens samhälle hade kyrkan en enorm makt. Prästerna var otroligt högt satta. Det fanns både rika och fattiga präster, men nästan alla gav då och då en summa pengar till regeringen. De fattiga prästerna var redo att gå med på förändringar i samhället. Det första ståndet betalade inga skatter, men som jag skrev så betalde de ibland en summa pengar till regeringen. Prästerna var det minsta av stånden, mindre än 1 % av befolkningen var präster och biskopar.

Det andra ståndet var adeln. Adeln var också högt satta. De hade stora rättigheter på böndernas mark. De fick till exempel jaga på böndernas mark. De var också högt satta i armén. Man kan säga att adeln var den tidens överklass. De var oftast rika och ville ha makt. Nästan alla i adeln ville inte förändra något i samhället. De betalade nästan ingen skatt och det tyckte de säker var bra. Det fanns dock ett fåtal adelsmän som ville ha förändringar i samhället, men de flesta tyckte det var bra, eller ville ha ännu mer makt. 2 % av Frankrikes befolkning var adel.

Det tredje ståndet bestod mestadels av bönder. Men det innehöll också rika affärsmän och advokater. 98 % av befolkningen tillhörde det tredje ståndet. De flesta var fattiga och fick slita för att ha råd med mat och bostad. Alla i det tredje ståndet var överens om en sak, att något behövde ske. De som var lite rikare vill ändra på landets styrelse och de fattiga på matpriser och löner.


LUDVIG XVI

Han födde år 1754 i staden Versailles. År 1774 när han var 20 år gammal blev han kung efter Ludvig XV. År 1770 gifte han sig med Marie Antoinette. Hon kom från den österrikiska kungafamiljen. Ludvig XVI visade sig vara en ganska svag kung. Det kom fram bland annat när de stora protesterna bröt ut, han kunde inte stå emot. Hon brydde sig inte så mycket om vad folket sa. Kungen och hans familj levde i lyx medan folket levde i fattigdom. Därför blev folket besvikna på honom ville avsätta honom. Han var mest ute i naturen och jagade och red, det var hans stora intresse.


NATIONALFÖRSAMLINGEN

Den 17 juni 1789 samlades det tredje ståndet och bildade nationalförsamlingen. Detta var en handling riktad direkt mot kungahuset. Detta var början på den franska revolutionen. Kungen tvingades mot sin vilja att acceptera nationalförsamlingen.

Nationalförsamlingen arbetade under revolutionen med att bland annat ta bort orättvisorna mellan folkgrupper. De gjorde att det inte längre fanns någonting som hette adel. Utan de kallades istället för vanliga medborgare. De gjorde att kyrkan började tillhörde staten. Nya grundlagar skrevs. Armen lades ner och istället startades nationalgardet. Kungen försökte krossa nationalförsamlingen men misslyckades. Man kan säga att det blev krig mellan kungen och nationalförsamlingen.
Kungens försök att krossa nationalförsamlingen ledde till oro i landet. Folket fick för sig att kungen tänkte svälta de till lydnad och det blev stor oro i landet. Detta skapade det som kallades ”den stora rädslan”. De fattiga började plundra de rika på bröd och pengar.


STORMNINGEN AV BASTILJEN

Den 14 juli 1789 stormade generalförsamlingen Bastiljen, som var en militärbyggnad. Befolkningen trodde att det fanns mycket krut och vapen i Bastiljen.

Bastiljen ägdes av regeringen och blev en symbol för den kungliga makten. Folket gillade inte heller Bastiljen på grund av att många av dem hade suttit fängslade i de mörka fängelsehålorna.

Folket var beväpnade med gevär och de hade med sig mer än tio kanoner. Det var cirka 28000 man som var med och stormade byggnaden men det fanns lite ammunition så det var inte nödvändigt att vara så många. Stormningen var inte en så betydelsefull händelse för själva revolutionen men det var början till ett nytt samhälle. Bastiljen var ett gammalt fängelse som byggdes på medeltiden, det var ingen betydelsefull byggnad för själva samhället. Byggnaden revs dagen efter stormningen.

