Judendomen

78 röster
118642 visningar
uppladdat: 2005-02-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vad är judisk tro?

Det finns många former av judendom och variationer i trosfrågan. Men kärnan i den judiska tron är fast: Det finns bara en Gud och att Gud är en. Denne Gud är enligt judendomen en och odelbar, helig, evig, allsmäktig, allvetande, barmhärtig och rättfärdig.
De grupper man kan dela upp judendomen i är ortodoxa och icke ortodoxa judar. Ortodoxa menar att lagarna i Toran ska följas som på Mose tid, medan icke ortodoxa menar att vissa lagar bör ändras för att passa in i vår tid. En skillnad mellan ortodoxa och icke ortodoxa är också det att män och kvinnor sitter tillsammans i de icke ortodoxa synagogorna. Man brukar kalla de icke ortodoxa för liberala judar.
Judendomen bygger på läran Toran som består av de fem moseböckerna. Judarna ser på Gud som personlig, att han lyssnar till varje människa och vänder sig till den enskilda människan. Med personlig menas att Gud ser till varje människa som han kan ställa krav på, hjälpa, belöna, bestraffa och förlåta.
Judarna har en gudsbild om att Gud är den allsmäktige och den ende. Gud har skapat allt och tar hand om sin skapelse. I och med att allt är Guds skapelse välsignas allt såsom mat, kläder, vackra föremål, stranden och havet.
Judarna använder symboler för Guds hand, öga, klippa och vingar för att försöka föreställa sig Gud. Men varje jude vet att detta endast är mänskliga föreställningar av Gud, ingen kan egentligen fatta vad Gud är. Men judendomen lär en mängd annat om Gud, t.ex. att han uppenbarar sig på ett begripligt sätt. Och det har han gjort bl.a. genom profeterna som förklarat hans vilja.
I frågan om livet efter döden har judarna en tro om att själen är odödlig. Men vad som händer med den efter döden är lika omöjligt att beskriva som att beskriva hur Gud ser ut.
Och i frågan om judarnas syn på livet och människan är judarna övertygade om att Gud har en plan för världen och det som sker. Planen går ut på att det skall bli fred på jorden. Enligt Toran har Gud utvalt judarna till sitt egendomsfolk som ska hjälpa honom att nå målet. Utvaldheten handlar inte om att judarna skulle vara förmer än andra, utan att judarna anförtrotts den stora uppgiften att framföra Guds budskap till människorna. Det gör dom genom att bära fram sitt lidande, följa Guds bud och visa kärlek.
Judarna tror på det Gamla Testamentet som innehåller läran Toran, som innehåller de fem Moseböckerna, profeterna, som består av historiska böcker och profetböcker, och Skrifterna, som består av bl.a. Psaltaren, Ordspråksboken, Klagovisorna och Predikaren. Toran innehåller 623 bud sammanlagt som rör alla områden i en människas liv. Det är bl.a. bestämmelser för vad man får äta och inte får äta, hur gudstjänsten ska gå till och arvsrätt. Diskussionerna som uppstod vid olika tolkningar av Toran finns samlade i Talmud som tillsammans med Gamla Testamentet utgör judarnas viktigaste skrifter. I synagogan förvaras Torarullarna i arken, som är det viktigaste i hela synagogan. Ovanför arken finns stentavlor med de tio budorden.
Enligt den judiska tron är människan skapad till Guds avbild, men har frihet att välja det goda eller det onda. Man tror inte på någon arvsynd, alltså att man föds som syndare, även fast man vet att människan oftast väljer det onda. Men man kan om man vill och klarar det välja det goda och att leva efter Guds vilja.
Judarna tror inte på Jesus. Dom tror att det ska komma en Messias med fred. Han ska komma när det är som mest ondska i världen och bringa fred på jorden. Därför kan inte Jesus vara Messias, tror dom, för att det inte blev fred när han kom. Han ska komma med fred men ändå vara en vanlig människa till skillnad från Jesus som enligt de kristna är Guds jämlike och Frälsare. Frälsning är endast möjlig genom Gud om man ångrar det man gjort och försöker bättra sig, menar de.
Vad innebär det att vara jude?

