Datorn

20 röster
22985 visningar
uppladdat: 2005-03-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Datorn. Kanske en av de viktigaste uppfinningarna människan gjort i historien. I alla fall ur världens utvecklings synpunkt. Idag finns det knappt några gränser för vad en dator kan göra. Det finns program och datorer för allt. Har du tröttnat på att städa, varför inte köpa en robot som gör det åt dig? Nu är det ingen renodlad dator, men den är ändå byggd på datorteknik. Faktum är att det idag finns helt elektroniska hushåll, där datorn sköter matinköp, där du bara behöver säga ett ord för att toaletten ska spola efter dig, där låset till dörren öppnas genom att fingeravtryck kollas. På det grafiska planet kan man snart inte skilja på datagjort och fotat med kamera. Skulle du tröttna på ditt eget liv och bara vilja fly från verkligheten har vi även den lösningen i datorn. Spel med virtuella världar där du får göra din karaktär och leva ett liv, snarlikt det vi lever på riktigt är under utveckling, och blir snart lanserade. Med hjälp av internet blir du inte ensam, utan en hel värld full av liv skapas. Vem kunde tro allt detta när den första datorn byggd av kugghjul konstruerades för mer än 100 år sen?


Sammanfattning

I arbetet har jag bland annat tagit upp datorns utveckling, från den första elektroniska datorn Eniac som var stor som ett hus, till dagens oerhört kraftfulla, och i jämförelse minimala datorer. Självklart har jag även gett mig på att skriva en beskrivning om hur datorn fungerar, vilka delar den innehåller, vilken betydelse den haft i världen, samt dess miljöpåverkan. Jag har även gett mig på att försöka se lite in i framtiden, på dess möjligheter till utveckling och betydelse framöver.

Datorns Historia

Datorn har en aningen bökig historia där det ofta diskuterats vad det egentligen krävs av en maskin för att den ska få kallas just: ”dator”. Den vanligaste definitionen av en dator är att det är en maskin, vilken kan programmeras till att utföra olika uppgifter. Ska man följa den definitionen var den första datorn under konstruktion redan i början av 1800- talet. Maskinen
var uppbyggd av kugghjul och utvecklades av en engelsman vid namn Charles Babbage. Uppfinningen blev dock aldrig helt klar, då kugghjulstillverkningen inte kunde genomföras med tillräcklig precision. Man har i efterhand beräknat att Babbages maskin om den blivit färdigställd skulle varit stor som en fotbollsplan.

Grundidén till datorn var nu lagd, men Babbage ansågs då som smått galen som hade dessa idéer. Att folk då inte trodde på hans tänkande gjorde att han inte heller var vidare känd, vilket gjorde att de som utvecklade de första datorerna drygt hundra år senare hade därför inte tagit särskilt stor del av hans tankar vid deras skapande. Vad som ledde till datorn var istället räknemaskiner som konstruerats för att lösa speciella matematiska problem. Trots att det alltså var räknemaskiner, innehöll de ändå många detaljer som datorer är uppbyggda av. Dessa räknemaskiner var, till skillnad från Babbages maskin, elektroniska. Allra störst inverkan på den första datorn hade en maskin som konstruerats för att lösa fysikaliska problem, utvecklad av John Atanasoff och Vlifford Berry.

Andra världskriget tog sin början och man kan ju kanske tro att utvecklingen nu fick stå tillbaka lite. I själva verket fick den istället mer fart än någonsin. Anledningen är att kanonerna som användes i kriget behövde speciella tabeller att ställas in efter. Att få fram dessa tabeller var inte det lättaste, då det krävdes väl utvecklade matematikkunskaper för att kunna lösa uppgiften, även om de som arbetade med tabellerna använde sig av räknemaskiner. Det tog även lång tid för de mänskliga beräkningarna att bli klara. Att det hela tiden kom nya pjäser, som skulle ha nya tabeller gjorde självklart inte saken bättre. Efter landstigningen i Nordafrika 1943 fick den amerikanska militären nog. Den annorlunda terrängen gjorde nämligen de gamla tabellerna värdelösa och allt var tvunget att räknas om!

Det var här utvecklingen av världens egentliga första dator tog sin början. Projektet var både väldigt dyrt och komplicerat, men kosta vad det ville, räkningen av tabellerna skulle gå snabbare. Utvecklingen slutade med en dator bestående av 18 000 radiorör och som vägde över 30 ton. Denna gigantiska maskin fick namnet Eniac (Electronic Numerical Integrator and Computer). Utvecklingen av Eniac hade dock tagit lång tid och kriget hann ta slut innan maskinen stod färdig, så militären fick aldrig användning av den för att beräkna tabellerna. Istället användes den till att utveckla den första vätebomben.

