Varför kunskap?

2 röster
18884 visningar
uppladdat: 2001-02-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
En filosofisk rapport om kunskapssamhällets för- och nackdelar

Av: Anders Hammarbäck
Handledare: Marita Torasdotter
IT-Gymnasiet i Kista-Rissne 2001

Abstract
From knowledge theory, or epistmology, many of the biggest philosophic questions are formed. This report will not cover the entire field, but focuses on answering the question “Why knowledge?”. Included in the report are also descriptions of some positive and negative consequences that come from the so called knowledge society that we live in today.
An ethic discussion regarding the genetics and DNA-exploration exemplifies a case where the answer at the question of knowledge is good or not, is not obvious. Further on, the report explains well known philosophers’ ideas on the subject, through time.
First of all, a proper definition of knowledge is given, together with some of the necessary pre-requisites for the reader’s ability to fully grip the subject of the report.
“Why knowledge?” is written in Swedish as a special report in the course Philosophy at IT-Gymnasiet in Kista, during the spring semester of 2001.


Innehållsförteckning
Inledning 4
Metod 5
Resultat 6
Vad är kunskap? 6
Kunskapssamhället 6
Rousseau: tillbaka till naturen 6
Sokrates: kunskap leder till lycka 7
Positivismen: med kunskap kan vi skapa ett paradis på jorden 7
Dagens nyheter 7
Genteknik och genetik 8
Människan - en sökande varelse 8
Diskussion 9
Referenser 10


Inledning
Kunskap är makt. Maximet yttrades av Cicero redan ca 100 år f.Kr. men kan fortfarande användas för att beskriva drivkraften till den omfattande omvälvning som äger rum på alla nivåer i dagens samhälle. Som grund till det subjektiva begreppet kunskap används mer objektiva ’information’. Likväl talar man om ett informationssamhälle, som vilar på en stabil grund av digital infrastruktur med Internet som ryggrad.

Denna kunskaps- och informationsfokusering ger oss människor enorma möjligheter. Jorden blir mindre, då vi virtuellt kan resa till någon lockande men geografiskt avlägsen kontinent, diskutera trivialiteter med främlingar på andra sidan jordklotet eller övervaka ett belgiskt slakthus via en i taket utplacerad webbkamera.

Nu ska denna rapport ej avhandla möjligheterna med Internet. Dock ska vetskapen om kunskaps- och informationssamhällets förutsättningar behandlas ytligt och jämföras med människors historiska möjligheter till kunskapsutbyte och informationssökning.

Varför kunskap? Frågan är mångfacetterad och existerar på flera olika plan. Denna rapport avser beskriva historiska filosofers åsikter om varför vi bör söka kunskap, samt därefter presentera författarens egna åsikter som uppkommit under arbetet med rapporten. På slutet förs en diskussion om huruvida kunskap är bra för människan och i sådana fall varför.
Vore det inte egentligen behagligare att epikuréiskt leva med några nära vänner på en öde Robinson-ö och inte behöva bry sig om att aktivt öka sin kunskapsmängd för att kunna konkurrera på marknaden? Franske Rousseau menade att kunskapen och utvecklingen var till ondo för människan som borde sträva efter en återgång till naturlivet.

Fördelarna med kunskap är kanske lättare att peka på. Den naturliga nyfikenheten hos människan strävar efter att tillfredsställas, med hjälp av svar på alla frågor som dyker upp. Dessa frågor tar dock aldrig slut. Ju mer vi lär oss, desto komplexare blir frågorna som utvecklas, men likväl upphör aldrig vår inbyggda söklust.

Inom filosofin, liksom i dagens samhälle, har begreppet kunskap haft en mycket central roll i den allmänna debatten. Kunskapsläran, eller epistmologin, omges av en mängd omdiskuterade frågor. Finns absolut kunskap? Dogmatisterna menade så, skepticisterna betvivlade detta. Är viss kunskap medfödd och utgår från förnuftet? Rationalisterna med Descartes i spetsen var övertygade om detta, empiristerna med Locke i främre ledet menade att all kunskap kommer från erfarenheter. Denna rapport ska ej behandla hela epistmologin, då detta skulle vara ett alltför omfattande arbete.