Som jude tror man som nämnt på Gamla Testamentet och att det skall följas från punkt till pricka. Toran föreskriver i första hand hur en jude ska leva, inte var han ska tro på. Här följer några punkter på vad man får/inte får göra och vad man ska/inte ska göra som jude.
• Människan ska följa Guds vilja och hålla 10 Guds bud. Det viktigaste av dessa är kärleken till Gud.
• När människan älskar Gud innebär det att man måste älska sina medmänniskor.
• Den judiska läran kräver att människan ska uppfylla sin uppgift som gruppvarelse i familj, församling och i samhället.
• Man är skyldig att se till allas bästa.
• Alla judiska pojkar ska omskäras när dom är åtta dagar gamla som ett tecken på att man tillhör förbundet med Gud.
• Alla judiska pojkar blir Bar Mitzva när dom fyller 13 år. Flickor blir Bat Mitzva när dom fyller 12 år. Det betyder att dom blir Budets son respektive flicka.
• Man firar sabbaten som varar från fredagskvällen till lördagskvällen. Det är familjelivets höjdpunkt.
• Männen och sönerna går till synagogan medan kvinnorna följer med på lördagen då dom som regel har en särskild plats på en läktare med män och kvinnor för sej.
• I israel är allt stängt på sabbaten, inte ens bussarna går.
• Att bo i israel innebär även en annan tideräkning. Man räknar efter världens skapelse som ska ha ägt rum 3761 f.Kr. Anledningen är att judar som bekant inte tror på Kristus som Messias.

Som jude har man även matregler. Dom har fått sitt ursprung från rabbiner (judiska präster) och judiska filosofer som ville lära människan lite självbehärskning genom att ställa ett så grundläggande behov som mat under Guds vilja. Därefter har en mängd olika regler tillkommit, t.ex. att de läckraste matvarorna förbjuds, att den mat Toran förbjuder är skadlig för hälsan (emedan en annan ansåg att den var skadlig för själen), att blanda mjölk och kött som fått många förklaringar. Det är inte helt enkelt att servera kött; det måste köpas hos en kosherslaktare eller ha inspekterats noga som vara i butik, köttet måste avskiljas helt i köket, man måste alltså ha olika porslin, bestick, grytor, dukar, diskmaskiner m.m. för kött och mjölk. Man måste också noga planera måltiden så att inte kött och mjölk ingår i samma. För att underlätta vid kosherhushåll (som alltså betyder riktigt, rätt och renligt) är alla matvaror märkta i butik som ”mjölk”, ”kött” eller ”neutral”. Det finns både renliga och orenliga varor och som huvudregel gäller, matt så fort man är tveksam till en matvara skall den alltid betraktas som oren och oätlig. T.ex. så är sjuka och självdöda djur alltid oätliga.

