Sveriges miljömål

10066 visningar
uppladdat: 2005-03-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Jag valde att skriva om Sveriges miljömål för jag ville veta vilka de är. Jag vill också veta vem/vilka som bestämmer miljömålen. Människans utsläpp av diverse kemiska produkter påverkar miljön.
Samhället miljöarbete

Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Det är riksdagens ledamöter som fattarbeslut om viktiga miljölagar, och som antar mål för miljöarbete.
Miljödepartementet sköter om den centrala miljöpolitiken. Miljöministern är chef. Departementet samlar ihop utredningar och rapporter för att kunna föreslå lagändringar och andra beslut till regeringen och riksdagen.
Naturvårdsverket är den statliga myndigheten för miljöfrågor. På naturvårdsverket finns en stor mängd experter och utredare, som tar fram fakta och lämnar förslag till regeringen och riksdag.
Naturvårdsverket föreslår också vilka platser som ska bli nationalparker och ansvarar för deras skötsel.

Begränsad klimatpåverkan

Halten av växthusgaser ska i enighet med FN: s ramkonvention för klimatförändringar stabiliserats på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet ska uppnås.

Människan påverkar klimatet
FN:s klimatpanel (IPCC) har utvärderat alla vetenskapliga fakta i frågan och drar slutsatsen att världens klimat har ändrats sig under de senaste 150 åren, delvis beroende på människans olika verksamheter. Fortsätter utsläppen på nuvarande nivå ökar riskerna för att klimatsystemet påverkas på ett farligt sätt.
Förbränningen av fossila bränslen svarar för det största bidraget till växthuseffekten. Andelen förnybara energislag i Sveriges energiförsörjning har dock ökat samtidigt som energianvändningen effektiviserats. Utsläppen av koldioxid från transporter fortsätter däremot att öka. Koldioxidutsläppen varierar efter konjunkturer, tillgång på vattenkraft och vädret.
Förändringarna i klimatet bedöms bli större i Norden än de globala genomsnittliga förändringarna. Om den globala förändringen är ca 2,5 grader på 50 till 100 års sikt, kan temperaturen öka med ca 4 grader i Norden. Mängden nederbörd kan också påverkas kraftigt. Effekterna kan bli omfattande för t.ex. jord- och skogsbruk. Känsliga ekosystem i fjällen och östersjön kan komma att gå förlorade.

Delmål enligt riksdagen
Minskade utsläpp av växthusgaser (2008-2012)
De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde perioden 2008- 2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner.

Generationsperspektivet
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten, räknat som koldioxidekvivalenter av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC: s definitioner tillsammans ska ha stabiliserats på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytligare.
Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Luftföroreningar orsakar skada
Luftföroreningar är orsak till många negativa effekter på hälsan, som luftrörsbesvär, cancer, allergier och orsakar även dödsfall. Skogsträd och jordbruksgrödor skadas av luftföroreningar, och nedbrytningen av olika material påskyndas.
De föroreningar som har största negativa effekter är kväveoxider, svaveldioxider, marknära ozon, partiklar och organiska miljögifter. Föroreningarna kommer till stor del från vägtrafiken, arbetsmaskiner och förbränningen av biobränslen, som vedeldning. Situationen i Sverige påverkas också starkt av att luftföroreningar förs med vindarna från andra länder.

Delmål enligt riksdagen
Halter av svaveldioxid (2005)
Begränsa halten svaveldioxid i samtliga kommuner
Halter av kvävedioxid (2010)
Begränsa halten kvävedioxid
Halter av marknära ozon (2010)
Begränsa halten marknära ozon
Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (2010)
Begränsa utsläppen av flyktiga organiska ämnen i Sverige, exklusive metan.

Generationsperspektivet
Miljökvalitetsmålet Frisk luft bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:
Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma.

Bara naturlig försurning
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.

Stora delar försurade
Mer än 1/5 av Sveriges skogar, fjäll och sjöar bedöms vara försurade. Försurningen påverkar växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Skogen kan också bli känsligare för klimatpåverkan, sjukdomar och insektsangrepp. Försurningen medför även vittring av byggnader och material. Människans hälsa kan också påverkas.
Utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak har störst betydelse för försurningen. År 1996 bidrog utländska källor till ca 90 % av svavelnedfallet, 80 % av kväveoxidnedfallet och 60 % av ammoniaknedfallet över Sverige. Försurningen orsakas främst av nedfall av försurade luftföroreningar genom utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Skogsmarken försuras även av skogsbruket.

Delmål enligt riksdagen
Färre försurade vatten (2010)
År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan.
Trendbrott för markförsurningen (2010)
Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan, och en återhämtning ska ha påbörjats.
Minskade svavelutsläpp (2010)
År 2010 ska utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton.
Minskade kväveutsläpp (2010)
År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minska till 148 000 ton.

Generationsperspektivet
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:
Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska belastningen för mark och vatten.
Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produktionsförmågan, arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden bevaras.
Markanvändningens bidrag till försurningen av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet.




Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV- strålning.

Allt tunnare ozonskikt
Under de senaste 15 åren har ozonskiktet globalt tunnats ut med ca 5 %. Över Antarktis är uttunningen ca 50 % under vårmånaderna september- oktober. På vara bredgrader har uttunningen varit 5- 10 % under de senaste 20 åren.
Ozonskiktet behövs eftersom det filtrerar bort skadlig UV- strålning från solen. De främsta negativa effekterna vid exponering för UV- strålning är ökad risk för:
Hudbrännskador och olika former av hudcancer
Nedsatt immunförsvar
Ögonskador, som starr
Skador på ekosystemet i vatten och på land
Skador på jordbruksgrödor och skog
Skador på material
Uttunningen av ozonskiktet beror till stor del på utsläpp de senaste 50 åren av ozonnedbrytande ämnena som CFC, HCFC, Halonen, metylbromid och vissa klorerade lösningsmedel. Ozonnedbrytande ämnen stannar ofta kvar länge i atmosfären och påverkan av utsläppen kvarstår under flera decennier.
Utsläppen av partiklar och vattenånga från flygplan som flyger på hög höjd, samt halten av växthusgaser i atmosfären är exempel på andra faktorer som påverkar ozonskiktets tjocklek.

Delmål enligt riksdagen
Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen
År 2010 ska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.

Generationsperspektivet
Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:
Sverige verkar för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överskrider naturliga nivåer.
Inom loppet av en generation skall användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara avvecklad.



Slutsats

Vad jag nu har förstått är det...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sveriges miljömål

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-03-02]   Sveriges miljömål
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3722 [2019-10-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×