Imperialismens Japan

2 röster
15702 visningar
uppladdat: 2005-04-04
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning

1. Inledning Sida 1
2. Problemformulering Sida 1
3. Metod Sida 1
3.1 Metoddiskussion Sida 1
4. Material Sida 2
4.1 Materialdiskussion Sida 2
5. Resultat Sida 3
5.1 Vad är egentligen Imperialism? Sida 3
5.2 Den japanska isoleringen upphör Sida 3
5.3 Japanerna expanderar Sida 4
5.4 Japan efter det förödande kriget Sida 7
5.5 Påverkades Japan av Imperialismens framfart? Sida 8
6. Analys Sida 8
6.1 Niklas egna funderingar kring detta arbete Sida 9
Källförteckning Sida 10


1. Inledning

När jag fick denna uppgift av våran lärare kom det upp en tanke i mitt huvud. Äntligen! Kan jag få fördjupa mig i hur den japanska kulturen ser ut idag och har sett ut. Det var för ett år sen jag såg ”Den siste samurajen” på bio, den filmen gjorde mig överröst intresserad av detta land. Vi vet ju alla att Japan är världens ledande inom teknologi och med detta arbete ska jag försöka gå in mer på hur imperialismen präglade Japan. Jag kommer att avgränsa arbetet mellan årtalet 1850 och framåt.

2. Problemformulering

Påverkades Japan av Imperialismens framfart? Hur gjorde de det? (Hur såg det ut innan och efter?)

3. Metod

I detta arbete, tänker jag försöka vara så källkritisk som man kan vara, för man vet ju inte säkert hur väl artiklarna man läser och tar fakta ifrån är sanna eller inte?! Jag kommer att försöka granska författarna på ett väsentligt sätt och se om fakta överensstämmer med andra källor som jag luskat fram. Jag kommer också att bearbeta fakta med analysmodell A så gott som möjligt.

3.1 Metoddiskussion

Som jag sa förut så måste man vara källkritisk och verkligen titta på vem eller vilka som skrivit artikeln. Man uppfattar fakta olika när man läser ett annat arbete eller från en uppslagsbok och när man ska skriva ner det man behöver så kan texten bli en helt annan än vad den egentligen var från början.

Sen kan man diskutera om den geografiska närheten har någon betydelse? Jag säger: Ja det har den! I mitt arbete så bearbetar jag ett land som ligger en massa mil ifrån vårat Sverige och då brister trovärdigheten i fakta när jag läser det direkt så man måste vara väldigt källkritisk när det gäller arbeten som detta. En annan faktor är ju också att författarna skriver efter den europeiska föreställningsvärlden. Alltså hade all fakta skrivits med t.ex. en afrikansk föreställningsvärld så skulle den se helt annorlunda ut. Och som i detta arbete från japanernas synvinklar så hade nog fakta eller vinklingar sett annorlunda ut.

De bästa källorna är nog ögonvittnen eller en videofilmad scen, för då kan man se om det är sant eller inte. Som sagt kan man dela upp källkritiken i två olika delar: Kvarlevor och berättande källor, det är sådant som finns kvar som styrker själva händelsen. Kvarlevor = t.ex. byggnader eller föremål.
Berättande källor = ögonvittnen, tidningsartiklar. De här sakerna är bara några exempel på all mängd saker man kan använda för att stärka sina källor ordentligt.

Jag använder analys modell A är en metod som man använder för att förklara problem steg för steg. Den är uppdelad i orsak, konsekvens, problem och åtgärder. Den är enligt mig den enklaste att förstå och lätt att sätta sig in i.
Analysera sitt arbete är enligt mig väldigt viktig. För att kunna säga att mitt arbete är så trovärdigt som möjligt att det är värt att publicera.

