Diabetes historia och fakta

8 röster
22216 visningar
uppladdat: 2005-04-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Jag valde att arbeta om diabetes, en sjukdom som blir allt vanligare, inte bara bland äldre utan den går även ner i åldrarna mer och mer.
Syftet med arbetet var att ta reda på vad diabetes är och vad det är för skillnad på att vara diabetiker eller inte.


Diabetes Historia

På 1500- talet f.kr skrev en egyptisk läkare ner i en pappersrulle en underlig symtom.
Idag tror läkare och forskare att den egyptiske läkaren menade diabetes.
Även indianerna i Amerika hade upptäckt sjukdomen, de hade märkt att urinen hade en söt smak hos den sjuke.

Runt år 0 började en grekisk lärare, forska på den underliga sjukdomen. Han kallade sjukdomen vattenrör eller ”rinna igen” (p g a den stora urinmängden)

Det tog lång tid för forskarna och läkarna att hitta orsaken till sjukdomen. I antikens grekland var det många läkare som trodde att det var något fel på njurarna.

Men på 1600-talet kom en vetenskapsman som är väldig betydelsefull inom forskningen av diabetes.

Hans namn var Tomas Willis och han kom från England.
Han var professor i Oxford men flyttade sen till London och praktiserade som läkare.

1674 upptäckte Willis att urinen från en diabetiker hade en söt smak och lukt så han ansåg att namnet inte var så bra för sjukdomen så han la till ”honungssöt”. ”Honungssöt” på latin heter mellitus.
Sjukdomen hette nu Diabetes Mellitus. Willis upptäckte också att blodet hos en diabetiker var sötare än vanligt.

Ett sekel senare bevisade en annan engelsk läkare, Matthew Dobson, att det verkligen var socker som stod för dem söta smakerna på urinen och blodet. Han förstod också att symtom som, trötthet, viktlöshet o s v berodde på att patienten förlorade mycket näring via urinen. Tyvärr misstolkades det där av andra läkare och de gav patienterna mer socker för att återställa förlusten av socker. Det var förödande för den sjuka.

På slutet av 1800-talet var diabetes mysteriet nästan löst och fler och fler läkare intresserade sig av diabetesforskningen.

Detta ledde till en Nobelpris belönad upptäckt av:
Insulinet. 1891-1941 levde en vetenskaps man som hette Banting. Han levde i Canada och var professor på University of Toronto.
Banting lyckades 1920 tillsammans med Charles H Best. att renframställa insulin. Upptäckten revolutionerade behandlingen av diabetes.
1923 belönades Banting och Best ett nobelpriset i medicin.
Den första patienten de provade att injicera insulin på var Leonard Thompson, en diabetes sjuk pojke i ca 13 års åldern. Han var i sista fasen av diabetes, innan man dör. Men två timmar efter injektionen mådde Leonard mycket bättre och hans blodsocker nivå hade sjunkit.

(Historia är tagen från Internet http://medlem.spray.se/mentas/newpag.htm och är bara lite omskriven.)


Vad är skillnaden mellan Typ 1 och Typ 2 diabetes
Diabetes (Diabetes Mellitus) är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. De två mest kända och vanliga formerna av diabetes är typ 1 och typ 2. Vid Typ 1 har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Vid Typ 2 är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. De båda typerna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på viktiga punkter, bland andra hur de behandlas och orsaken till att en person får sjukdomen. Typ 2 diabetes har en större ärftlig faktor än Typ 1 diabetes.

Oavsett diabetestyp är behandlingens främsta mål att försöka åstadkomma en så normal blodsockernivå som möjligt. Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. Men det är stora skillnader mellan olika världsdelar. I Sverige räknar man med att det finns minst 350 000 människor med diabetes, men i Japan är diabetes en relativt ovanlig sjukdom. Varför det är så stora skillnader mellan olika delar av världen vet man inte säkert men här tror man att skillnader i vad vi äter och hur vi lever kan ha betydelse.


Typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes kallas ofta barn- och ungdomsdiabetes eftersom sjukdomen i regel vissas före 35 års ålder. Typ 1 diabetes är insulinberoende, det vill säga man måste behandlas med insulin redan från början. Bukspottkörteln insulinproducerande betaceller förstörs. Följden blir brist på insulin och så småningom helt upphävd insulinproduktion. Detta medför att druvsocker får svårt att komma in i cellerna och stannar kvar i blodbanan. Blodsockernivån stiger, framför allt i samband med måltiderna, och socker utsöndras i urinen.


Typ 2 diabetes

Typ 2 diabetes uppkom tidigare nästan alltid efter 35-40 års ålder och kallades därför vuxen- eller åldersdiabetes. Men de senaste åren har typ 2 diabetes gått ner kraftigt i åldrarna. Vid typ 2 diabetes är förmågan att producera insulin inte helt upphävd men räcker inte till. Det kan dels bero på att kroppen har en ökad ”motståndskraft” mot insulin eller att inte tillräckligt med insulin kan produceras när det behövs. Behandlingen vid Typ 2 diabetes varierar och då det är vanligt med övervikt kan det ibland räcka med att man går ner i vikt och lägger om sin kost för att insulinproduktionen skall räcka till. En del Typ 2 diabetiker behandlas med tabletter. Tabletterna innehåller inte insulin utan verkar genom att öka insulinkänsligheten eller frisättningen av insulin från bukspottkörteln, men ibland behandlas även Typ 2 diabetiker med insulininjektioner.


Vilka symtom uppträder?

Typ 1 diabetes

Symtomen visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. De första tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland också viktnedgång och även hunger och synfel.
De stora urinmängderna beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Törsten är en kompensation för de stora vätskeförlusterna med urinen. Trötthet och viktförlust beror på allvarliga störningar i ämnesomsättningen som också beror på insulinbristen.


Typ 2 diabetes

Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än vid typ 1 men symtomen är desamma, ökad törst, stora urinmängder, trötthet, hunger och synstörningar.

Många har typ 2 diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll där man undersöker blodsockret eller om det finns socker i urinen.

Personer som har anlag för att få typ 2-diabetes kan hålla sjukdomen stången så länge insulinbehovet inte är större än förmågan att producera insulin. Om behovet ökar, till exempel när vikten går upp, kan den kritiska gränsen passeras och sjukdomen bryta ut. Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden stiger, där folk börjar äta mer och framför allt mer fettbildande mat samtidigt som de arbetar mindre med kroppen.


Hur gör man för att behandla Typ 1 och Typ 2 diabetes?

Traditionellt sett finns det tre sätt i diabetesbehandlingen: insulin, kost och motion. Med hjälp av någon eller flera av dessa kan man återställa kroppens sockerhalt till en normalnivå.


Typ 1 diabetes

”Egenvården” utgör den viktigaste delen i behandlingen av diabetes. Typ 1 diabetes har omfattande konsekvenser för den enskildes livsföring, framtida hälsa, arbetsliv, familj och psykiska välbefinnande. Det första behandlingsårat krävs det att man har god kontakt med sjukvården och andra stöttepelare för att den som har drabbats skall kunna hålla en bra blodsockerkontroll.
Insulin förstörs om det kommer i kontakt med mag- tarmkanalens safter och det går inte att ta i form av tabletter. Enda sättet att tillföra insulin till kroppen idag, är därför med någon form av injektioner, men det pågår försök/studier med inhalerat insulin bland flera läkemedelsföretag. Alla människor med typ 1-diabetes behandlas med insulin. Insulin finns i olika former beroende på hur snabbt de verkar. Insulinet kan ges med spruta, sk insulinpenna eller med insulinpump.


Typ 2 diabetes

För en typ 2 diabetiker rekommenderas främst kostbehandling och motion, eftersom det är ofta orsaken till att Typ 2 diabetiker uppkommer. De får kontrollera sin sockerhalt dagligen. Men det blir allt vanligare idag att även Typ 2 diabetiker behandlas med insulin på samma sätt som Typ 1 diabetiker. Tablettbehandling som tidigare var den vanligaste behandlingen vid Typ 2 diabetes används fortfarande tillsammans med kostomläggning och motion. Tabletterna ökar vävnadernas känslighet för insulin. En annan viktig behandling för alla som har diabetes är motion. Typ 2 diabetiker drar mest nytta av motion.

De mål man vill uppnå med behandling av Typ1 och Typ 2 diabetes är:
 Inga symtom eller besvär
 Bra kondition
 Normal tillväxt och utveckling
 Normalt kamratliv och yrkesliv
 Normalt familjeliv och möjlighet till graviditet
 Förebygga komplikationer
 = Ett normalt liv



Vad är skillnaden att leva ett liv som diabetiker än att leva som icke diabetiker

Tidigare var en diabetiker tvungen att leva ett mycket mer inrutat liv än vad man måste göra idag, med nya behandlingsmetoder och olika typer av insulin. Men trots dessa nya behandlingsmetoder är sjukdomen bäst inställd om man lever ett relativt regelbundet och ”lagom” liv. Man måste också planera sin tillvaro mer än friska individer. Man bör äta regelbundet och lagom, motionera regelbundet och lagom. Livet kan på så sätt kännas mer inrutat och styrt, där spontana aktiviteter och sånt som man kan tycka ger guldkant på tillvaron (tårta till kaffet eller en fest med mat och vin) ofta resulterar i att blodsockret försämras. Fysisk aktivitet är alltid bra för en diabetiker men större ansträngningar som t ex att springa Göteborgsvarvet eller spela en innebandymatch innebär att detta måste planeras noga med insulin och mat. En utlandsresa måste också planeras i tid eftersom intyg för att få ta med sig sprutor och insulin, kan ta tid och att åka på en restresa går ju inte då. Idag är de flesta diabetiker väldigt väl insatta i hur deras sjukdom fungerar och hur man skall sköta sig, men att själv ändra sina vanor och omsätta kunskapen i praktik är inte alltid så lätt.


Så här ser prognosen ut för en diabetiker.

I Sverige är överlevnaden i typ 1 diabetes på korts sikt numera i det närmsta 100%. Målet är naturligtvis att dödsfall i akuta komplikationer över huvud taget inte skall förekomma när det gäller diabetes. Förbättring görs hela tiden och det kommer då och då nya förbättring som underlättar livet för en diabetiker.


Egna tankar

Jag tror att sjukdomen diabetes kommer att fortsätta att öka så länge fetman sprider sig. Om inget görs för att få bukt med fetman kommer man se yngre och yngre barn med någon ytp av diabetes. Diabetes drabbar inte en mycket i vardagen men jag kan tänka mig att det skulle vara jobbigt för en tonåring då det är extra viktigt att vara ”normal” utan man vill vara ute med kompisar till sen...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Diabetes historia och fakta

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-05-18

    bra arbete... hehe verkligenbr

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-19]   Diabetes historia och fakta
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4089 [2020-04-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×