Datorn har genomgått väldigt stora förändringar sen dess. Fram till 1960-70 talet experimenterades det mycket med konstruktioner och material för att få fram en så liten, men ändå kraftfull maskin som möjligt. Runt 1960- talet pågick som bekant rymdkapplöpningen mellan ett par länder i världen. Främst USA och Ryssland. En nödvändighet för att genomföra rymdresorna var liten och lätt, men pålitlig teknik. Det satsades enorma mängder pengar i rymdprojekten och det dröjde inte länge innan man lyckats utveckla den första integrerade kretsen. Integrerade kretsar är ganska komplicerade saker. Lättast kan man beskriva det som att en integrerad krets är en samling halvledare, oftast räknade i miljoner, på ett chip som ofta är gjort av kisel. Halvledarna i sig består mest av transistorer. De integrerade kretsarna gjorde nu så att datorn faktiskt fick plats i ett litet skåp, istället för att ta upp 200 kvadratmeter yta som Eniac gjorde. Efter de integrerade kretsarnas ankomst dröjde det inte länge innan den första mikroprocessorn byggdes in på ett chip.


Här kommer det idag världsledande processorföretaget Intel för första gången in i bilden. Det nystartade företaget lyckades år 1971 bygga ett chip kallat 4004 vilket bestod av 2300 transistorer. Intel tillverkade också ett chip som kunde "komma ihåg" de instruktioner datorn skulle utföra. Det vi idag kallar RAM- eller internminne var utvecklat. Tillsammans utgjorde dessa chip den första kompletta datorn. Inte så överdrivet krafrfgull men ändå med väldiga möjligheter för utveckling. Faktum är att de datorer vi använder idag har direkt koppling till 4004. Det dröjde dock länge efter 4004:as utveckling till det att datorn på allvar letade sig in i privatpersoners hem. Anledningen till detta var helt enkelt begränsningen för vad man kunde göra med den, att behovet av en dator inte fanns än och att priset var alldeles för högt.

Priset på de första tänkta persondatorerna var omräknat till dagens penningvärde lagt till 30 000 kr. Dessa datorer kom ut på marknaden runt 1980- talets början. Tekniken i dessa datorer var alltså snarlik den i 4004 med skillnaden att datorerna nu var snabbare, och så har det fortsatt. Faktum är att datorerna idag har börjat närma sig en gräns för vad som är möjligt att uppnå i snabbhet med dagens materiel, utan extrem kylning för tusentals kronor. Därför har utvecklingen nu också på materielområdet dragit igång på allvar.


Transistorn

Utan transistorn hade dagens datorer knappast varit möjliga att skapa, och därför känner jag att den är värd ett alldeles eget kapitel i arbetet. Här ska jag försöka att på ett så enkelt sätt som möjligt, att förklara hur den fungerar, samt ta upp lite av dess historia.

Den första transistorn uppfanns 1947 av tre forskare vid Bell Laboratories i USA, John Bardeen, Walter Brattain och William Schockley. Upptäckten nobelprisbelönades 10 år senare. En transistor kan förstärka en signal eller öppna och stänga en elektrisk krets. I en transistor finns tre delar som kallas kollektor, bas och emitter. Det lättaste sättet att förklara hur en transistor fungerar är att göra en liknelse med en vattenkran. Här är emittern och kollektorn de rör som vattnet strömmar in och ut genom, medan basen är själva kranen, som kan ställas in och reglera vattenflödet i rören.

Här nedan syns en skiss på två transistorer. Skillnaden mellan dem är att strömmarna i dem flyter åt motsatt håll.



Uppfinnare

Som du läst ovan finns det ingen direkt uppfinnare till datorn, utan det var något som jobbades fram av många under en lång tid, av många personer. Därför har jag valt ut ett par av huvudpersonerna vad det gäller utvecklingen av datorn.

Charles Babbage föddes i Storbritannien den 26 december 1792. Charles var matematiker och intresserade sig även i mekaniska ting. Han konstruerade som bekant vad vissa vill kalla den första datorn, vilken aldrig blev helt klar. Babbage avled den 18 oktober 1871.

John Von Neumann föddes i Ungern den 28 december 1903. Han var matematiker och en av de viktigaste teoretikerna bakom vad som artade sig till den moderna datortekniken. Han hade också en viss del i upptäckten av DNA.

