Usa

12 röster
33027 visningar
uppladdat: 2005-02-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Källa:
Samhälle idag 9 s.314-321, 336-340


USA- (United States of Amerika

USA består av 50 delstater (se bild s.11, nr.1), men delstaterna bestämmer mycket på egen hand och de kan även stifta egna lag. Det är därför, Amerikas Förenta Stater, har fått sitt namn, USA.

Varje delstat har:
• Egna regler för skolor
• Egen poliskår
• Egen parlament
• En guvenör som högsta styresman.

Men där finns ett undantag, och det är att delstaternas lagar inte får tvista mot de lagar som stiftas av USA: s parlament, alltså kongressen och dessa lagar gäller för hela USA. Fastän delstaterna får bestämma mycket själva, så är försvarspolitiken, utrikespolitiken, valutan, postväsendet och den inrikes säkerheten gemensamt för hela USA. Med detta vill man mena att en delstat inte kan trycka egna sedlar eller sluta ett avtal med någon annan stat, till exempel Sverige. Vid sidan av delstaterna egna poliskårer finns även en nationellpolis, federal.

De tre olika maktcentra

Värdens äldsta konstitution, och som fortfarande används är USA: s konstitution från 1789.
I analogi med konstitutionen ska landet ha tre olika maktcentra, och de har som uppgift att balansera varandra: den lagstiftande makten, den verkställande makten samt den dömande makten. I huvudstaden Washington DC befinner sig USA: s regering och kongressen. I huvudstaden befinner sig även Vita huset, som är presidentens boning och högsta domstolen.
DC dvs. distrikt of Columbia, som står efter huvudstadens namn, och med det vill dem påpeka att huvudstadsområde inte lyder under någon delstat.

Kongressen

Kongressen är den lagstiftande makten som motsvarar Sveriges riksdag. De har som uppgift att stifta lagar och bestämma landets inkomster och utgifter det vill säga budgeten.

Senaten & Representanthuset

Senaten och representanthuset är ungefär likvärda. Senaten och representanthuset är kongressens två kammare. Senaten måste godkänna de höga tjänstemän som presidenten utnämner, till exempel medlemmar i högsta domstolen. Genom allmänna val utses två senatorer samt har Senaten 100 medlemmar.
Vartannat år väljs en tredjedel av senaten. Varje senator är vald på sex år. En senator kan även väljas hur många gånger som helst.
Representanthuset har 435 ledamöter. I jämförelse med sin folkmening väljer varje delstat, ledamöter. Den folkrikaste delstaten, Kaliformen väljer fler än fyrtio ledamöter till representant huset. Men i delstater med liten befolkning väljs bara en ledamot, som till exempel Alaska och Vermont.

Presidenten

En president väljs vart fjärde år genom allmänna val. Han får max sitta vid makten, åtta år, alltså kan han väljas om en gång till. Fastän presidenten utser själv sin regering, måste senaten godkänna ministrarna. President utnämner höga tjänstemän och är förpliktad att informera kongressen om situationen i landet.
Han sätter även fram den årliga budgetpropositionen inför kongressen.
USA: s statschef och överbefälhavare är presidenten. För att alla lagar som accepterats av kongressen ska börja gälla, måste presidenten skriva under.
Presidenten kan skicka amerikanska trupper utomlands under en avgränsad tid, nittio dagar, utan någon krigsförklaring. Men denna tid kan utökas gång på gång.

Presidentvalen

Presidentval hålls vart fjärde år. I början av året då presidentvalet ska hållas, förklarar olika personer att de vill bli presidentkandidater och varför de vill bli det. Politiker, senatorer, guvernörer eller ledarmöten av representanthuset är oftast presidentkandidater. Valen går till så att det är en följd primärval i olika delstater och under tiden drar en efter en ur sig efter att ha förlorat primärvalen. När sedan både republikanerna och demokraterna har en kandidat kvar utses han officiellt till presidentkandidat vid partiernas konvent. En show med tal och festlig heter kallas för ett konvent. Men sedan


efter konventen börjar egentligen den riktiga valkampanjen mellan de två kandidaterna. En viktig dag för Amerikanerna är valdagen som infaller första tisdag efter första måndagen i november vart fjärde år.

Icke parlamentarisk demokrati

Det finns en stor skillnad mellan USA och Sverige. Sverige är en parlamentarisk demokrati men det är inte USA. Parlamentarisk demokrati innebär att det eller de partier som får majoritet i vårt parlament, riksdagen, får bilda regering.
I USA är det så att presidenten utnämner sin regering själv. Om ett viktigt förslag som lagt fram röstas ned i kongressen behöver inte regeringen avgå.

Republikanerna & demokraterna

Politikern i USA råds av två partier, republikanerna och demokraterna.
Republikan och demokrat är ett slags oundvikliga etiketter. Om man inte kallar sig för demokrat eller republikan blir knappast någon vald. Man kan säga att republikanerna är mer samhällsbevarande än demokraterna.