Att vara jude innebär även att man firar högtider som inte andra religioner har. Den judiska påskhögtiden, Pesach som den kallas, firar man till minne av judarnas uttåg ur Egypten. Då samlas hela familjen och vänner till sedermåltiden. Pesach handlar inte bara om det som varit, utan även om frihet och framtid under Guds ledning.
Purim firas en månad innan Pesach. I synagogan läser man en text ur Esters bok ur Bibeln om den judiska drottningen Ester som räddade judarna från den onde Haman genom Guds hjälp.
Shavuot infaller 49 dagar efter Pesach. Man firar då att man fick lagen, Toran, på Sinai berg. Shavuot markerar även slutet på kornskörden och början på veteskörden.
Rosh Hashana är judarnas nyårsdag. Den infaller i september eller oktober och varar i två dagar. Då ska man se tillbaka på sitt liv och tänka efter om man följt Guds lagar. Om man önskar bättra sig kan man få förlåtelse genom bön.
Tio dagar efter Rosh Hashana infaller Jom kippur, försoningsdagen. Man ska då be människor om förlåtelse för vad man gjort under året och även dem som gjort en själv något ont. Man ska även be om förlåtelse för att man syndat mot Guds lag.
Sukkot infaller i samma månad som Jom kippur. Den handlar om vandringen i öknen och skörden som var mogen. Sukkot varar i sju dagar. Sukkot kallas även för lövhyddefesten för att judarna byggde hyddor i öknen som skydd mot värmen. Enligt lagen skall man då bo i lövhyddor under hela Sukkot, som man antingen bygger själv eller åker in till byn och bor i.
Chanukka, invigningsfesten, infaller i december och firas till minne av återinvigningen av templet år 164 f.v.t. Mycket var förstört, men man fann olja som räckte i åtta dagar. Därför firar man Chanukka i åtta dagar då man tänder ett ljus varje dag. Chanukka är glädjens högtid. Man ger presenter till varandra, spelar spel och steker maträtter i olja.

När judar ber Shema (en bön) brukar som ha speciella tecken på sig som ska påminna bäraren om hur viktigt budskapet i Shema är. Ortodoxa judar bär alltid en kipa på huvudet. Männen brukar bära en bönesjal, tallit, när de ber böner, och vid morgonbönerna bär männen även böneremmar, tefillin, runt armarna. Tefillin består av två små läderkapslar som innehåller små pergamentbitar med text från Bibeln. Kapslarna är vända mot pannan och hjärtat för att visa att man är vänd mot Gud.




Historisk översikt över det judiska folket

År
61 f.Kr. Romarna styr över Israel. Dom dyrkar många gudar och försöker tvinga judarna att dyrka kejsaren som en gud.
66 e.Kr. Judarna inleder uppror mot romarna.
67 e.Kr. Romarna återerövrar Galiléen och kriget fortsätter.
70 e.Kr. Den romerska kejsaren Titus intar Jerusalem och templet brinner ner efter en lång och blodig strid. Ca en miljon judar dör.
120 e.Kr. Rabbi Akiva vidareutvecklar den judiska tolkningstraditionen.
134 e.Kr. Bar Kokhva-upproret. Rabbi Akiva dödas, romarna krossar Israel och Jerusalem förstörs. Många judar blir slavar, andra flyr. Staden Aelia Capitolina grundläggs och Juda blir Palestina.
321 e.Kr. Första omnämnandet av judar i Köln.
475 e.Kr. Talmud sammanställs.
638 e.Kr. Muslimerna intar Jerusalem men utan förstörelse.
730 e.Kr. Judendomen blir statsreligion vid Volga.
800-1000 e.Kr. Judiska menigheter växer fram längs Rhen.
1000 e.Kr. Judarna flyttar österut i Europa.
1066 e.Kr. Judar bosätter sig i England.
1096 e.Kr. De kristna korstågen inleds som plundrar de judiska samhällena längs Rhen och i Europa på väg för att erövra Jerusalem.
1290 e.Kr. Judarna utvisas från England.
1306 e.Kr. Judarna utvisas från vissa delar av Frankrike.
1348 e.Kr. Judarna får skulden för digerdöden och utvandrar till Polen.
1385 e.Kr. Spanska judar utestängs från kristna bostadsområden.
1391 e.Kr. Tvångskonvertering av spanska judar till kristendomen.
-1496 e.Kr. Spanska och portugisiska judar utvandrar till Nordafrika.
1496 e.Kr. Judarna tvingas välja mellan att döpas eller fly utomlands. Judiska barn tvångskonverteras till kristendomen.
1527 e.Kr. Judarna utvisas ur Florens.
1555 e.Kr. Vatikanen utfärdar en förordning om att judar måste bära särskilda huvudbonader och bo i getton.
1580 e.Kr. Provinsernas råd för judiskt självstyre bildas.
1648 e.Kr. Chmelnitskijupproret mördar tiotusentals judar i Ryssland och Polen.
1654 e.Kr. Judar seglar från Nederländerna till Nya Amsterdam. Även flyktingar från Brasilien slår sig ner i USA.
1655 e.Kr. England återuppöppnas för judar.
1670 e.Kr. Judarna utvisas ur Wien.
1671 e.Kr. Femtio judiska familjer får bosätta sig i Berlin som blir början till stadens judiska menighet.
1772 e.Kr. Chassidiska judar bannlyses av motståndarna mithagdim.
1782 e.Kr. Österrikes kejsare Josef II ger judarna större möjligheter i samhället.
1791 e.Kr. Judar får ett särskilt bosättningsområde.
1820- e.Kr. Judisk utvandring från Östeuropa till USA.
1881 e.Kr. Progmerna i Ryssland blir värre och judar tvingas fly till Västeuropa och USA.
1897 e.Kr. Det sociala judiska partiet Bund grundas vars syfte är att skapa ett hem för judar i Palestina. Rörelsen kallas sionism.
1914 e.Kr. Omkring 140 000 judar stupar i första världskriget.
1917 e.Kr. Tanken att ge judar ett nationellt hem i Palestina stöds.
1939 e.Kr. Omkring 6 miljoner judar dödas av nazister under andra världskriget.
1943 e. Kr. Omkring 44 000 judar fraktas från Grekland till Auschwitz.
1945 e.Kr. Hemlösa judar invandrar till Palestina men får motstånd av araberna i landet.
1948 e.Kr. Israel bildas och det blir krig mellan judar och araber.
1949 e. Kr. Judar från hela världen flyttar till Israel.