Konrad Zuse var en datalog och ingenjör som föddes i Tyskland den 22 juni 1910. Zuse byggde en dator vid namn Z3, vilken jag aldrig nämnt i arbetet. Han konstruerade den i sitt vardagsrum i Berlin och det kom att bli den första fritt programmerbara, binära datorn.

Delar och funktion

Datorn idag består av många fler delar än vad 4004 gjorde. Då kanske du funderar över hur man kan finna direkta kopplingar mellan dagens datorer och 4004, om de ändå skiljer så mycket? Detta beror på att datorns hjärna i grunden är detsamma. Processorn (mikroprocessorn) och RAM minnet fortfarande är de som sköter tänkandet i datorn, samtidigt som delar som moderkort, grafikkort grafikkort och hårddisk tillkommit senare som komplement, för att öka datorns användningsområden. Idag spelar vi spel, använder datorn som tv, redigerar bilder och filmer, surfar på internet, ja listan kan göras lång. För detta krävs mer än en processor och ett minne på några kilobyte. Här ska jag ta upp och skriva lite lagom ingående om de viktigaste delarna vi har i våra datorer.

Moderkortet är datorns sammankopplingscentral och alla delar är kopplade hit. Det finns oerhört många olika moderkort på marknaden, även om i stort sett alla bygger på samma princip. Gamla moderkort klarar dock till exempel inte dagens snabbare processorer. Korten skiljer sig mycket lite i prestanda, och som normal-användare av datorn ligger inte valet i moderkort av någon större vikt. I funktioner kan de dock skilja sig lite, men som sagt inget man som vanlig användare av datorn behöver bry sig om. Annars är det inte mycket värt att veta om moderkortet, mer än att det som sagt är datorns samordnare.

Datorns hjärna är som bekant processorn. Den sköter alla utrökningar datorn gör, och tar emot respektive skickar signaler till datorns alla delar. Processorn består enbart av transistorer som är hårt, hårt packade. Miljoner av transistorer ska in på en yta av ungefär 50*50*3 mm, så att försöka sig påp att tillverka sin egna processor är inte att tänka på. Snabbheten hos en processor mäts i Herz. Numer har de dock gårr upp i hastigheter att herz räkningen gått över i mega- och gigaherz. Herz är normalt ett mått på svängningar per sekund. I processorn syftar det dock på hur många öppningar och stängningar transistorerna kan göra på en sekund. Idag är processorer på upp till 3 ghz standard i datorer som säljs. De snabbaste, och också klart dyraste, ligger på 4 ghz.

Det snabbaste någon fått en processor att gå i är dock långt högre. Det kanske låter lite underligt, men hastigheten processorn säljs i, är bara den rekommenderade hastigheten. Nu kommer vi in på information för den avancerade användaren igen. Som sagt, hastigheten kan regleras genom att göra olika inställningar. Vad som händer när man "trimmar" processorn är att den blir bra mycket varmare, vilket beror på att strömtillförseln måste ökas för att processorn ska gå stabilt, och datorn inte ska haka upp sig. Rekordet man idag fått upp en processor i är 6,3 ghz, vilket är extremt högt. När detta rekord slogs använde man kompressorkylning vilken kylde ner processorn till ca 40-. Den datorn du använder hemma använder säkerligen en vanlig fläkt och ligger nog runt 40-50 °C. Konsekvensen av "överklockning" som det kallas, är att processorn får en förkortad levnadstid.

När datorn arbetar använder den en del som kallas RAM-minne att lagra tillfällig information i. Datorn har alltså två delat till att lagra information. Skillnaden mellan hårddisken och RAM minnet är att RAM minnet är mycket snabbare. RAM minnet är också helt beroende av elektricitet. Detta medför att allt som finns på minnet försvinner om det är utan ström en hundradels sekund. RAM minnet innehåller inga mekaniska delar, vilket gör att det kan läsas från flera ställen samtidigt utan att slöas ned, medan hårddisken endast kan läsas från ett ställe i taget.