4. Material

Material är något som används flitigt i alla mina arbeten och jag är en kille som nästan helt blint litade på National Encyklopedins fakta. Men så fick jag höra att det är en del som har klagat på att den inte stämmer så jag blev genast kritisk direkt. Jag frågade mig själv: man kanske skulle jämföra all fakta man hittar på Internet eller i uppslagsböcker så man kan sålla bort det fakta som inte ser ut att stämma. Men detta är inte lätt om man säger så och det krävs en hel del arbete för att göra det.

Jag har försökt jämföra mina två största källor och de var National Encyklopedin (min bror var så snäll att låna ut sin egna personliga kod för att jag skulle få tillgång till det hemma) och mitt egna elektroniska uppslagsverk Encarta Reference library Premium 2005 DVD. Man kan nästan säga direkt att de var helt lika i sätt mer om det senare. Encarta kan man säga är riktigt intressant för i nästan i alla artiklar de publicerar så är det alltid någon bild eller karta som hänger på sidan av artikeln. Bilder stärker en hel del också och artiklarna känns mer sanna när man ser en bild om det.

Jag har också använt mig av en del sidor på Internet såsom mimersbrunn.se och google.se för att få lite extra krydda på moset. Jag tänkte använda böcker också men kom på att det inte kändes helt nödvändigt för det är ganska svårt att hitta något om Japan och den mesta fakta finner man i Ne böckerna. Fakta där är precis likadan som fakta på själva Internet sidan märkte jag.

4.1 Materialdiskussion

Nu kommer jag att behandla mina källor på ett källkritiskt sätt. Som sagt jag använde mig av de två största uppslagsverken för mig. För att försöka förstå riktigt vad Imperialism är så tittade jag på mängder av sidor såsom Ne, google.se och Encarta. Jag bestämde mig direkt för att använda mig av min engelska version av Encarta föra att beskriva imperialismen och översätta allt så gott som möjligt. Jag försöker styrka dessa fakta genom att ta reda på vem författaren är också (kommer lite längre ner).
Jag använde Ne till hela mina fakta del för att allt där stod så utförligt som möjligt och var precis det fakta jag letade efter. Jag har tom jämfört den med en sida som jag hittade på google och den stämde ganska perfekt (sidan finns med i källkritiken). Ne är en sida som jag litade blint på som jag nämnde förut och skulle ha gjort det men nu får jag nog tänka lite mera på det och kommer att titta lite närmare på författaren/författarna som skrivit den del av fakta jag använt mig av
På Encarta är det en författare som heter Michael Mastanduno det står på Encarta att han är assisterande professor i Dartmouth College. Sökte på hans namn och fann direkt att fakta Encarta om honom medlar är helt korrekt och det får mig att tro att allt nästan är sant.
Författaren som skrivit alla artiklar jag använt på Ne heter Lars Vargö. Jag sökte också på hans namn på google.se och hittade direkt information som kunde hjälpa mig att stärka hans fakta. Han jobbar på den japanska ambassaden i Stockholm och det verkar inte som om han är någon som vilseleder en. Men vem vet man ska ju inte tro på allt som man läser. Tidsskillnaden är också en viktig faktor att titta på. Mina fakta kommer ju från 100 år sen och då brister ju trovärdigheten i allt som finns på om det ganska rejält. Man kan ju inte vet
säkert om allt verkligen har hänt någon gång. Bilder och rörliga bilder stärker en hel del och det finns det på Ne:s sida.

5. Resultat

5.1 Vad är egentligen Imperialism för nåt?

Med imperialism menas att en stat strävar efter att utvidga sin politiska makt eller deras ekonomiska makt . En Utrikespolitisk inriktning som syftar till behärskning av områden ganska långt utanför de egna gränserna . Själva ordet skapades på 1800 – talet i samband med kapplöpningen efter pengar och makt. Engelsmännen var de som började strävan efter framgångar, med fransoserna i spetsen. Man såg möjligheterna att expandera och bli rika på köpet. De tog över fattiga och svagare länder eller människor. Vissa förknippar imperialism med den ekonomiska expansionen av kapitalist länderna medan andra tänker mera på Europas expansion efter 1870. Även om imperialism är lik kolonialism (de nämns ganska ofta tillsammans ibland) så är det inte alls så! Kolonialism bygger oftast mera på politisk kontroll över ett land. Imperialism går mer in på att ta över eller influera över ett land.