Den nu styrande nationalförsamlingen lyckades inte lösa landets ekonomiska problem. Det ledde till att folket tog saken i egna händer och beslöt sig för att dra till Paris och utmana kungahuset.


KVINNOTÅGET

Kungafamiljen var i slottet i staden Versailles. Den 5 oktober samlades 5-6 tusen kvinnor framför rådhuset. De ville ha bröd till hemmen. De flera tusen kvinnorna begav sig sedan till slottet i Versailles. Efter många motgångar tog de sig till slut fram. När de kom in i slottet var det i gryningen. Kungen vaknade av rop ”bröd åt Paris”. De krävde att kungafamiljen skulle bosätta sig i Paris istället för Versailles. Detta för att de skulle ha mer kontroll över honom. Och att han skulle kunna se hur de hade det.


Kungen gick med på deras krav och flyttade till Paris. Kungafamiljen bosatte sig i slottet Tuilerierna. Man ville ha kungen nära nationalförsamlingen. Kungens makt minskade nu för varje dag.


BILDANDET AV KONVENTET

Den 20 september 1792 bildade revolutionens ledare en ny regering. Den kallades konventet. Konventet meddelade att monarkin var avskaffad och bestämde att den 22 september skulle vara första dagen på det första året av den nya franska republiken. Konventet var mycket radikalare än nationalförsamlingen. Konventet dömde kungen till döden. I januari året därpå blev han avrättad genom halshuggning. I sina sista ord upprepade han att han var oskyldig. Inom konventet uppstod snart många olika grupperingar och strider. De mest kända grupperna var jakobinerna och de mer moderata girondisterna. Till jakobinerna hörde revolutionären Maximilien Robespierre.

Maximilien föddes år 1758. Han bodde med sin familj i Frankrike. Hans familj var fattiga och utslitna. Han började arbeta som advokat i staden Arras. Han blev en mycket framgångsrik politiker.

Han var mycket bra på att utnyttja sin politiska begåvning och blev snart en känd talare. Han hade en idé om att skapa en dygdig styrelse. För att kunna genomföra hans idé gjorde han sig av med alla som var i hans väg.

Jakobinerna tog nu makten i landet och i och med det gick Frankrike in i det som kallades revolutionens andra fas, eller ”skräckväldet”. Detta var revolutionens grymmaste period. Inom konventet var makten samlad hos två grupper. Det var säkerhetskommiten och välfärdskommiten. Det här ledde till att konventet fick mindre betydelse. Välfärdskommiten leddes av Maximilian Robespierre. Runt sig samlade han en rad grymma typer.


SKRÄCKENS TID

År 1793 hade den radikala sidan lyckats köra bort de moderata från makten. Man började hitta på effektivare sätt av att avrätta. Man började dränka folk genom att binda ihop de två och två och sedan slängdes de i vattnet. De var 1793 man ställde girondisterna inför rätta. Nästan alla blev avrättade. Till och med den gamla drottningen Marie Antoinette blev avrättad. En av Robespierres närmaste medarbetare gav sig ständigt på dem han kallade förrädarna och sa: ”en person är skyldig till brott mot republiken om han förbarmar sig över fångarna. Han är skyldig därför att han inte strävar efter dygden och eftersom han är motståndare till terrorn”. Jakobinernas metoder gjorde att de snart förlorade folkets stöd. Kritiken mot Robespierre växte ända fram tills han inte kunde inte bli räddad från giljotinen. Giljotinen var ett redskap som användes till halshuggning. Det var då ett nöje att kolla på avrättningen för folket.


DIREKTORIET

Det var bara folk från de högre klasserna som valdes till konventet. Det var på grund av att inte den största delen av folket (det tredje ståndet) skulle ta över styrelsen. Det var fem personer som tog makten över konventet. Det var denna grupp som kallades Direktoriet. De fem personer som hade makten över gruppen blev också härskare över landet. De var härskare ända fram till år 1799. De försökte förbättra ekonomins dåliga tillstånd och man kan säga att de lyckades. Skördarna blev bättre och ekonomin blev balanserad.