Hårddisken som består av mekaniska delar är till för att lagra information som ska sparas även när strömmen slås av. Hårddisken är uppbyggt av skivor, som roterar. Varje skiva består av olika sektorer och spår. Man skulle kunna likna hårddisken vid ett video- eller kasettband, med skillnaden att den helt enkelt är uppbyggd på ett annat sätt. Hur läser då datorn av och uppfattar vad som finns på skivorna? Enkelt förklarat funkar det så att olika områden på skivorna magnetiseras och avmagnetiseras av ett läshuvud. Datorn tolkar sedan informationen från läshuvudet som ettor och nollor. Hårddiskar finns i många olika storlekar och med olika prestanda. Okså i olika tekniker men detta är inget jag ska gå in på närmare. Bra att veta är dock att "huvudhårddisken" helst ska vara så snabb som möjligt, medan en hårddisk du bara ska lagra saker på inte alls behöver vara så snabb. Prestandan hos hårddiskarna mäts i hur snabbt skivorna snurrar, och hur mycket data som kan "mellanlanda" vid läsning till och från disken.

Slutligen har vi grafikkortet. För en person som spelar är detta den viktigaste delen för den ultimata upplevelsen. Man kan säga att grafikkortet är en processor som endast sköter grafiska uträkningar.

Värt att nämna är att alla delar i en dator måste passa ihop. Dels på det sättet att de har stöd för varandra, och dels på det sättet att deras prestanda måste väga upp varandra. Exempelvis ett bra grafikkort men en dålig processor är ingen bra kombination då processorn sätter stopp för grafikkortet och man får inte användning för hela dess prestanda. Alla delar är viktiga för att det hela ska gå ihop! Det finns också ett antal fler delar än de jkag nämnt här. Dessa kände jag dock var väsentligast.

Ettor och Nollor

Att datorer handlar om ettor och nollor har nog alla hört. Men hur kan ettor och nollor bli till bilder, musik, text och färg? Jag ska på ett så enkelt sätt som möjligt försöka sammanfatta det väsentligaste om hur det hela fungerar.

Vid en titt på bilden ser man att den är uppbyggd av små punkter, där varje punkt har en färgvalör. Faktum är att allt du ser på skärmen består av dessa punkter.


Säg att du har en teckning du ska fylla i med färg. Teckningen är uppdelad i fäldt där alla områden har ett nummer. Varje numrerat område har en burk med färg med samma nummer. Precis på det här sättet fungerar det i skapandet av bilder i en dator.

Varje bild, text eller ljud består av småbitar som representeras av ett nummervärde, som när de sätts samman blir till bilder, texter och musik.

Hur får man då fram dessa nummervärden?

Låt oss nu gå in på djupet i hur en dator fungerar.
Logik i datorer bygger på två olika spänningstillstånd – på eller av. Spänningstillstånden är begåvade med varsin siffra, alltså ett och noll. Varje punkt i datorn som är påverkad av spänningen kan alltså anta värdet ett eller noll. Dessa punkter kallas för bit. Med en bit kan man presentera information som har två definitiva tillstånd. Genom att kombinera ihop siffrorna på olika sätt kan man få ett antal olika värden.

Här kommer binära tal in i bilden.

Vid användning av 1 bit kan man kombinera två olika värden.

0 = 0
1 = 1

Ökas det till 2 bit blir det istället fyra olika värden.

0 = 00
1 = 01
2 = 10
3 = 11

Med 3 bitar får vi åtta olika unika värden:

0 = 000
1 = 001
2 = 010
3 = 011
4 = 100
5 = 101
6 = 110
7 = 111

Med hjälp av 4 bit får man fram 16 tal
0 = 0000
1 = 0001
2 = 0010
3 = 0100
4 = 0101
5 = 0101
6 = 0110
7 = 0111
8 = 1000
9 = 1001
10 = 1010
11 = 1011
12 = 1100
13 = 1101
14 = 1110
15 = 1111

Om man följer mönstret syns det alltså tydligt hur antalet värden fördubblas i takt med att man lägger på en bit.
1, 2, 4, 8, 16, 32, 64 o.s.v.
8 bitar ger totalt 256 olika binära tal. Det speciella med 8 bitar, är att det begåvats med ett speciellt namn – Byte. Du har säkert hört talas om uttrycken kilo(KB)-, megabyte(MB). Kanske också de större måtten giga(GB)- samt terrabyte(TB). Det är lätt att få för sig att kilobyte borde vara 1000 bytes, då kilo betyder tusen, men faktum är att en kilobyte är 1024 bytes. Utträkningen ser ut såhär: 2 x 2 x 2 x 2 x 2 x 2 x 2 x 2 x 2 x 2 = 1024 Bytes. När vi kommer upp på större mått som megabyte och gigabyte blir avvikelsen ännu större.