5.2 Den japanska isoleringen upphör!

1853 anlände Matthew C Perry till japanska kusten med fyra krigsfartyg. Han hade fått i uppdrag från den amerikanska presidenten att japanska hamnar skulle öppnas för amerikansk handeln men då ville de inte släppa in honom. 1854 kom han tillbaka med nio fartyg och lyckades få de japanska myndigheterna att underteckna Kanagawafördraget (Kanagawa är ett landskapsnamn precis som Östergötland). Så de öppnade två hamnar, Shimoda och Hakodate. Liknande avtal slöts senare med de övriga kolonialmakterna. Utländska konsuler och beskickningar installerades i staden Yokohama, där de ibland utsattes för attacker av enskilda samurajer (det får man se i filmen ”Siste samurajen”). År 1861 höggs den amerikanske konsulns tolk ihjäl, och 1863 brändes den brittiska legationen ned. Incidenterna resulterade i dryga skadestånd, som ytterligare försvagade shogunatets auktoritet.
De flesta högre männen i Tokugawaadministrationen var mycket ovilliga på att ändra samhällsskicket och internationalisera Japan. Ett antal samurajer och högre byråkrater, som inledningsvis hade varit mycket negativa till den västerländska civilisationen, insåg dock att Japan måste lära av utlandet om det skulle undvika den förödmjukande behandling som Kina tidigare hade utsatts för. Provinsen Choshu i västra Japan blev ett slags centrum för dessa missnöjda revolutionärer, vilka på kort tid hade bildat en egen armé. År 1866 slog styrkorna från Choshu tillsammans med trupper från provinsen Satsuma tillbaka en stor straffexpedition från centralmakten. Samma år dog shogunen Iemochi och efterträddes av den femtonde och siste Tokugawashogunen, Yoshinobu. En ny kejsare, Mutsuhito (postumt kallad kejsar Meiji efter namnet på hans regentperiod, hans finns med i filmen ”Siste Samurajen” där han också är kallad Meiji intressant), hade tillträtt 1867, och de upproriska koncentrerade nu sina ansträngningar på att återställa kejsarhusets politiska auktoritet. Shogunen Yoshinobu sände i ett sista försök att rädda shogunatet en stor truppstyrka till Kyoto 1867, men den besegrades med lätthet av den nybildade kejserliga armén. Kejsarhuset flyttades 1868 till Edo, som fick namnet Tokyo (”den östra huvudstaden”). Omvälvningen 1868, då Tokugawashogunatet föll och kejsarmakten återinfördes, kallas Meijirestaurationen och den närmast följande perioden är känd som Meijiperioden (1868–1912).
Japan inträdde 1868 i en period av intensiv återuppbyggnad. De västerländska statsskicken studerades med stor noggrannhet, och den nya regimens motto blev fukoku kyohei, ”rikt land, stark armé”. För att vara ett imperialistiskt land så är talesättet helt korrekt. En av de viktigaste studiedelegationer som sändes utomlands leddes av Tomomi Iwakura (1825–83). Iwakura utnämndes till ambassadör och tillbringade två år i USA och Europa. Vid sin återkomst bildades på hans initiativ ett särskilt statsråd. Den modernisering som skedde var dock mycket smärtsam för samurajklassen, som nu fick se sitt inflytande starkt beskuret. Den japanska industrialiseringen inleddes och kom att domineras av zaibatsu, stora industri- och banksammanslutningar. (karteller?!)
En ny konstitution förbereddes på kejsarens order av statsmannen Hirobumi Ito, som tillsammans med Kaoru Inoue hade rest till England för att studera det brittiska statsskicket. Ito presenterade sitt verk 1889, och ett första parlament sammanträdde 1890. Formellt sett fick kejsaren en stark politisk ställning och direkt kontroll över militären.
5.3 Japanerna expanderar