Domstolarna

USA har två domstolar system, den ena är delstatliga systemet och den andra är federala systemet. Som man hör på det första namnet, de delstatliga domstolarna, så dömer manfall som gäller brott mot delstatens lagar. De federala, alltså de nationella domstolarna, så dömer man fall som gäller brott mot USA:s lagar och i mål där flera delstater är inblandade, som till exempel narkotikahandel som pågått i flera delstater samtidigt.
Högsta domstolen är den mäktigaste domstolen i landet. I Högsta domstolen befinner sig nio ledamöter, som utses på livstid av presidenten, men först måste de godkännas av senaten.

Tolka konstitution

För att inga lagar ska strida mot USA: s konstitution måste Högsta domstolen kontrollera det. En tolkning av författningen är domstolens utslag. Där finns en massa exempel, men en av dem var när Högsta domstolen på 1960-talet slog fast att dödsstraff strider mot USA: s författning.


Inga grymma och ovanliga straff får utmätas, stod det i författningen. I domstolen satt ledamöter som då ansåg att dödstraffet var ett sådant straff.
Men år 1976 ändrades författningen och en del delstater började tillämpa dödstraffen igen.


Inga partiprogram

För att lyckas bli vald i USA, så måste man i kampanjer sälja sig till väljarna.
Om en politiker valts i Sverige så måste han eller hon följa partiprogrammet. Fast i USA kan inte politikern som blivit vald följa ett partiprogram för det finns ingen, men istället förs det fram olika krav från olika organisationer.

Lobbying

Lobbying är en verksamhet där alla intresseorganisationer och stora företag har ett speciellt antal anställda människor, och deras uppgift är att försöka övertala kongressledamöterna om hur de ska rösta.

Kongressledamots valkampanj

Där finns ett annat sätt att vinna stöd för sina uppfattningar, genom att ge kongressledamöterna stora bidrag.
En dålig sak med denna valkampanj är att den kostar storligen pengar.

Svarta & vita

För ungefär 55 år sedan, så kunde inte en svart amerikan var på samma ställe som en vit amerikan. Den svarte man eller svarta kvinna som steg på en buss eller spårvagn innan en vit, kunde bli sparkad eller till och med bli arresterad. Nu har det ändrats, nu finns det lagar som säger att det är förbjudet att behandla någon sämre på grund av hudfärgen.
Fastän det har blivit mer jämställt nu, så är det vanligaste att svarta lever för sig och vita för sig.
USA: s största minoritet har länge varit de svarta, men vid början av 1990-talet var dem spansktalande invandrarna på väg att bli den största minoriteten.

Social service & statligt stöd

Där finns många saker som skiljer USA från Sverige, men av dem är att USA finns det ingen allmän sjukvårdsförsäkring.
För människor som inte har ett jobb eller har inte råd att skaffa en sjukförsäkring, och måste läggas in på ett sjukhus, har svårt att täcka kostnaden själv. Då kan staten hjälpa till genom att betala sjukvården genom medicare och medicaid. I USA finns även inte barnbidrag, men istället får barnfamiljerna skatteavdrag.

Dem hemlösa
I USA finns 2-3 miljoner hemlösa som sover i portar, vrår och prång, i bilar, rostiga husvagnar eller på gatan.
Där kan även finnas familjer där en av livskamraterna har ett arbete och räknas som hemlösa. En förklaring till varför de är så är att lönen inte räcker till både hyra, mat och kläder.

Skolan

I USA finns ingen gemensam läroplan för hela landet. Där har varje delstat sin egna studieplan.
Alla barn börjar skolan när dem är 6 år och är tvungna att gå i skolan tills dem är 17 eller 18 år.
Den obligatoriska skolan, alltså grundskolan och gymnasiet, är gratis. Om man vill studera vidare på college, det förenade benämningen på universitet och högskolor i USA, så måste man betala för undervisningen.
De mest kända universiteten i både landet och runt om i världen är Harvard, Yale och Stanford.

Massmedier

USA är det landet som har flest tidningar och tidskrifter, där finns ungefär 1750 dagstidningar och 7000 veckotidningar och alla är privatägda.
Tryckfriheten och yttrandefriheten är så gott som obegränsad. ”Ingen lag får stiftas som begränsar pressens frihet” har den amerikanska konstitutionen bestämt.
Några av de mest kända tidningarna är New York Times, Washington Post och Los Angeles Time.

Där finns en annan sak som tillhör massmedierna och som har stor påverkan, det är televisionen. Dem största TV-kanalerna är NBC, ABC, CBS och CNN. Bolaget CNN, som är ett av de största nyhetsprogrammen, sänder nyheter dygnet runt och över hela landet.

USA och världen

USA är en marknadsekonomi och uppfattningen är att staten ska blanda sig i så lite som möjligt. I USA så är Telenäten privatägda, så som delar av järnvägsnätet och flygbolagen.