”Varför kunskap?” ska sätta kunskapsdebatten i nytt ljus och försöka åskådliggöra argument för och emot dagens kunskapshets samt givetvis försöka ge konkreta svar på frågan om varför vi ska söka kunskap.


Metod
Så gott som alla filosofer har gett sin syn på kunskapsläran och värdet av kunskapen i sig. Frågan har fängslat, förbryllat och fascinerat. Denna rapport har ingen ambition att täcka hela det historiska spektrat och vara hundraprocentigt komplett. Däremot har ett idogt bakgrundsarbete till själva sammanställningen frambringat en del intressanta ståndpunkter och för ämnet passande fakta som naturligvis delges i resultetdelen. Mestadels bygger referensmaterialet på filosofiska faktaböcker, men även skönlitteratur och radiomediet har använts för att bilda en adekvat grund för rapporten.
När materialet i slutet av den tilldelade arbetsperioden sammanfattats började denna rapport formuleras och ta form. Till sist handlade det för författaren om att bilda en egen syntes av alla argument som tidigare presenterats, vilket inte är det lättaste. För läsaren bör nämnas att diskussionsdelen grundar sig på tolkningen av rapportinnehållet och därmed baseras på de egna värderingar som författaren har sedan tidigare.
Sist i rapporten finns en referensförteckning med tips för fortsatt läsning.


Resultat
Vad är kunskap?
Inget entydigt svar kan ges på frågan. En allmän definition av kunskap är ”något som är sant, som man är övertygad om och som man har goda skäl att vara övertygad om”.

Den amerikanske vetenskapshistorikern Thomas Kuhn hävdar i boken De vetenskapliga revolutionernas struktur att kunskap är användbar så längde den stämmer och kan användas för att förklara världen. Den rådande kunskapen under en viss period kan sammanfattas med ett paradigm. När fler och fler fakta ej längre faller in i mönstret blir det kris och paradigmskifte. Detta är ett bra exempel på kunskapsyn där kunskapen ej är absolut. Kuhn hävdade vidare att vi aldrig skulle komma fram till någon kunskap som gällde för all framtid. Den största frågan är om kunskap är medfödd eller ej, och därmed bygger på förnuft eller erfarenheter.
När frågan Varför kunskap? ska besvaras har det egentligen ingen betydelse om kunskapen är medfödd eller bygger på erfarenheter, men det är viktigt att ge en tillbörlig bakgrund till frågan. En viktig del av kunskapsdefinitionen är att kunskap är subjektiv och bara existerar för en viss person. Därmed kan denne person ej heller dela med sig av sin kunskap till en annan person, bara ge kunskapsgrundande information, som sedan omvandlas till subjektiv kunskap hos nästa person. Ju mer kunskap en person har, desto lättare blir det att dra egna slutsatser utifrån denna och skaffa ännu mer kunskap.

Kunskapssamhället
Media har intagit en viktig roll i våra liv. Dagligen konsumerar vi flera timmar media i olika form, och som vare sig vi vill eller inte påverkar oss och formar oss till de individer vi är. Information är kunskapsgrundande, fastslogs i förra stycket. Mycket riktigt har vetenskapens framsteg gjort att den totala informationsmängden har ökat exponentiellt och gjort det omöjligt att ”kunna allt”. Renässansmänniskan av idag finns helt enkelt inte! Tidigare i människans historia var det möjligt att vara expert på många områden, men idag krävs specialistkunskaper, att vi ska nischa oss så strängt det bara går.
Informationsflödet har dock inte bara positiva konsekvenser. Alla tekniska hjälpmedel som underlättar kunskapsutbyte - mobiltelefoner, Internet, effektivare transporter - ökar informationsstressen och skapar ångest för att man inte hinner lära sig mer. Inte heller alla tekniska uppfinningar konstrueras i syfte att öka det mänskliga välbefinnandet. Avancerad krigsapparatur blir förödande i händerna på en despotisk och ondskefull tyrann.