Japan uppträdde under senare delen av 1800-talet mycket kraftfullt gentemot sina asiatiska grannar. År 1874 skickades exempelvis en straffexpedition till Taiwan för att arrestera och avrätta dem som bragt flera sjömän från Ryukyuöarna om livet. År 1879 inkorporerades Ryukyuöarna, vars folkrättsliga status hade varit oklar, under starka protester från Kina. År 1894 utbröt krig mellan Kina och Japan, och i ett fredsavtal som slöts 1895 tillerkändes Japan överhöghet över Taiwan. Samtidigt avsade sig Kina sina rättigheter i Korea och gav Japan samma exterritoriella rättigheter i Kina som de övriga kolonialmakterna hade. Japanska trupper spelade en viktig roll då det s.k. boxarupproret i Peking slogs ned 1900. Ryska och japanska expansionsintressen kolliderade i Korea och Manchuriet, och utan krigsförklaring anföll Japan 1904 den ryska flottan i Port Arthur. År 1905 kunde en häpen omvärld bevittna hur Japan besegrade Ryssland både till lands och till sjöss. År 1910 annekterade Japan den koreanska halvön, och Japan garanterades genom avtal med Ryssland särskilda rättigheter i Manchuriet.
Under första hälften av första världskriget uppstod i Östasien ett maktvakuum, som skickligt utnyttjades av Japan Efter en japansk krigsförklaring förlorade Tyskland den faktiska kontrollen över Shandonghalvön 1914. År 1915 presenterade Japan sina "tjugoen krav" på Kina i strävan efter ytterligare kontroll över Manchuriet och andra områden i nordöstra Kina. Kraven väckte omfattande protester i Kina, men dessa hade ingen större effekt på den framväxande japanska stormakten. Washingtonkonferensen 1921–22 resulterade i ett fyrmaktsfördrag mellan Japan, Storbritannien, USA och Frankrike. Enligt fördraget ersattes bilaterala säkerhetsarrangemang med en kollektiv överenskommelse om ömsesidiga konsultationer vid hot mot ländernas territorier. Ett femmaktsfördrag, där också Italien var delaktiga, reglerade de flottstyrkor som fick användas i Stilla havet.
Under en kort period efter kejsar Meijis död 1912 utvecklades i Japan en relativt väl fungerande parlamentarisk demokrati, Taishodemokratin, som fick sitt namn efter den tillträdande kejsaren. Samtidigt stärkte dock militären målmedvetet sina positioner, och politiska trakasserier i form av hot och attentat som började förekomma. Militären ville gå betydligt längre än parlamentsledamöterna och utvidga det japanska inflytandet till att gälla hela Kina, inte bara Manchuriet. I mitten av 1920-talet fick allt extremare krafter inflytande i den japanska officerskåren. Flera högerextremistiska grupper framträdde samtidigt på den inrikespolitiska arenan, och en nationalistisk kampskrift betitlad "Allmänna principer för rekonstruktionen av Japan", författad av filosofen Ikki Kita, fick så stort inflytande att den förbjöds av myndigheterna. De parlamentariskt valda regeringsledamöterna kom i konflikt med militärerna. År 1930 mördades den japanske premiärministern Osachi Hamaguchi, och i mars 1932 iscensattes ett kuppförsök av den högerextremistiska gruppen Ketsumeidan ("Blodsedsgruppen"), som sade sig vilja straffa de ansvariga för den fattigdom och det lidande som förekom på landsbygden. Två regeringsledamöter mördades. Kuppmakarna fängslades men släpptes fria innan deras milda straff var avtjänade. I maj samma år mördades premiärminister Tsuyoshi Inukai i sitt officiella residens. I februari 1936 iscensattes det allvarligaste kuppförsöket, som var nära att lyckas. Flera regeringsledamöter mördades, men efter tre dagar gav myteristerna upp på direkt order av kejsaren.
Händelserna i Japan var egentligen endast en bekräftelse på att de civila politikerna hade förlorat kontrollen över landet, trots att de formellt lyckades sitta kvar. Beslut i det japanska parlamentet hade föga betydelse för den japanska armén, som alltmer gick sin egen väg. Parlamentets roll blev att i efterhand godkänna och förklara de aktiviteter som militärerna redan hade genomfört. I september 1931 sprängde japanska soldater en bit av järnvägen utanför Shenyang (Mukden) men gav kinesiska "sabotageförband" skulden för attentatet. I mars 1932 utropades den japanska lydstaten Manchukuo (Manchuriet) med den handplockade kejsar Puyi, Kinas siste kejsare, som symbolisk ledare.