Dollar, är den amerikanska valutan, och är mycket berömd över hela världen. En enorm del av de internationella affärerna sammanställs i dollar, som till exempel priset på oljan.
USA: s ekonomi påverkar mycket i hela värden. Ett exempel på det är aktierna. När aktierna i USA faller i värde, faller de genast i Europa också.
Vi har bara en enda supermakt och det är USA, det vill säga ett land som har för många att utöva makt var som helst i världen. Ända sen Sovjetunionen upplöstes så har inte Ryssland och USA längre varit fiender. Ryssland har till och med blivit en av USA: s bästa vän och behöver ekonomisk hjälp.

När USA ingriper fort, brukar de vara då, de egna intressena tycks vara hotade, som till exempel oljetillförseln från Persiska viken.

Jämförelse

Jag har jämfört USA med Kina. Där fanns fler olikheten än likheter mellan länderna.

De olikheter jag hittade var:
• USA har tre maktcentra, vilket Kina inte har.
• USA har demokrati, medan Kina har en sorts diktatur.
• I USA så styr presidenten väldigt mycket, men i Kina så ligger det politiska makten hos Kina kommunistiska parti, kkp.
• I USA har man marknadsekonomi och i Kina har blandekonomi. Marknadsekonomi innebär samhällsekonomi där marknadskrafter (utbud och efterfrågan) bestämmer vad som skall produceras. Blandekonomi betyder ett ekonomiskt system där det finns både privat och kooperativ som statligt och kommunalt läge.
• Länderna har heller inte samma valuta för USA har dollar (se bild s.11 nr. 3) och Kina har Yuan. Valutorna har inte samma värde, de är olika värda.
• I USA har människorna lov att uttrycka sig i tidningar, samt kan kritisera politikerna osv., alltså yttrandefrihet och tryckfrihet, men det får man inte i Kina.

Jag hittade även några likheter mellan länderna:
• USA har delstater och Kina har provinser. Delstater och provinser är rätt lika varandra.
• Både USA och Kina är republik, alltså har de ingen kung eller drottning.

• USA har en kongress, vilket Kina också har. Kongressen är Kinas parlament och motsvarar Sveriges riksdag.










Egna reflektioner


Jag tyckte detta arbete var intressant och man fick även veta mer om USA:s samhälle.
I det första stycket som jag skrev, tyckte jag att de var fascinerande att varje delstat har sina egna lagar, och fick bestämma. Jag har alltid trott att hela landet hade samma regler över allt. Detta kan ju vara bra, men jag tycker också att de är helt okej, att ha alla regler gemensamt i hela landet.

I det andra stycket var det tänkvärt att de hade tre styrande maktcentra som styrde hela landet. Kongressen liknar Sveriges riksdag vilket jag inte visste om. Fast än USA är ett annorlunda land jämfört med Sverige, så har de saker gemensamt.

I stycket ”Senaten & representanthuset” var inte så nytt för mig, för det visste jag redan, men det enda som jag tyckte var roligt och se var att de hade så många ledamöter jämfört med oss, här i Sverige. Jag undrar en sak, varför har de så många ledamöter? Vad är senatorernas uppgift?

President väljer man vart fjärde år, men det måste vara väldigt svårt och jobbigt och styra ett helt land och om jag hade varit president så tror jag att, jag hade varit utbränd efter fyra år.
När jag tänker på landet får jag alltid upp en bild på presidenten och jag tror nog många tänker likadant. Men jag tror att det svåraste är nog presidentvalet, att det är så mycket man måste göra för att övertyga människorna, om att du är den rätte presidenten och att du kan styra landet.

Högsta domstolen är den mäktigaste domstolen i landet, vilket jag tycker är bra att den finns. Jag har hört att där kan man bli dömd till livstidsfängelse, elektriska stolen etc. Om de är sant så tycker jag att de är bra att dem gör det, för här i Sverige så kan livstidsfängelse bara innebära 15år, vilket jag tycker är fel för om man har begått ett enormt brott som t.ex. mordet på Anna Lind, så tycker jag man ska sitta i fängelse tills man slutar leva.

”Svarta & Vita” som uttryck har jag alltid tyckt att de har varit fel även att använda dem svarta människor som slavar.
Fast än det har blivit mer jämställt nu, ser man att det fortfarande finns diskrimineringar och jag har även någon gång hör ord som ”neger” osv.

Jag tycker det är mycket fel att stöta bort eller behandla dem frånstötande på grund av deras hudfärg, för de är också människor som vi, det är egentligen det inre som räknas och inte det yttre.

Jag tycker att det är mycket korkat att det inte finns någon allmän sjukvårdsförsäkring i USA, som det finns i Sverige. Om en person skulle få en omedelbar hjärtattack, vad skulle då hända, skulle personen betala för operationen själv eller dö?

...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Usa

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-11]   Usa
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3600 [2020-02-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×