U-länder i Asien och Afrika

17 röster
48583 visningar
uppladdat: 2005-02-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Afrika
Klimatet: Ekvatorn går rätt genom Afrika, och de båda vändkretsarna går också genom Afrika, därför ligger större delen av kontinenten i tropiskklimatzon. I området kring ekvatorn är det hög temperatur året om, och det faller rikligt med regn. I låglandsområdena kring ekvatorn finns det därför regnskogar. Men ju längre från ekvatorn man kommer ju mindre regnar det. I större delen av Afrika regnar det lika mycket som i Sverige, men problemet är att den starka solen gör så att vattnet avdunstar och markerna torkar ut.
Kring vändkretsarna i Afrika finns det vändkretsöknar. I vändkretsöknar regnar det nästan aldrig, dagstemperaturen och nattemperaturen kan variera stort. På dagen kan det vara mycket varmt och sedan på natten kan temperaturen gå ända ner till noll. Såhär blir det när den höga dagsvärmen strålar upp i atmosfären och inga moln hindrar eller håller kvar värmen. Världens största vändkretsöken Sahara ligger i Afrika. Jag har hört talas om att Sahara hela tiden flyttar sig och breder ut sig mer och mer över Afrika. Detta borde man göra ett arbete för att stoppa. Man kunde t ex plantera träd där det är fält som sanden kan blåsa sig till hur lätt som helst. Och samtidigt som man försvårar ökenspridningen så ger man en del ett arbete.

Befolkning: i Afrika bodde det 770 miljoner människor år 1997. Man kan tro att Afrika är den folktätaste världsdelen men det är den inte. Det finns ställen i Afrika man inte kan bo på så då är inte Afrika så stor boyta längre.
Naiviteten i Afrika är mycket högre än mortaliteten och det beror främst på den dåliga kunskapen om preventivmedel. Hälften av Afrikas befolkning är barn. I Sverige är en femtedel av befolkningen barn. Afrikas befolkning kommer fördubblas inom 25 år! Jag tycker att man märker ganska tydligt i de här siffrorna att Afrika är en kontinent med u-länder. Naiviteten är ju så pass mycket högre än mortaliteten. Jag tycker vi i i-länderna borde skänka en tia på familj och då skulle man ju använda dessa pengar till information om preventivmedel och allmänna utbildningar. Fast det kanske inte är så lätt att få alla att skänka och att pengarna kommer i bra händer som verkligen kämpar för u-länderna.

Naturresurser: Afrika har många naturtillgångar, t ex järnmalm, uran, guld, diamanter, olja och naturgas. Men deras industri är så dåligt uppbyggd så man exporterar råvarorna till ställen som exempelvis USA, Japan och Europa och andra industriländer. Sydafrika är det land som kommit längst i industriutvecklingen. Algeriets, Libyens, Nigerias och Angolas största inkomster är olja, som täcker 90 % av exportinkomsterna. Jag och Jonas hade en diskussion om Senegals naturresurser. De utnyttjar inte sina resurser p.g.a. pengabrist. Men om man skulle börja exportera och göra varor av resurserna borde ju landet i slutändan tjäna pengar på det? Jag tror att det här är ett stort problem i många u-länder och det beror nog främst på att de flesta länder var kolonier innan till rika länder såsom Storbritannien, Frankrike och Portugal.

Vegetation: I Afrika finns det ju öknar (Sahara, Kalahariöken), men det finns även regnskog, savann, betesmark och ytterst lite odlad jord.
Regnskogen i Afrika skövlas och det är inte alls bra, för regnskogarna kan kanske i framtiden användas som mat och läkemedel samt att det är världens största djur och växtliv! I u-länderna skövlar man regnskogarna för att kunna använda marken som betes och odlingsmark. Men regnskogarna skövlas även för att vi i i-länderna använder det fina virket till möbler, exempel på trä arter som används i möbler från regnskogarna: mahogny, teak och jakaranda. Jag anser att det är idiotiskt av i-länderna att köpa detta trä arter eftersom vi vet att det kommer från regnskogarna. Vi i i-länderna påverkar u-ländernas produktion och skövling eftersom vi har efterfrågan på dessa varor vilket i själva verkat är idiotiskt. Fast jag tycker att vi som konsumenter inte borde tillåta att det vi köper förstör i de länder som har det svårt. Som konsument borde man upplysa sig lite mer om ursprung.