1 KB = 1024 Bytes (1024 x 1)
1 MB = 1.048.576 Bytes ~1048 KB (1024 x 1024)
1 GB = 1.073.741.824 Bytes ~ 1074 MB (1024 x 1024 x 1024)
1 TB = 1.099.511.627.776 Bytes ~ 1.100 GB (1024 x 1024 x 1024 x 1024)

Nu blev det en väldig massa pladder utan någon direkt mening. Hur kommer då dessa ettor, nollor och binära tal in i vårt användande av datorn? Exempelvis när vi skriver, så är det olika binära tal som behandlas nere i datorn. Olika koder, representerar olika knapptryck. En intressant sak är att ÅÄÖ knapparna på våra datorer egentligen är helt andra tecken. Detta kan man testa genom att trycka Shift+Alt, och sedan trycka på ÅÄÖ knapparna. Vad som händer när man trycker Shift+Alt är att datorns ”tolkningsschema” ändras och det blir de tecken det egentligen ska vara på dessa knappar. Tolkningsschemat har alltså modifierats för att vi i Sverige ska kunna använda våra tre sista bokstäver i alfabetet. Schemat får dock inte ändras hursomhelst, utan det finns regler för hur det ska se ut.

Dessa häpnadsväckande ettor och nollor kan också göra digitala avbilder av ljud. För att uppnå den ljudkvalité som vi har på våra cd-skivor i digitalt ljud måste mätningar av det analoga ljudet ske så ofta som var 0,000023:- sek. Det blir hela 44100 (44,1 kHz) mätningar i sekunden! Dessa mätningar kallas även för ”sampling”. I musiksammanhang kommer bitarna in i när man pratar om volym. Det digitalt lagrade ljudet har nämligen tillgång till ett visst antal bitars upplösning (bitrate). Ju högre bitrate låten har, desto bättre ljud är det i den. Nackdelen med ökad bitrate är dock att ljudfilens storlek ökar. Att ljudet blir bättre beror på att man kan täcka in fler nyanser av musiken med hjälp av alla bits.

Arbetets gång
Här hade jag tänkt att jag skulle förklara hur ”signalerna” i en dator går, när du jobbar med den. Och du kan vara lugn, ettorna och nollorna hålls utanför det hela.

Först ska jag ta och förklara lite ord som vi inte stött på förut. Processor och Internminne känner vi till sedan innan. Grafikkrets och hårddiskstyrkrets är två ord för ”hjärnorna” hos de två enheterna. Nätverksanslutning är den anslutning vi får in exempelvis internet till våra datorer genom. Den går också att använda för att ansluta direkt till en annan dator. För detta behövs en speciell nätverkssladd. Buss är datorns sammankopplingscentral, och den sitter alltså på moderkortet. Input/Output är datorns in och utgångar. Där du exempelvis kan stoppa i hörlurar, tangentbord, mus, mikrofon och annat sådant.

I skissen är alltså de väsentligaste delarna med, och jag ska utifrån dessa förklara lite hur det går till där nere när du sitter och arbetar vid datorn.

Exempel 1.

Du sitter på internet och får syn på en bild, du genom att klicka på kan förstora. Du klickar på bilden. I ögonblicker du klickat på bilden går en signal till ”bussen” och vidare till internminnet och sedan processorn. Datorn uppfattar vad som hänt, och skickar från processorn, genom internminnet och bussen till nätverksanslutningen en begäran om att bilden ska hämtas. Informationen om bilden går nu åter till internminnet och processorn där allt laddas. Informationen skickas sedan till grafikkretsen, där allt gör så att vi får det på skärmen som en synlig bild. Tiden det tar för detta är beroende på hur snabb dator man har, samt hur snabb uppkoppling man sitter på, men med en snabb dator respektive uppkoppling går alla dessa signaler ofattbart snabbt. Såhär går signaler fram och tillbaka, huller om buller för oss, men datorn har en väldig bra ordning på det hela. Samtidigt som det här händer jobbar datorn med massor av andra saker också, så den händelsen jag beskriver här är bara en bråkdel av vad datorn som händer där nere.

Att inte hårddiskstyrkretsen nämns här beror på internminnet, som har hand om programmet bilden visas i. För att hårddisken skulle varit med hade jag behövt gå ända bak till det att man startar programmet. Då laddas det nämligen från disken, men ligger alltså där jag börjar förklara, redan i internminnet.

