Symaskinen

13 röster
30775 visningar
uppladdat: 2005-02-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning.

Vi fick symaskinen tilldelat av det tre arbetsområdena som fanns. Så vi har bestämt att vi, Sanna, Josefin och Maria, ska gå ner till en varsin symaskinsbutik och ställa frågor om syma¬skinen och att Melinda och Ida ska söka fakta om symaskinens historia på Internet och i böcker. Till våran hjälp kommer vi att ha Polhems bibliotek till befogan och även Internet och kunnig personal på de olika butikerna.


Symaskinens historia.

Symaskinen var inte en mans verk utan de var flera uppfinnare som bidrog med sina idéer och tankar, runt symaskinen.

Thomas Saint var möbelsnickare på 1700-talet. År 1790 patenterades Thomas ritning på den absolut första symaskinen. Men av någon anledning byggde Thomas aldrig sin symaskin. Den maskinen han hade konstruerat var endast gjort för sko sömnad.

Den första symaskinen som man vet användes var konstruerad av en fransk skräddare, vid namn Barthélemy Thimonnier. Barthélemy startade år 1831 ett uniformsskrädderi i Pris. Men detta hotade och gjorde många skräddare arga. Så de slog sönder Barthélemys 80 symaskiner, eftersom de såg sitt arbete som hotat.
Efter 15 år fick Barthélemy en ny chans, han startade en ny symaskinsfabrik. Men då fanns det redan mer avancerande maskiner på marknaden.

Walter Hunt var den första som tillverkade en symaskin som inte var tillverkad efter hand¬sömnad. Hans nål hade ögat i spetsen och behövde därför inte gå tvärs igenom tyget som vid handsöm/kedjesömn. Denna sömnad kallades låssöm och var betydligt starkare än kedjesöm. Men han patenterade aldrig sin symaskin, så istället fick Elias Howe patent på en förbättrande symaskin som liknade Walters symaskin. Det var hans maskin som man säger utvecklades till den maskin som vi har idag.
Men hans maskin förstördes på samma sätt som Barthélemy. Elias arrangerade en tävling i kappnadssöm för att bevisa att symaskinen var bättre. Han tävlade emot skickliga handsöm¬nare. Han vann stort.
Isaac M Singer började tillverka kopior av Elias symaskiner, fast felet var att maskiner hade en skyttel som lät alldeles för högt. Men amerikanen Allen B Wilson tillverkade en maskin som istället för skytteln hade en slags spole liknade den som vi använder idag.
Två år senare konstruerade han en matare, som i fyra rörelser matade fram tyget under söm¬men, detta förbättrade maskinen betydligt. Slutligen beslöt sig fyra företag att slås ihop för att undvika ytligare processer. De fyra företagen var: Howe, Singer, Wheeler & Wilson och Grover & Baker.

Isaac M. Singer.

Året var 1851 och många försök till en fungerande symaskin hade redan gjorts. Men det var nu den skulle ”födas”. Om mannen bakom födseln var Isaac Merrit Singer som grun¬dade ett företag som skulle producera och sälja denna revo¬lutionerande produkt. När han startade detta företag, med lånat kapital, hade han ingen aning om att I.M Singer & Company skulle bli världsledande inom framställning utav symaskiner. Singer är än idag ett utav världens mest kända märken. Han trodde inte heller att tio år senare skulle ha 22 patent och en årlig försäljning av 20 000 symaskiner. För¬säljningen hade ökat till 250 000 runt om i världen år 1880 och man byggde nya fabriker i New Jersey. Då började även ett utav Singers mest kända märke användas, ”the Red S Girl trademark”. År 1889 hade försäljningen ökat till 1 350 000 och den första elektriska symaskinen blev intro¬ducerad. I Sverige hette den första kända till¬verkaren Johan Gustaf Wikström. Han dog år 1868. dock finns inga av hans symaskiner beva¬rade idag. Importen utav amerikanska syma¬skiner började inte förens i början utav 1860- talet.

När första maskinen med sicksack söm kom på marknaden, fick man ett speciellt tillbehör att fästa vid pressar foten. Hjälpmedlet användes för att flytta tyget fram och tillbaka, nålen höll alltså alltid samma position.

Clara Wolter kom fram till att så mycket som symaskinen sydde på en timme kunde man med största ansträngning sy för hand på en dag.

Symaskinen då och nu.

Förr så drevs symaskinen av manuell hjälp eller av en ångmaskin, numera så drivs symaskinen med hjälp av en motor. Dom första symaskinerna sydde kedjestyng, efter det så kom raksöm och sicksack, men den var inte samma sicksacken som vi har idag. Istället för att nålen flyttar på sig så flyttade tyget sig fram och tillbaka. Nu mera så har man många mer styng att välja på. Förr så trädde man symaskinen på ett annat sätt mot vad man gör idag. Symaskinerna var mycket tyngre och klumpiga mot vad dom är idag.

Symaskinsfakta!


En enkel symaskin kostar ungefär 1000 kr, men ska man ha symaskin med lite mer funktioner så får man betala ungefär 3500 kr. Den mest avancerade symaskinen kostar ungefär 45 000- 55 000 kr. Vill man köpa en overlockmaskin så får man betala ungefär från 5000 upp till 20-30 tusen kr. På en enkel symaskin så finns det för de mesta bara raksöm, sicksack, knapphål, tresteg och uppfållnings sömmar. Tillskillnad från en avancerad, som det finns allt från olika sömnader till broderi på. När man köper en symaskin så får man nästan alltid med garanti. Garantin kan vara olika beroende på om man köper en begagnad eller ny, var man köper symaskinen och vad det är för slags symaskin och märke. Siffrorna vi har hört att garantin ligger på är 2-5 år och ett halvår för en begagnad. Japan, Taiwa...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Symaskinen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-05-21

    Mycket bra! Tyvärr så bra att

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-10]   Symaskinen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3558 [2019-09-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×