Vem är jude?

Det finns flera svar på den frågan. Vanligaste svaret är att den som föds av en judisk mor är jude. Men en del menar att det räcker med fadern. Om man inte är jude från födseln kan man konvertera till judendomen. Då måste man verkligen studera judendomen och leva ett judiska religiöst liv för att bli godkänd av rabbin.
Men om man är född av judiska föräldrar men inte tror på judendomen, är han jude då? Svaret är ja. Tillhör man det judiska folket är man jude vare sig man tror eller inte. Den tillhörigheten kan man inte välja bort. Det är alltså inte som men andra religioner att om man tror på t.ex. kristendomen så är man kristen, utan det beror helt på föräldrarna. Det gör att judarna bildar ett judiskt folk som till största delen bor i Israel. Men alla är inte troende; en undersökning visar att de flesta judar faktiskt inte är troende. I och med att man både kan konvertera till judendomen och vara icke troende jude finns det därför ingen judisk ras. Däremot finns det ett judiskt folk som kan bo i olika länder och tala olika språk. Det som det folket har gemensamt är tron.
Hur viktig är då religionen? Om man ser det i Israeliskt perspektiv så bygger hela staten och lagar på den judiska religionen. På sabbaten stillar sig stor del av landet. I somliga delar av landet kan det vara väldigt tyst där många är strängt religiösa, medan det i andra delar av landet bor kristna och icke troende judar som arbetar och gör vad de vill.
Vissa judar hävdar att Gud givit Israel åt judarna och att araberna därför bör flytta till arabländerna. Dessa fanatiska grupper, som verkligen tar Bibeln på allvar, är ganska små, men skrämmer ändå ibland de muslimska araberna. Men de flesta israeler är dock inte så väldigt religiösa av sig. De kanske går på någon gudstjänst ibland och följer vissa regler. Dom lever ungefär som kristna men känner sig samtidigt som judar. Till skillnad från araberna kan judarna vara lite friare och behöver egentligen inte anstränga sig för att behålla sin benämning som jude. Det skulle kunna sägas vara en fördel för de flesta judar i varje fall i Israel, medan de judar som kanske inte alls vill leva som jude och inte tror ändå måste ha kvar sin benämning som jude. Men jag skulle ändå säga att judendomen är en väldigt fri religion, då man varken måste leva religiöst eller ens tro för att få vara jude. Man kan bestämma själv hur religiös man vill vara till skillnad från andra religioner som man verkligen måste ha tron i och leva religiöst för att få ha kvar sin religion.