Rousseau: tillbaka till naturen
Redan på 1600-talet såg den franske revolutionsfilosofen och författaren Jean Jaques Rousseau denna tendens komma antågande. När liberala borgare slog ner den franska regimen propagerade Rousseau bestämt för en tillbakagång till naturlivets mer harmoniska tillvaro och ifrågasatte egenvärdet i att utveckla samhället tekniskt och strukturiellt. Förutsättningen för denna utveckling var kunskapen.

Liksom Rousseaus bakåtsträvande livsfilosofi söker de tidigare epikuréerna frigöra sig från materiell lyx för att koncentrera sig på sinnenas välmående. Historien säger att anhängarna levde i en trädgård och ansträngde sig från att hindra olycka och smärta från att tränga sig in i deras gemytliga tillvaro. Anledningen till att epikuréerna får exemplifiera denna livssyn är att kunskap och utveckling ofta går hand i hand. Och från utveckling är steget inte långt till utvecklingens syfte, nämligen tillfredsställelse och lycka. För vilken utveckling har i ett längre perspektiv inte detta mål, om vi bortser från krigsapparaturen som behandlats tidigare?

Sokrates: kunskap leder till lycka
Ännu tidigare i historien, kring 400-talet f.Kr., förklarade den grekiska filosofen Sokrates att ”ingen kunde vara lycklig om de handlade mot bättre vetande. Och de som vet hur man når lycka kommer att sträva efter det. Därför kommer de som vet vad som är rätt att handla rätt. För vem skulle välja att vara olycklig?” Av Sokrates resonemang kan härledas att ju mer kunskap en person har, desto större är chansen att personen handlar rätt, och därmed blir lycklig. Existentialisten Kirkegaard påpekade att ”att vara människa är att välja”, vilket var huvudtemat inom den existentialistiska filosofin. Därav blir valet lättare med tillräcklig kunskap, annars drabbas man av existentiell ångest.

Positivismen: med kunskap kan vi skapa ett paradis på jorden
På 1600-talet hade Newton stärkt den gemensamma mänskliga optimismen genom sina stora upptäckter inom naturvetenskapens domäner. Den ”flummiga” metafysiken fick stå tillbaka till fördel för en intensifierad fokusering på matematikens evigt gällande axiom. Ur den stora ansamling filosofer och debattörer ville synas i den positiva glans som Newton skapat förutsättningar för, klev Auguste Comte fram som grundare av positivismen. Den enda säkra kunskapen var matematiken, och med dess hjälp kunde människan skapa ett himmelrike på jorden. Positivismen förgjorde sig själv när den utan framgång applicerades på samhällsvetenskaplig forskning och tog formen av en helomfattande trosinriktning, med t.o.m. egna psalmer (!).

Dagens nyheter
En stor del av det mediala flöde som nämndes i inledningen utgörs av nyheter. Flera timmar om dagen exponeras de flesta för den omvärldsbevakning som redogör för situationen runt om i världen för tillfället. Varför då? När tv rapporterar om de senaste striderna på Västbanken eller det troligen leukemiframkallande uranet i amerikansk amunition är syftet att vi ska engagera oss för att tillsammans kunna påverka. Syftet, att förbättra för de om har det svårt, är positivt. För oss som observerar skeendena som rapporteras finns flera möjliga konsekvenser och reaktioner. Antingen blir vi nerstämda av de vanligtvis nedslående nyheterna, trots att de ej drabbar oss personligen, eller så blir vi tacksamma över att vi själva har det så jämförelsevis bra. Dessa reaktioner är med säkerhet individuella.

Genteknik och genetik
Inom tio år är klarläggningen av det mänskliga genomet färdig och kan börja användas i bl. a. medicinskt syfte. HUGO-projektet kommer att räta ut alla frågetecken som präglar diskussionen om arv och miljö, vi kommer att kunna bota sjukdomar effektivare, och kanske leva bra mycket längre än idag. Men vill vi verkligen detta? Skeptikerna anser att människan träder över en helig gräns genom att ta kontrollen över vår uppsättning gener. Ingen människa vill väl veta hur och när han eller hon kommer att dö?
I hela genforskningen finns enorma ekonomiska intressen som driver forskningen framåt. Då näringslivet hoppas kunna räkna hem pengarna på lite sikt finns ingen rimlig möjlighet att bromsa den accelererande utvecklingen. Låt därför hoppas att kunskapen kring gentekniken innebär större fördelar än nackdelar för mänskligheten.