År 1932 inträffade också ett intermezzo i Shanghai, då japanska buddhistpräster attackerades och dödades av lokalbefolkningen. Som vedergällning inledde japanska trupper en aktion som ledde till strider i och kring staden. Japans agerande kritiserades i Nationernas förbund, som i en rapport i februari 1933 lade skulden på Japan för krigshandlingarna sedan 1931. Japan svarade med att lämna organisationen månaden därpå. Efter en fyraårig period av relativt lugn skedde en sammanstötning mellan japanska och kinesiska trupper vid Lügouqiao (Marco Polobron) norr om Beijing i juli 1937. Den ledde till fullskaligt krig mellan länderna. I december samma år erövrade japanska trupper Kinas huvudstad Nanjing och förövade en omfattande massaker där. "Våldtäkten av Nanjing" tros ha krävt mellan 100 000 och 300 000 människors liv. Japans försök att ockupera Kina lyckades dock bara delvis.
Efter 1935, då en ledande liberal akademiker, Tatsukichi Minobe, tvingades lämna sin riksdagsplats, tilltog åsiktsförtrycket mot oppositionella, inte minst vänsteranhängare. I en atmosfär av ultranationalism och kejsardyrkan antogs 1938 en lag om allmän mobilisering. Denna gav staten vidsträckta möjligheter till kontroll över massmedier, näringsliv och fackföreningar. År 1940 upplöstes de japanska partierna. Någon renodlat totalitär stat blev dock aldrig Japan.
I augusti 1940 presenterade utrikesminister Yosuke Matsuoka tanken på dai toa kyoei ken, ”den stor östasiatiska sfären för gemensamt välstånd". Officiellt uppgavs idén gå ut på harmonisk integration av länderna vid v. Stilla havet under japanskt ledarskap, men i verkligheten kom den att utgöra täckmantel för Japans strävan att behärska det råvarurika Sydöstasien. En japansk framstöt söderut tänktes även kunna bidra till att skära av västmakternas stöd till det kämpande Kina. I september 1940 tillät den franska Vichyregeringen stationering av japanska förband i norra Indokina. I januari följande år ryckte japanska styrkor också in i södra Indokina.
I juli 1941 införde USA embargo på sin export av metallskrot till Japan, och i augusti samma år infördes även embargo på olja. I samförstånd med Storbritannien hindrades samtidigt Japan från att utnyttja sina finansiella tillgångar i väst. Den japanska regeringen fann att man hade att välja mellan betydande truppreträtter och utvidgat krig. I oktober 1941 blev arméns kandidat, general Hideki Tojo, premiärminister och vågskålen kantrade mot det senare.
På morgonen 7 december, 1941 anföll japanska stridsplan den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii, samtidigt som ett angrepp inleddes mot det brittiska Malaya (i nuvarande Malaysia). Under månaderna därefter ockuperades västmakternas kolonier, bl.a. Hongkong, Filippinerna, Indonesien och Singapore. Burma hamnade under japanskt styre. I Japans nyvunna besittningar hälsades maktövertagandet som början på ett asiatiskt befrielsekrig mot väst, men opinionen svängde snart när de japanska militärmyndigheterna började kräva arbetsprestationer. Ockupationsmakten förövade övergrepp av olika slag i Sydöstasien, särskilt mot kinesiska minoritetsgrupper. Redan i mitten av 1942 gick USA till effektiv motattack, och 5 juni vann deras flyg och flotta slaget vid Midway i Stilla havet. Den 7 augusti landsteg amerikanska trupper på ön Guadalcanal. Efter att USA intagit Saipan 1944 hamnade de japanska huvudöarna inom räckhåll för amerikanska bombflygplan. I och med striderna om Okinawa 1945 nådde markkriget tröskeln till det egentliga Japan.
Den 6 augusti 1945 fälldes en atombomb över Hiroshima, och 9 augusti släpptes ytterligare en bomb, denna gång över Nagasaki. Förödelsen var omfattande, men amerikanska bombplan hade dessförinnan orsakat än värre materiella skador genom bombattacker mot Tokyo och andra städer. Sovjetunionen inträdde i kriget mot Japan 8 augusti. De japanska politiska och militära ledarna kunde inte enas i frågan om eventuell fredsvädjan. I detta läge vände de sig till kejsaren som förordade en sådan. Den 15 augusti kapitulerade Japan utan villkor. Bilden som ni ser bredvid är en karta över alla länder Japan underminerade sig under sin imperialistiska tid. Där man ser att de nästan tagit över alla närliggande länder.


5.4 Japan efter det förödande kriget
År 1945 ockuperades Japan av USA i de allierades namn. Åren 1945-52 leddes landet av ett militärkommando under general Douglas MacArthur. En krigstribunal dömde flera japanska officerare och politiker till döden för krigsförbrytelser. Shintoreligionen som hade utnyttjats av staten för politiska syften ända sedan 1868 fråntogs sin privilegierade ställning. År 1947 fick Japan en ny demokratisk konstitution, som fastslog medborgerliga fri- och rättigheter samt förbjöd innehav av väpnade styrkor. Kejsarens formella maktbefogenheter reducerades, och hans roll som symboliskt statsöverhuvud markerades. En jordreform genomfördes, skolväsendet moderniserades och den ekonomiska maktkoncentrationen minskades.
Samtidigt som det kalla kriget förvärrades ändrades den amerikanska ockupationspolitiken gentemot Japan Då Koreakriget utbröt 1950 gav MacArthur order om upprättandet av en nationell japansk polisreserv, 1954 (trots konstitutionen) ombildad till reguljär försvarsstyrka. År 1951 slöt västmakterna fred med Japan i San Francisco och följande år avslutades ockupationen. Ett bilateralt japansk-amerikanskt säkerhetsavtal började samtidigt gälla. Det förlängdes 1960 och är ännu i kraft. Det japanska försvaret är i absoluta tal ett av världens dyraste, även om militärbudgeten sällan har legat över 1 % av landets BNP.
Den parlamentariska demokrati som växte fram efter kriget gav utrymme för bildandet av ett flertal politiska partier, inklusive ett kommunistparti. Fram till 1960-talets början hade det japanska socialistpartiet en framträdande ställning inrikespolitiskt, men regeringarna var i regel konservativa. Vänsterns profilfrågor har varit motståndet mot försvarsmakten och avtalet med USA. Genom sammanslagning av två borgerliga partier 1955 bildades det liberaldemokratiska partiet (LDP), som kunde behålla regeringsmakten oavbrutet till 1993. Partiet var i realiteten en koalition av flera rivaliserande fraktioner. Genom målmedvetna satsningar på industriella framtidsbranscher och med hjälp av en lojal och utbildad arbetsstyrka lyckades Japan skapa ett välfärdssamhälle ur krigets förödelse. Den mycket snabba ekonomiska tillväxten gav på 1960-talet upphov till termen "det japanska undret". Tillväxten åtföljdes av olika miljöproblem, men under 1970- och 1980-talen lyckades Japan begränsa dessa negativa effekter avsevärt.
Under de senaste decennierna har de japanska exportframgångarna lett till krav, framför allt från amerikansk sida, på ökad japansk import och en öppnare inhemsk marknad. Trots omfattande avregleringar och en allt intensivare internationalisering av den japanska ekonomin har relationerna mellan Japan och USA blivit sämre p.g.a. fortsatt obalans i den bilaterala handeln. I flera fall har kritiken utlöst amerikanska straffåtgärder.
Ungefär samtidigt med kejsar Showas död 1989 inleddes en period av inre och yttre förändringar. Ekonomin hamnade i en djup och långvarig recession. Det växande folkliga misstroendet mot LDP, förvärrat av en rad korruptionsskandaler, ledde till att partiet tillfälligt hamnade i opposition. År 1994 gick det för en tid i koalition med socialisterna. Samma år reformerades valsystemet.
Japan är numera en viktig medlem av FN och dessutom en av världens största biståndsgivare. Genom sitt samarbete med övriga industriländer i de årligen återkommande ekonomisk-politiska toppmötena (G-7) och genom sin centrala position i bl.a. Internationella valutafonden och Världsbanken får Japan allt större inflytande i världspolitiska frågor. År 1992 antogs en lag som gjorde det möjligt för Japan att med trupp delta i FN:s fredsbevarande operationer utomlands, och 1995 uttalade den dåvarande premiärministern Tomiichi Murayama en formell ursäkt för Japans roll i andra världskriget.
5.5 Påverkades Japan av Imperialismens framfart? Sammanfattat från fakta
Ja det kan man säga, Japan väcktes ur en isolationisk politik och påbörjade sin handel med de andra länderna. Man konverterade sig från att vara så primitiva som möjligt till att börja utveckla och se möjligheter med den utvecklingen. När det gått några år så började landet att växa rejält och medan man gjorde det så fick man en del fiender. Man startade anledningar till att börja expandera landet och åkte rakt in i den imperialistiska bottnen.
När man vunnit några krig så var Japan en av de största militär makterna i världen tillsammans med Storbritannien och USA. Man suktade efter större saker och trodde att man skulle kunna ta det stora landet USA. Men icke USA hade som tur var forskat fram ett nytt vapen som kallas atombomben.
Med den så stoppar USA kriget ganska lätt och Japan blir av med allt de har underminerat sig de senaste 100 åren. Imperialismen gick ur Japan med den saken och de började bygga upp sitt land igen genom att bli mera politiskt lagd. Landet var också dold med korruptioner och andra lömska saker. När den sista kejsaren dör så reformeras valsystemet och Japan bli som den är idag.
6. Analys
Dags för att analysera detta arbete med analys modell A.
Problem: Japan får möjlighet att påbörja expandera landet och starta krig överallt. Landet präglas av korruption och andra saker under den tiden. Landet skaffar sig massor av kontakter och däribland fiender. Landet blir grymt stort och får snart ett maktmissbruk. De gav sig på USA genom att attackera Pearl Harbour. Det tar stopp sen efter det och landet blir helt utnött och förlorar allt de har tagit över sig. Sedan står de inför en kris som gör att landet är ganska sammantaget.
Orsak: Imperialismen kommer till Japan med båt och öppnar upp helt nya världar för det då primitiva folket. Landet får så mycket inblickar i hur lätt det är att utveckla sitt land genom att ta öve...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Imperialismens Japan

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-04]   Imperialismens Japan
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3829 [2020-08-13]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×