Könsroller Arv eller Miljö - Psykologi

13 röster
31494 visningar
uppladdat: 2005-04-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Är könsrollen en följd av uppfostran eller är den ett genetiskt arv?

Socialpsykologerna menar att olika miljöfaktorer så som uppfostran och förväntningar på våra barn är den avgörande anledningen till varför pojkar och flickor uppträder olika. Sanningen är i själva verket den att i det ögonblick man föds tilldelas man en könsroll som kommer att följa med livet ut.

Utvecklingspsykologiska förklaringar säger att könsskillnaden beror på hur pojkar och flickor söker sin identitet. Pojkar har normalt en manlig förebild som oftast inriktar sig på manliga saker som arbete, sport framför mänskliga relationer. Flickorna har normalt sin mamma som föreblid, mamman som går hemma och tar hand om familj och hem.
En pojke som utvecklar sin könsroll skapar en distans till sin mamma, han blir mer självständigt vilket är ett viktigt steg i utvecklingen. För flickor är denna utveckling lika lätt. Då mamman är förebild är det mycket svårare att skapa en distans, detta medför att när flickor utvecklar sin könsroll så lär de sig att vara mer hänsynstagande än självständiga.

Den biologiska förklarings modell bygger till stor del på hormonernas roll och hur dessa påverkar hjärnan redan i fosterstadiet. Hjärnorna är till och börja med likadana men under fosterstadiet så får pojkens hjärna en stor dos av det manliga hormonet testosteron som gör att hjärnan får manliga egenskaper. Dvs pojkarna är mer beroende av sin högra hjärnhalva medan vi flickor har en bättre förbindelse mellan de båda hjärnhalvorna. Detta yttrar sig genom att flickor kan lättare tolka detaljer och kombinera information, en bra sak som gör den känsligare inför andras behov. Intuition kommer av god förbindelse mellan våra båda hjärnhalvor.
Pojkarna har en bättre spatial förmåga, denna återfinns i högra hjärnhalvan. Spatial förmåga är bra vid teknisk tänkande bla.

Forskare har blivit förvånade över resultaten som visar att könsrollerna är så pass genetiskt grundade som de faktiskt är. Att flickor oftast väljer att leka med dockor och pojkar med bilar har ett syfte som är grundat på en instinkt vi aldrig kommer ifrån.

Undersökningar visar att nyfödda pojkar är mer psykmotoriskt oroliga än nyfödda flickor. Det finns också skillnader i sov och ätmönstret, i den motoriska aktiviteten. Undersökningar på djur visar att om man kastrerar en hane kan han inte bilda testosteron och utvecklar då heller ingen aggressivitet. Sprutar man dock in testosteron kommer de aggressiva tendenserna tillbaka. Detta har även kopplat samman med en studie man gjort på ungdomsbrottslingar med hög aggressivitet, det har visat sig att de som är aggressiva har en förhöjd halt av testosteron. Man har även gjort en studie på 18 individer i Dominikanska Republiken och denna framvisar att hormonerna inte påverkar våra känslor och attityder endast vårt fysiska yttre.

När jag väljer att titta på detta ur Beteende perspektivets synvinkel skulle jag kunna säga att det handlar endast om miljön, vi lär våra barn hur de ska vara och vad som förväntas av dem. Omgivningen styr barnens beteende. Ex skulle vi kunna få en flicka att vara mera som en pojke, det skulle vi kunna lära henne genom att betinga henne. Men det gick ju inte så bra den gången när pojken John förolyckades och man gjorde om han till en flicka Joan, han visste ju att något var fel med han, det fanns i hans gener troligen, man kan inte om betinga någon till det andra könet fullt ut inombords tillhör vi alltid det kön vi föddes till.

Humanisterna menar att man inte kan säga så där på rak arm att pojkar med förhöjt testosteron halt är mer aggressiva, man ska bedöma varje individ utifrån den inte sätta in dem i fack. Och att jämföra studien med de aggressiva pojkarna och sen kastrerade hundar gör man inte. Människor och djur är olika och man kan inte dra slutsatser från djurstudier till människor.

Biologerna menar att testosteron halten visst är en stor del till varför vi beter oss olika. Men även så menar de att ens arv kan påverkas positivt eller negativt av miljön runt omkring oss. Så förväntningar och krav kan göra att arvet inte kommer fram till fullo.


Jag anser efter denna studie att vårt kön är en av de viktigaste delarna av en människas identitet och det skulle därför vara helt befängt att låtsas som om könet inte skiljde människor åt. Könsroller är inget man ska försöka utplåna, men man ska dock ge varje individ utrymme att utvecklas precis som den vill, oavsett kön. Man ska inte hindra små pojkar att leka med dockor, de blir inte bögar bara för det.

Det finns en könsrelaterad genetisk och hormonell programmering i alla människor innan det kulturella blandar sig i. Jag anser att könsrollen är både lite arv och miljö. Vi föds nog inte helt och fullt till pojke eller flicka utan det är en roll vi lär oss spela i livets spel. M...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Könsroller Arv eller Miljö - Psykologi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-19]   Könsroller Arv eller Miljö - Psykologi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4123 [2019-12-09]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×