Israel – den judiska staten

Alla judar har enligt judisk lag rätt att bosätta sig i Israel. 4 miljoner judar bor i Israel, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av alla världens judar. Här finns även en halv miljon araber som är israeliska medborgare, men anser sig vara diskriminerade av den judiska majoriteten.
Varför anser sig då Israel vara en judisk stat? Det har men Västra muren, eller Klagomuren som den kallats, att göra. Här stod förut Guds heliga tempel. Jerusalem är Bibelns centrum, alltså helig mark. Eftersom judarna tror på Gamla Testamentet i Bibeln där Jerusalem och Herrens heliga tempel nämn har det blivit en helig historia för judarna och platsen som är kvar används som böneplats. Israel betyder så mycket mer för judarna än vad det gör för de andra religionerna med Gamla Testamentet som grund. Hela staten Israel är heligt för judarna och sedan krigen mellan judar och araber har Israel blivit en judisk stat dit judar från hela världen kommer för att bosätta sig. Men varför just judarna skulle vara Guds egendomsfolk och störst rätt till Israel kan jag inte svara på. Kanske för att landet betyder så mycket för dom och att judarna tagit på sig uppdraget som Guds egendomsfolk.
Israel betyder alltså väldigt mycket för judarna. Judendomen är den regerande religionen i Israel och sedan Jerusalem blev befriat har Israel setts som en icke sekulariserad stat med judendomen som statsreligion. När man talar om Jerusalem så talar man även om Sion, ett Bibliskt namn för Jerusalem.


Religion och stat

Iran, t.ex., är en typisk stat som styrs av religionen. Bor man i Iran är man nästan tvungen att tro på islam till skillnad från Sverige, där det finns kyrkor för alla olika religioner. Sverige har valt den vägen med religionsfrihet och demokrati. I grund och botten är Sverige ett kristet land, men det har neutraliserats med åren. Israel är nog i grund och botten ett arabiskt område, om inte t.o.m. engelskt, men har efter krig och våld blivit ett judiskt område dit judar kommer från hela världen och som har judendomen som statsreligion, men där även kristendom och islam förekommer i landet. Så om man jämför Israel och Iran så är Israel en mer sekulariserad stat är Iran, där tillåts inga andra religioner än islam. Det kan man som medborgare i landet se som en fördel i och med att alla tror på samma sak. Inga konflikter uppstår; jag tror att religionen håller ihop folket och landet på ett väldigt härligt och bra sätt och att man känner sig nästan som en och samma familj. Alla människor i landet har det viktigaste i livet gemensamt; religionen.
Finns det så några nackdelar med det här? Om man jämför med Sverige så är Sverige ett betydligt friare land och mer öppet för omvärlden, vi tar ju emot invandrare som kanske inte alla länder gör. Om det t.ex. bara hade funnits länder med religionsstyre, vart skulle då de familjer som förlorat sitt land i krig flytta någonstans? Jag tycker att vi har det väldigt bra här i Sverige; man får lära känna folk från andra religioner och länder, man får tycka vad man vill, m.m. I länder som Iran verkar det så instängt och dom bryr sig inte ett dugg om omvärlden. Det är lite så med Israel också som absolut inte vill släppa ifrån sig Israel till araberna. Men om det är bra eller dåligt beror ju helt på vad man tycker och hur man vill ha det. Jag har en liten aning om att Sverige fungerar bra utan statsreligion, många skulle nog protestera om vi införde kristendom som statsreligion då det finns många ateister i Sverige. Så om det skulle fungera bättre om vi införde statsreligion tvivlar jag på.
Alltså: fördelen med statsreligion är möjligen mindre konflikter och en gemenskap inom folket. Nackdelen med statsreligion är att man stänger ute omvärlden och mindre/ingen yttrandefrihet. Mindre variation i landet, man vågar nog inte testa så mycket nytt. Fördelen med ett land med flera olika religioner är variationen, flyktingsintaget och yttrandefriheten. Vad är nackdelarna då, konflikter? Jag ser det mer som en fördel. Jag menar, vad vore Sverige utan demokratiska folkomröstningar, diskussioner och det fria landet? Folkomröstningar är ett rättvist sätt att lösa konflikter på. Och diskussioner har jag alltid tyckt varit intressanta. Och frågan är; hade folk tyckt mer lika om alla var kristna? Antagligen inte. Möjligen i frågor angående kyrka och religion, men annars hade det nog bara uppkommit protester. Så jag håller på Sverige. Vi har demokratin och behåller vi den så har vi det nog så bra man kan få det i Sverige.





Israel och Palestina

I början av 1900-talet hade judar börjat slå sig ned i Palestina. De hade hoppats att det skulle råda vänskap mellan de kristna, judiska och muslimska bosättningarna. Men så blev det dock inte. Judarna möttes av motsättningar från araberna i Palestina. Så 1947 röstade FN för en delning av Palestina och 1948 bildades staten Israel. Detta accepterade inte araberna och krig utbröts mellan israeler och araber. Visserligen vann Israel när Suezkrisen och fälttåget kom, men Israel kände sig hotat. Araberna kämpade för att förinta Israel. Men i sexdagarskriget 1967 vann åter igen Israel och Israel ockuperade några områden. De palestinier som bodde i dessa områden kom så under israelisk administration, vilket blev ett stort problem. 1973 anföll Egypten Israel i jom kippur-kriget på försoningsdagen. Fredsfördraget därefter var det första som slöts mellan Israel och ett arabiskt land.
Judarna hade börjat bosätta sig mer och mer i de israeliskt ockuperade områdena, vilket palestinierna gjorde kraftigt motstånd på. De palestinska araberna ser landet som sitt. Men judarnas mening att bosätta sig här är för att dom ser det som en religiös plikt då de gamla kungarikena Israel och Juda låg här, det är alltså inte för att dom vill genomföra en ockupation. I Osloavtalen försöker man få judarna att dra sig tillbaka från Västbanken och palestinierna att godkänna Israel som stat. Men varken judarna eller palestinierna gick med på det. Palestinierna menar att hela området måste ingå i en palestinsk stat och judarnas religiösa lag förbjuder överlämning av delar av Israel. Det svåraste problemet är Jerusalem då ingen accepterar ett odelat Jerusalem som Israels huvudstad. Judarna har försökt lägga beslag på staden genom att bygga bostadsområden runt hela Jerusalem, vilket palestinierna förstås inte accepterar. Ett problem är också de heliga platserna i Jerusalem, då judarnas heliga plats är muren runt själva tempelområdet som styrs av muslimerna.
Vad är då grunderna för denna konflikt mellan Israel och Palestina? Det beror på: Har judarna rätt till Israel för att dom anses ha fått landet av Gud och för att det är viktigare för dom än för de kristna och muslimerna, eller ha palestinierna rätt till landet då det var dom som erövrade det och dessutom tror på Bibeln precis som judar och kristna? Om jag var i Pal...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Judendomen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-03-29

    Jag tycker det är ett jättebra

  • Inactive member 2005-06-01

    mycket väl utfört arbete! bra

  • Inactive member 2007-01-26

    Tack tack! har prov om judendo

  • Inactive member 2007-12-17

    Nice, betydligt bättre än det

  • Inactive member 2008-01-21

    nice men kan nån skriva nåt li

  • Inactive member 2009-11-04

    måste säga att dt e ett mycket mycket bra arbete!

  • Inactive member 2011-01-17

    Mycket bra! Du skriver så intressant, fortsätt så! :)`

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-11]   Judendomen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3688 [2019-12-12]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×