Människan - en sökande varelse
Redan från födseln drivs vi av nyfikenheten att upptäcka och förstå nya saker i vår omgivning. Tack vare nyfikenheten lär vi oss gå, prata och tänka. När vi kommit längre i utvecklingsstadiet kan erfarenheterna användas till komplexa resonemang och filosofiska tankegångar om vår existens, livets mening och allt däremellan. Artbenämningen homo sapiens innebörd, ”hon som tänker att hon tänker”, är en bra konkretisering av vår högst kognitiva jag.

När nyfikenhetens frågor leder till tillfredsställande svar är den kortvariga lyckan gjord. Direkt formuleras emellertid nya, mer avancerade frågor med svaren som utgångspunkt. Denna strävan har ”pessimismens filosof” Schoppenhauer tagit fasta på och menar att hela livet är en enda lång strävan med små möjligheter till frigörelse.

Ofta är strävan efter kunskap en medveten process. Skolgången, som utgör en betydande del av varje människas liv, handlar om att öka kunskapsmängden. Om eleven är intresserad av ämnet finner han eller hon glädje i att lära nya saker och kanske stöta på ”aha-upplevelser”. Bara detta är ett bra skäl till att söka efter kunskap. Vi blir helt enkelt glada av kunskap!
En konkret och bra anledning för individen att införskaffa sig mer kunskap är för att öka dennes konkurrenskraft på arbetsmarknaden genom fortbildning. Möjligheterna till bättre jobb ökar i samma takt som kunskapen och förhoppningsvis också levnadsstandard och lycka. Denna kunskapssyn gäller givetvis bara relativt sett jämfört med alla andras kunskapsmängd. Om alla fortbildas lika mycket är det också positivt, men av andra anledningar, nämligen att större kunskapsmängd skapar bättre förutsättningar för korrekta val och tillfredsställer nyfikenheten för en stund.

Diskussion
Nu har både argument för och emot kunskapssamhället och kunskapens drivkrafter presenterats. Alla fördelar för kunskapssökning som behandlats måste vägas emot de negativa konsekvenser som kommer med kunskapssamhället. Det går inte att ge något absolut svar på om kunskapssamhället på lång sikt är en positiv företeelse för människan, men eftersom vi alla tillsammans driver utvecklingen framåt kan det tolkas som att även vi vill fortsätta på samma spår. Rousseau får ursäkta.
I framtiden kommer vårt nyhetsintag troligtvis att se annorlunda ut än det gör idag. Tekniken, och främst då bredbandsutvecklingen, kommer närmast att innebära större valfrihet och interaktivitet för oss konsumenter. I praktiken leder det till att vi kan välja vår egen nyhetssändning och slippa ”allt trist”. Vi kommer i större grad kunna selektera, gallra, i informationsutbudet. Därmed blir kunskapssökningen mer en mer motiverad och aktiv process än idag.

Som tidigare har nämnts ställs vi inför enorma etiska frågor när genteknikens användningsområden börjar rullas upp, men vi människor påvisar ändå vissa tvivel inför en helt liberal syn på gentekniken. Eller är den lite konservativa reaktionen kanske normal för människan när vi står inför något stort och okänt? Endast framtiden kan utvisa om kunskapen om genteknik kommer att gagna mänskligheten eller kanske rent av leda till dess undergång. Vem vet, klonade, perfektionistiskt framtagna elittrupper utrustade med artificiell intellicens men utan mänskligt förnuft kanske kan komma att ta kol på oss alla. I sådana fall heter dödsorsaken kunskap i kombination med girighet.

Mardrömsscenariot till tro...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Varför kunskap?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-02-01]   Varför kunskap?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=413 [2020-04-09]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×