Asien
Klimat: I Asien finns alla klimatzoner. Det finns också alla klimatområdena.
I länderna kring ekvatorn är årsnederbörden 2000mm, och i fastlandsområdena är årsnederbörden 100mm.
Kräftans vändkrets går genom Asien men det finns bara en vändkretsöken, den ligger i Saudi-Arabien. Jag tyckte det var konstigt att det var tropisktklimat kring vändkretsen. Och att de andra ökenområdena ligger mitt i Kina!

Befolkningen: Asien har världens två folkrikaste områden. Det ena är indiska halvön och det andra är östra Kina, Korea och Japan. Men längre upp i norr är folktätheten inte lika stor. I Indonesien är ön Java folktätast de andra öarna har täta tropiska skogar, medan Java har risfält som ersatt skogarna. Asiens högplatåer är nästan obebodda.

Naturresurser: Kring Medelhavet odlar man frukter, vin m m och i Persiska Viken finns olja. Oljan har dragit till sig människor som arbetar med transport, export och produktion.
I Väst-Turkistan kring floderna Amu-Darja och Syr-Darja finns det bomullsodlingar.
I Sibirien och Kazakstan finns det stora tillgångar olja och malm. Stora Ryska industriområden finns i Uralbergen vid staden Novosibirisk och vid staden Irkutsk detta p g a oljan och malmen.
Ryssland har stora skogsbruk. Men transporterna blir dyra eftersom avstånden mellan sågverken och massaindustrin är stora.
I den varmaste delen av monsunasien odlar man ris. Riset odlas på terrasser. Vattnet leds från de högre terrasserna till de lägre.
Ön Sumatra och Malaysia i Indonesien har stora tillgångar av tenn. Härifrån kommer även huvuddelen av världens naturgummi.
Kina har gott om kol och malm Japan har lite olja och stenkol, trots det är folktätheten stor. Jag tycker länderna i Asien borde ta vara på sina tillgångar på ett bättre sätt. De borde kunna tjäna mycket mer pengar på de om de bara utnyttjade de rätt.

Vegetationen: Uppe i Ryssland finns det mycket barrskog och i Indonesien, Thailand, Vietnam och Laos finns det regnskog. I väst i Saudi-Arabien är det öken och bergsvegetation och i Turkiet är det lövskog. I mitten av Kina är det öken och bergsvegetation. Det var ju det här som var så konstigt med öknen. Jag undrar vad det beror på att en öken har lagt sig just i mitten av Kina.
Indien
Befolkning: I Indien bor det 1 027 miljoner människor (2001). Den naturliga befolkningstillväxten ligger på 1,7 % (2001)
Det bor mest människor på Gangesslätten. Det är vanligare att bo på landsbygden än att bo i städer. Trots detta finns det många stora städer ex Calcutta 12 miljoner, Bombay 15 miljoner, Madras 6 miljoner, New Delhi 5 miljoner (1998).
Det bor 324 personer på 1 km2 (2001).
Spädbarnsdödligheten är ganska stor av de barn som är föds varje år dör 8 % under det första året. Detta är en stor siffra men om man ser tillbaka 30 år är det en halvering. Jag tycker vi i i-länderna har så pass stort inflytande på u-länderna att vi kan hjälpa dem att minska befolkningstillväxten genom att exempelvis informera om preventivmedel.

Utbildning: I Indien är det den centrala federala nivån och delstaterna som har ansvaret för utbildning. Utbildning är ett av de mest prioriterade utvecklingsområdena i Indien.
Barnen börjar sin skolgång när de är 6 år. Sen går så gott som alla primärskolan som är årskurserna 1-5. C 50 % av dessa fortsätter sedan som är årskurserna 6-8. Undervisningen är gratis och obligatorisk upp till 13 år. I flera delstater är det även gratis gymnasieutbildning för pojkar men bara i ett fåtal gratis för tjejer! Antal elever per lärare är 48!
Det finns ett stort antal högskolor och 220 universitet (1996). Det förekommer insatser för barn som inte har fullföljt sin skolgång vid sidan om den formella utbildningen. Fast det är bara i delstater som inte har så utvecklat skolsystem.
Det görs stora satsningar på vuxenutbildning. 48 % av befolkning som är över 15 år beräknas att inte vara läs- och skrivkunniga.

Informationsmöjligheter: I Indien finns det fler tidningar än i något annats land. Officiella uppgifter uppger att det utges c 32 000 tidningar varav 3 000 är dagliga.
Tidningarna finns på 93 olika språk, de flesta (11 000 ex) på hindi och därefter (5 000 ex) på engelska. De tidningar som är mest lästa är engelskspråkiga ex The Times of India som trycks i 550 000 ex i 6 stora städer!
Radion började sändas redan på 1920-talet. 1930 tog regeringen över sändningarna och sedan 1936 är organiserad i All India Radio (AIR).
AIR sänder på 160 stationer underhållning, nyheter och information. En del AIR stationer sänder numera reklam också.
1959 startade TV-sändningarna. Först var de knutna till AIR men 1976 blev det ett eget företag (Doordarshan India). Doordarshan sänder nationellt, lokalt och regionalt. Med många satellitbundna kanaler sänder AIR över hela Indien på många olika språk.
År 1993 kom också det kommersiella bolaget Metro Entertainment Channel. I den här utvecklingen har Indien kommit långt tycker jag. Men det kanske borde vara lite mer TV.

Klimat: Över norra Indien går Kräftans vändkrets och delar in landet i två zoner en tempererad i norr och en tropisk i söder.
I den norra tempererade zonen växlar temperaturen mellan 15º under vintern och 35º under sommaren.
I den tropiska sydliga zonen är medeltemperaturerna 26º - 35º året om.
I södra Indien är det ett utpräglat monsunklimat. Monsun är vinden som växlar riktning i årstiderna.
Under juni – sept faller kraftiga regn framför allt över bergens syd- och väst-sluttningar. I Deccans inland är det regnskugga och, som på den nordindiska slätten, en försvagning av monsunvinden kan orsakar stor torka.
På Indiens östkust faller regn även under vintern. När monsunvinden under vår och höst vänder drabbas kusterna av tropiska cykloner.
I Deccan är det ökande torka som medför vattenbrist och att grundvatten nivån sänks. Men i norra Indien får man däremot häftigare och häftigare regn vilket orsakar översvämningar och jorderosion. Varför torkan kommer mer och mer har man ännu inte kunnat fastställa. Jag anser att detta är ett stort hot mot de som bor i Deccan. Man borde kunna göra någon konstbevattning med vatten från norra Indien eller någon annan lösning borde det ju finnas.

Naturtillgångar och skog: Skogen i Indien är gles eller också finns det ingen skog alls. Bara i södra Indien finns det lite regnskog.
Indiens naturtillgångar är järn, mangan, magnesium, kol, olja och naturgaser. Jordbruket är också en stor naturtillgång.
Indiens jordbruk bedrivs mest i form av självhushållning och jordbruket sysselsätter två tredjedelar av Indiens befolkning. Jordbruket drivs och ägs mest av små bönder.
De viktigaste spannmålen är vete och ris. Men Indien är ävwen världens största producenter av socker och te, andra viktiga produkter är: bomull, potatis, jordnötter, tobak, naturgummi, bananer, hirs och durra. Jag tycker Indien ska hålla tillgodo på den regnskog de har och att vi i i-länderna inte ska efterfråga de trädslagen som kommer från regnskogar för då ser de det ju som en chans att få en till inkomst.

Språk: Indiens befolkning delas huvudsakligen in i Arier och Dravider i stor sammanfallning med utbredandena av språken indo-ariska och dravidiska språk.
Indo-ariska pratar c tre fjärdedelar av Indiens befolkning.Inom de båda språken finns det många dialekter (c 800).
Till en del av dessa dialekter tillkommer engelska. Jag tycker Indien borde bestämma ett språk som officiellt språk och att all undervisning ska ske på detta språk. Det skulle underlätta väldigt när de i olika delstater ska prata. Indien är trots allt ett stort land och inte många små stater.

Religionen: I Indien finns det 80 % hinduer, 14 % muslimer, 2,3 % kristna, 2,3 % sikher, 0,7 % buddister och 0,7 % annan tro.

Etiopien
Befolkning: Etiopien har 62,1 miljoner invånare (1998). Det bor 57 invånare på 1 km2. Den naturliga befolkningstillväxten ligger på c 3,2 % (1995-2000). 10 % av befolkningen bor i städer. De andra 90 % bor på landsbygden. Mest på det Etiopiska höglandet, där är jordbruket bra.
Spädbarnsdödligheten är stor, bland de högsta i världen! Hur många procent vet jag tyvärr inte…

Utbildning: I Etiopien börjar man primärskolan när man är sju år (överåriga tas ofta in). Där går man sedan i sex år. Efter primärskolan finns det en sekundärskola med två stadier ett tvåårigt och sedan ett fyraårigt. Sedan finns det universitet i Addis Abeba
När man gått ut årskurserna 6, 8, 12 sker ett examensprov som säger om man får fortsätta eller inte. 30 % av flickorna och 47 % av pojkarna gick i primärskola (1990).
Den mesta undervisningen sker på amhariska som är det dominerade språket. Det ger ju svårigheter för de barn som inte har amhariska som sitt modersmål.
Det sker en stor alfabetiseringsinsats för de vuxna som ej är läs- och skrivkunniga. 25 % av den vuxna befolkningen är läskunniga (1990).

Informationsmöjligheter: Dagspressen har begränsad spridning och pressfrihet i västeuropeisk mening finns det inte. Informationsministeriet ger ut de tre största tidningarna. Den största är Addis Zemen som har en knappt upplaga på 40 000 ex. Addis Zemen är skriven på amhariska.
I Addis Abeba utkommer den engelskspråkiga Ethiopia Herald.
Även radio och TV är det staten som kontrollerar. Radio Ethiopia sänder på olika språk och dialekter på både nationellt och regionalt. Radio Ethiopia är grundad 1941.
På den reklamfinansierade televisionen sänder dem på en kanal med hjälp av 18 regionala sändare.

Klimat: Centrala och västra Etiopien får c 1 000 - 2 000 mm regn per år varav mest kommer på sommaren. Där är medeltemperaturen c 15º - 25ºC.
I nordöstra och sydöstra Etiopien är det stäpp och ökenklimat, med 100-500 mm regn och c 30ºC i medeltemperatur.
Danakilöken i nordöstra Etiopien har c 35ºC i medeltemperatur vilket är det högsta medelvärdet på jorden! Temperaturs skillnader är små mellan årstiderna men stora mellan dag och natt.

Skog och naturtillgångar: I Etiopien är det gles skog eller ingen skog alls.
I Etiopien finns det stora mineralreserver av t ex guld, koppar och zink. Men idag utvinner de bara guld i större omfattning. 1993 upptäcktes saltfyndigheter.
Som i de flesta u-länder producerar Etiopien energi. Idag täcker man mest behovet med ved, kol eller torkad gödsel, men här är en god utveckling på väg.
Etiopiens jordbruk omsätter c 75 % av arbetsstyrkan. Trots att produktionen står för 50 % av BNP och 80 % av exportvaror är produktionen till största del inom ramen för självhushåll.

Språk: I Etiopien är det amhariska som är det officiella språket. Men det finns även ett 70-tal andra språk som talas. Ett av dem är oromospråket som talas i viss utsträckning.
Men engelskan funkar vid affärer och bildning.

Religion: I Etiopien är 40-50 % koptiska kristna, 35-45 % muslimer, 10 % traditionell afrikansk religion och 8 % andra kristna.

Det har varit svårt att få fram information om Etiopien men jag har försökt så gott det går och tagit med allt som det har stått i de få källor som fanns.

Det är ju i stort sett samma problem så jag tycker samma lösningar och har samma tankar om Etiopien som om Indien.
















Jämförelser Indien och Etiopien
Befolkning: Indiens befolkning är c 6 gånger så stor som Etiopiens. Det är ju ett stort problem för Indien men samtidigt har ju Indien bättre förutsättningar i utbildning och utveckling. Etiopien har ju inte lika stor boyta som Indien eftersom höglandet har så pass dåligt klimat att bo i.
Om jag skulle flytta till något av de här länderna skulle jag nog välja Indien dels för klimatets skull och för att Indien har generellt sett kommit mycket längre i utvecklingen än Etiopien. Vi i i-länderna borde göra någonting för att hjälpa u-länderna. Man kan ju starta en insamling för att informera om preventivmedel och för att informera om hälsa och hygien.

Stora städer: Jag hittade inget om de stora städerna i länderna, bara det att det inte är särkilt många människor som bor i städer varken i Etiopien eller i Indien.

Sjukvård och hälsa: Kring det här området hittade jag ingen information till vare sig Indien eller till Etiopien. Men jag kan säga att jag tror Indien var bättre i det här också.

Utbildning: Både i Indien och i Etiopen har staten hand om utbildningarna. Men i Indien är det gratis att gå i primärskolan men det står inte att det är det i Etiopien. Och i Etiopien har det ju mycket större krav eftersom de måste klara sina examensprov. Man börjar ju skolan i 6-7 års ålder både i Indien och i Etiopien. Men i Indien är ju undervisningen gratis och obligatorisk tills man fyller 13 år.
Jag tror Indiens skolsystem är bättre än Etiopiens dels för att det är obligatorisk och gratis undervisning, fast det är ju stort antal elever på 1 lärare. Men det kan hända att det är det i Etiopien med men jag har inte hittat några uppgifter om det.
Om jag fick välja skulle jag nog vilja gå i skolan i Indien för det skolsystemet tyckte jag var bra, i Etiopien tror jag att man skulle bli stressad för att klara examensproven och känna stor press på sig eftersom det kostar för ens familj.

Infrastruktur: Jag hittade inget heller om infrastrukturen. Jag tror Indien var bättre här med eftersom Etiopien har ett högland så kan det ju vara svårt att ta sig fram där.

Informationsmöjligheter: I Etiopien har man inte alls lika många tidningar som i Indien utbudet är väldigt begränsat. I Indien har man en TV med olika kanaler men i Etiopien finns det bara en kanal. I Indien har de ju till och med underhållningskanaler på TV.
Jag tror att Indiens framsteg i utvecklingen det beror på ekonomin. Indien är ju hela tiden steget för Etiopien och det kan ha med den så pass bra ställda ekonomi Indien har.
Radion styrs ju av regeringen i Indien och det kanske är därför deras radio är bättre och har många mer kanaler. Indien verkar ha ett mer organiserat samhälle än Etiopien. I Etiopien verkar alla leva sitt egna lilla liv i sin koja med sina djur och sin jordplätt. Fast i Indien har de ju mer hus och är mer ett samhälle. Jag tror det är ett bra steg i rätt riktning för Indien.

Klimat: I Indien är det tropiskt klimat till skillnad från i Etiopien där det är öken och stäpp klimat. Jag tror det spelar stor roll i befolkningsmängden. Det är inte så många människor som vill bo så i ett ökenlandskap. I ett ökenlandskap är det ju svårt att bo över huvudtaget. Och nu när det är ökenspridning kring Sahara kan Etiopien komma mitt emellan och bli öken själv. Man borde göra en insats för att stoppa ozonlager förstöringen som gör att det blir varmare här på jorden.
Etiopiens högland kan man nog jämföra lite med Gangesslätterna. Bra mark till jordbruk.

Skog och naturtillgångar: någon stor skog finns det ju varken i Indien eller i Etiopien om man bortser från den lilla regnskogen det finns i södra Indien. Men det är ju ingen skog som är någon tillgång i något av länderna.
Jordbruket verkar ju vara den mest användbara naturtillgången för de här länderna. Men jag tycker det inte tar hand om deras andra tillgångar tillräckligt bra för jag tror de kunde tjäna mycket mer på naturtillgångarna än vad de gör idag. Här är det också viktigt för oss i i-länderna att visa hur man ska ta va...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: U-länder i Asien och Afrika

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-11]   U-länder i Asien och Afrika
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3640 [2020-04-09]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×