Datorns betydelse och påverkan

Jag skulle vilja kalla datorn en av de viktigaste uppfinningarna i historien. En intressant tanke är hur utvecklingen inom alla andra områden gått utan datorerna. Förmodligen många gånger långsammare än vad den har gjort. Datorer är idag standard på nästan alla arbetsplatser. Många arbetsgivare nöjer sig inte heller med att tilldela de anvställda en vanlig datorn, utan också handdatorer och bärbara datorer ska de ha, för att kunna arbeta närsomhelst och varsomhelst. Världen blir allt mer mobil. Datorer finns överallt, och är livsviktiga för oss. Datorn flyter också mer och mer in i människors vardag. Det har jag själv fått erfara, som flitig datoranvändare på fritiden.

Kommunikationsmöjligheterna är oändliga över nätet, och det är gemenskapen man kan finna med liksinnade personer som jag fastnat för. Också att det är så enkelt. Du kan utan problem sitta och prata med en person från USA, eller varför inte använda webcam, och ha något som liknar 3G telefonernas videosamtal med en italienare? Eller så kan du helt enkelt nöja dig med att skriva textmeddelanden med dina vänner. Allt fler upptäcker detta, och det blir populärare och populärare.

Frågan är dock, är detta positivt? Personligen är jag mycket sällan med vänner längre. Kanske någon gång i veckan, på sin höjd. Hade det varit så om inte datorn fanns? Jag skulle faktiskt inte tro det. Mina vänner träffar jag i skolan, för att sedan spela spel, eller chatta (skriva textmeddelanden) med på kvällen. Den kontakten med dem räcker för mig.

Det är lika bra jag erkänner, jag är sedan en tid tillbaka beroende av den här maskinen. Men det är inget jag lider av, så varför göra något åt det? Jag trivs med datorn, ofta faktiskt mer än vad jag skulle göra med ett par vänner, där det enda man gör är att försöka hitta på saker att göra, vilket ofta är väldigt svårt. Jag tror dock detta kan vara en fara för framtiden, om det överdrivs. Det finns exempel där personer låst in sig på sina pojkrum, och helt slutet leva det ”riktiga livet”.Detta är inte bara tragiskt, och en fara för hälsan hos personen i sig. Det är ett rent hot mot samhället, då det blir ytterligare en belastning på dagens redan tyngda samhälle. Skaran av dessa personer är dock än väldigt liten, men det är ändå något vi bör hålla ögonen öppna för i framtiden, och jobba för att förhindra det.


Datorns framtid

Möjligheterna för vad man kan göra med en dator tror jag är nästan helt obegränsade. Hushåll där en centraldator styr det mesta finns redan, men vem vet. De kanske blir standard om 10-20 år? Flygplan har redan nu börjat testflygas, där datorer ersatt piloter. Frågan är dock hur säker man kan göra tekniken. Att helt plocka bort piloterna tror jag det kommer dröja innan man gör. Det finns otaliga exempel där datorer ersätter mänsklig arbetskraft. För företagen är ju detta självklart jättepositivt, då man slipper betala lön varje månad, den kan jobba dygnet runt o.s.v, men för landet medför ju detta många fler arbetslösa, vilka till antalet redan är ett smått världsomspännande problem. Sen att folkmängden i världen ständigt ökar vilket kräver fler arbetstillfällen är ju inte heller det särskilt positivt ur den aspekten.

Vad det gäller prestanda är det mycket ovisst. De materiella begränsningarna påstås ju ha börjat sätta stopp, men den utvecklingen går ju framåt den med. Det blir helt enkelt till att vänta och se. På det grafiska planet tror jag det inte dröjer många år innan det blir så likt verkligheten det kan. Med tanke på att vissa spel som kommer ut nu, varit under utveckling sen många år tillbaka, då man inte hade de resurser som finns idag, så kan jag knappt föreställa mig hur spelen som börjar utvecklas idag och står klara om några år kommer se ut!


Miljöpåverkan

I takt med att datorerna blir bättre och bättre prestandamässigt i så snabb takt ökar också antalet datorer som kastas runt om i världen. Gamla datorer byts ut mot nyare och någon särskild vikt vid återvinning läggs inte. Detta medför att mycket tungmetaller sprids ut och skadar miljön, och för mycket tungmetalle...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Datorn

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-05-16

    tack frö ett bra arbete med my

  • Inactive member 2007-10-09

    tack för kopierat! :D

  • Inactive member 2010-12-10

    Bra skrivet!

Källhänvisning

Inactive member [2005-03-24]   Datorn
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3767 [2018-11-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook