Akrasia

7026 visningar
uppladdat: 2005-02-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Akrasia är en beteckning på det filosofiska problemet om viljans svaghet. Denna viljesvaghet uppstår då en människa trots kunskap om vilket handlingssätt som är godast på lång sikt och trots viljan och förmågan att genomföra det ändå väljer ett annat alternativ, som inte i samma grad når upp till, eller till och med går emot, vad den förra handlingen skulle ha inneburit.

Denna personlighetsavvikelse diskuterades först av Platon och Aristoteles i det gamla Grekland. Platon, och även Sokrates, hade dock inga utvecklade teorier inom detta område. Aristoteles gick ett steg längre än sina lärofäder och diskuterade i sin bok ”Politiken” fenomenet.

Idag står ordet snarare för dubbelmoral och hyckleri, något som blir ett allt mer överhängande problem. Företagsledningar och politiker har kunskapen men deras ingalunda maskinlika viljor leder dem åt andra håll. Även privat kan sådana tendenser visa sig, det är lätt att bryta mot sina ideal och köpa den feta (men goda) produkten eller prata bakom ryggen på någon fast man själv inte vill bli utsatt för samma sak. Det är alltså lätt att kroppens beteenden sviker de ideal som den cerebrala delen hyllar. Till skillnad från detta påstod Sokrates att det enbart var kunskapsbrist som låg till grund för akrasia och faktum är att Aristoteles antydde liknande meningar. Dock kan man argumentera för att vad han menade med kunskap egentligen var en slags praktisk kunskap, det vill säga att om en person väljer att agera efter ett patos i motsats till sitt förnuft har denne ingen praktisk kunskap om vad som är gynnsamt i situationen.

En definition av hur akrasia uppkommer kan formuleras som följer: När en vilja (den första) kommer i konflikt med den andra uppstår ett moraliskt kval. När den första viljan (som man vet är mindre gynnsam än den andra) går igenom uppstår akrasia. Man har handlat på ett sätt som man vet med sig är mindre gynnsamt än det ett annat alternativ.

En annan förklaring tillhandahåller Piet Hein i sin bok ”Trikket”: Den kunst at gøre vad man skal er kun et sammenspil af det att ville hvad man skal og gøre hvad man vil. Djur som kan planera kan välja i den meningen att de i sin inre värld kan føreställa sig olika handlingsalternativ och deras konsekvenser och sedan utføra det som førefaller bäst. Men detta innebär inte att de har en fri vilja. Frankfurt ställer som krav för fri vilja att man inte bara skall kunna välja, utan även välja sin vilja, det vill säga man skall kunna uppfylla sina andra ordningens önskningar. Man är, med andra ord, fri att ha den vilja man önskar. En narkoman som gång på gång faller för ett drogbegär har inte en fri vilja i denna bemärkelse.

Vidare går det att fastställa två typer av akrasia: svaghetens och passionens. Den svage personen går igenom en kedja av avsikt och gör ett val, bara för att sedan gå emot det valet (definierat ovan). Den passionerade går i motsats till den svage inte igenom någon tankekedja utan agerar helt efter sin passion, vilken i handlingsögonblicket denne anser vara den riktiga.
De både liknar varandra i det att personen i frågas förståelse för vad som bör göras kommer i efterhand och de skiljer sig åt av faktumet att personen i ’svaghetsakrasia’ de facto inser och vet vad den bör göra (och har således, enligt Aristoteles, ingen riktig kunskap), medan en person som agerar i ett tillstånd av passion tror på handlingens riktighet.
Aristoteles mening var att en människa efter att ha upplevt akrasia får sitt förstånd och sin kunskap åter. Frågan är då hur den praktiska kunskap (som egentligen är handlingen man utför) i och med ett svaghetens akrasia skulle kunna återfås. Det är naturligtvis omöjligt och det är detta samt den tidigare beskrivna tanken om praktisk kunskap som låter mig dra slutsatsen att en individ kan uppleva akrasia i två tillstånd.

Viktigt att påpeka är att akrasia i stort ses som ett kroniskt syndrom, en akraisk människa handlar oftare än inte på ett sådant vis. Så trots att man kan använda uttrycket i ett vardagligt sammanhang bör man inte göra det utan att känna till d...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Akrasia

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-11]   Akrasia
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3623 [2019-12-05]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×