Direktoriet stod mycket nära armén och dess mest framgångsrike ledare Napoleon Bonaparte. Napoleon blev snart populär i Direktoriet.


NAPOLEON BONAPARTE

Han föddes den 15 augusti 1769 i en stad som heter Ajaccio. Staden låg på en ö, då tillhörde ön Italien. Hans föräldrar hade dålig ekonomi och bodde i ett ganska litet hus. Napoleon var deras fjärde barn. Ön familjen bodde på blev två år efter Napoleons födelse fransk. Hans pappa bytte på efternamn till Bonaparte. När han var tio år gammal började han i en militärskola, som låg i staden Brienne. Där lärde han sig att prata franska. När han var 16 år läste han till artillerist. Han ville bli artilleristofficer.

Napoleon var på den radikala sidan. Han ville göra stora förändringar i samhället. Han fick befälet över den franska armén i Italien. Och år 1796 besegrade han över Österrike med hjälp av hans bra taktiker. Han var en otroligt bra ledare men också bra på att strida. Han deltog i många strider. Vid 25 års ålder blev han general, detta var ett stort steg i hans karriär.

Han tog kontroll över Italien i 18 månader efter striden mot Österrike.

Med hjälp av sina anhängare tog Bonaparte även makten över sitt eget hemland, Frankrike. Detta skedde genom en stadskupp den 9-10 november 1799. År 1804 kröntes han till kejsare i en kyrka i Paris. För att visa att han hade makten satte han på sig kronan själv.

Folket stod på Napoleons sida. De stod utanför kyrkan och skrek ”länge leve kejsaren”.

Efter att han kröntes inledde han ett par stora fälttåg som gick väldigt bra. Han var härskare över nästan hela Europa. Hans första motgång var när han stred mot Ryssland. Flera länder hade gått ihop för att besegra Napoleon. Till slut besegrades han av brittiska trupper i slaget vid waterloo år 1815.


EFTER REVOLUTIONEN

Nationalförsamlingens arbete spelade en stor roll för vad som hände efter revolutionen. Att samhället var orättvist innan den franska revolutionen ändrades, och man bildade jämnlikhet mellan befolkningen. Man införde rösträtt i samhället vilket gjorde att alla ha de någonting att säga till om.

Revolutionen gjorde att historieböckerna fick skrivas om. Alla visste att det var något väldigt viktigt som hade hänt för samhället.

Alla de människor som dog under revolutionen var ca 40 000 medborgare. De siffrorna är naturligtvis väldigt höga siffror, och det är ingenting man kan komma undan. Men den franska revolutionen var ändå ett otroligt stort framsteg till ett bättre samhälle.


MIN SYN PÅ REVOLUTIONEN

Jag tror att den Franska revolutionen har betytt mycket för Dagens samhälle. Det system som fanns i Frankrike innan revolutionen tycker jag var väldigt dåligt. Att befolkningen var uppdelad i olika grupper känns som om att vissa folkgrupper eller individer är mindre betydelsefulla, eller värdefulla. Ett sådant sätt att driva ett land tycker jag är sjukt, alla skall få kunna påverka samhället. Dagens samhälle tycker jag fungerar väldigt bra. Alla svenska medborgare har t ex rösträtt, och man kan ju säga att varje röst påverkar samhället.

Ludvig XVI:s sätt att styra landet var enligt mig otroligt klent. Han sätt att styra landet gjorde att stora delar av Frankrikes befolkning fick antirojalistiska känslor, och framför allt kände de rädsla inför framtiden eftersom det var ont om bröd och ekonomin var usel. Folkets sätt att reagera på kungens sätt att styra landet tycker jag var bra. T ex stormningen av Bastiljen var en bra början till att få kungen och regeringen att ta tag i folkets protester.

Men revolutionen ledde naturligtvis till hemska och skräckinjagande händelser. Till exempel när tiotals tusen personer ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Franska Revolutionen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Jhanzaib Humayun 2014-12-04

    Vilken källa

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-20]   Franska Revolutionen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4137 [2020-08-11]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×