Från Magi till Man

4794 visningar
uppladdat: 2005-02-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Musik är någonting alla känner till. Allihop. Vi dränks av denna media varje dag, från TV, Bio, Radio, Internet, CD/DVD/MP3-spelare och till viss del live. (ex. gatumusikanter) I dagens samhälle kan vi när som helst få tillgång till musik. Vissa skulle inte kunna leva utan musiken. Annat var det förr. Då var musiken någonting unikt, som kunde ses och höras i de fina husen i bland annat Wien. Då storheter som Leopold Mozart levde, då var musik någon för den med pengar. Men går vi ännu längre tillbaka i tiden, till början av musikens födelse i Europa. Då var inte musik bara unikt, utan något mystiskt, något med magi. Det var något som människorna som levde på den tiden knappt hade hört talas om. Det var ytterst få som verkligen var insatta i musikens värld.

I denna fördjupning av medeltida musik skall jag försöka förklara hur den västerländska musiken växer upp i Europa, samt hur människorna såg på detta. Medeltida musik är dock ett väldigt svårt kapitel att studera då extremt få saker finns bevarade från tidig medeltid, även startpunkten för den västländska musiken skiljer mellan olika böcker. Inget utav det jag skriver är rätt eller fel, det är min tro på när och hur musiken föddes. Finner du något du inte håller med så kom ihåg att det är mina tankar, och inte dina som är nedskrivna. Då det mesta av informationen som jag har funnit är på engelska, kan det även förekomma språkliga misstag. Jag tror dock inte att det är alltför många. Så sitt ner, lugnt och stilla, och ta denna fördjupning med en nypa salt. Och framför allt, njut av lite härlig medeltidsfakta.


Frågeställning
Var kommer musiken ifrån?
Relationen mellan musik – religion, hur såg den ut?
Varför kunde musiken etableras i Europa?
Hur såg människorna på musiken?
Vilka utövade musik?
Hur var musik framställd?
Vilka instrument användes?

Metod

Böcker

Medeltidens musik

Musikens intåg i den vanliga människans vardag.

De tidigaste kristna församlingarna bestod av judar som övergivit judendomen för kristendomen. I Jerusalem och Antiokia och andra städer i östra Medelhavsområdet bildades under flera hundra år den kristna liturgi i vilken sången utgjorde en viktig del. Den kristna liturgin hade en stor förebild i den judiska liturgin. Viktiga ord för kristendomen, såsom amen och halleluja har exempelvis judiskt ursprung. Att sjunga texter, t.ex. Davids psalmer, kommer också från den judiska liturgin. Även de tidiga melodier som sjöng i kyrka och kloster påverkades av sången i den judiska synagogan. En avgörande förutsättning för att dem kristna gudstjänsten kunde etableras på bred front och utvecklas, var att den romerske kejsaren Konstantin I år 313 tillät kristen religionsutövning i sitt rike, och vid slutet av 300-talet var kristendomen romarrikets officiella religion. Utan att riskera sina liv, kunde nu var och en bekänna sig till den kristna tron och fritt utöva dess ritualer (såsom böner, gudstjänst etc.). På så sett för den människorna kontakt med musik, kanske för första gången, i kyrkan.

Legenden – Den Gregorianska sången

Enligt en gammal legend var det påven Gregorius I som, inspirerad av den helige Ande, på 500-talet egenhändigt skrev ned hela den repertoar som utgör den katolska kyrkans gudstjänstsång. Det är först på 1900-talet som man på allvar har ifrågasatt sanningshalten i denna legend. I själva verket är tillkomsten och framväxten av den katolska kyrkans enorma stora sångskatt resultatet av en mycket långvarig och komplicerad process, som trots betydande forskningsinsatser, inte har varit möjlig att återuppbygga på en rad väsentliga punkter. Man kan urskilja två etapper. Den första etappen tar sin början på 300-talet, då de tidigaste kristna församlingarna började sjunga texter ur Gamla Testamentet, och avslutades någon gång kring 750 då det frankiska karolingerriket har etablerats som den mäktigaste stadsbildningen i Europa. Under den andra etappen (andra hälften av 700-talet till början av 1300-talet) fastställs den så kallade standardrepertoaren och nya sångformer introduceras. Olika sätt prövas att skriva ned inte endast texter utan också melodier, vilket leder till ett notationssystem. Vidare utvecklades kyrkotonartssystem. Olika former av flerstämmighet växte fram i kyrkornas och klostrens hus. Därmed var grunden lagd till den flerstämmiga musikkultur som kom att bli ett av den västerländska musikhistoriens viktigaste kännetecken.

Liturgin

Under Gregorius den stores påvedöme (590-604) fastlades kyrkoåret med texter fördelade över årets gudstjänster. Dessa firades både på vardagar och på olika fest- och helgdagar. Man vet ytterst lite om musiken och sången under denna tid, först på 800-talet finner man det äldsta bevarade sångböckerna. De innehåller text, men ingen musikalisk notation. Från det följande århundradet har många sångböcker med noter bevarats. Notationen anger sångens melodiska rörelse upp eller ned, men man kan inte exakt avgöra vilka intervall som avses mellan de enskilda tonerna.

Den katolska liturgins yttre utgörs av kyrkoåret. Det inleds med första söndagen i advent och fortsätter genom fyra huvudperioder: den första är mellan advent och jul, den andra mellan jul och påsk, den tredje är tiden mellan påsk och pingst och den fjärde är resten av året. Under dessa perioder finns det olika former av högtidsdagar, främst i de tre första perioderna. Och det var under den här tiden som människorna fick höra mest musik. (se senare kap.)
Instrumenten som användes för musiken i kyrkan var främst sången. Senare kommer också orgel och klaviatur in som ackompanjemang.

Melodisk stil och underläggning

Melodierna var oftast enstämmiga och inte bundna till en speciell rytm, som kallas metrisk rytm. Detta ser man främst i den gregorianska sången, som först och främst är ett samspel mellan melodi och text. Härtill kommer melodiernas tonalitet och frasstruktur. Den melodiska frasen bildar ofta en stegande båge, alltså man går från en mörk ton, till en ljus. Denna så kallade gregorianska båge präglar nästan varje melodi, det kan vara från en psalmodiformel till en fritt komponerad melodi, från de allra tidigaste melodierna, till en hymn från 1200-talet. I sin enklaste och sannolikt äldsta form är psalmodiformlernas melodibåge stigande i initium och fallande i terminatio, dvs. melodin går som en våg, upp och ner genom hela låten.
Ju högre upp i åren man kommer, desto mer invecklade bågar finner man, det kan vara brutna bågar, snabba, långsamma. Men likväl är det den stegvisa melodin som är den vanligaste (ca 55 % av alla melodiska rörelser), men tonupprepningar och tersrörelser är också vanliga (ca 20 % av vardera). Kvarter och kvinter är däremot ovanliga (4 % respektive mindre än 1 %), och större melodiska intervall än kvint förekommer inte alls i den gregorianska repertoaren.
Ett annat intervall som inte heller många använde sig utav var överstigande kvart, djävulens intervall, om man spelade detta blev man straffad till döden för. Denna melodibåge komma sedan att utvecklas till kyrkotonarterna, som ALL västerländskmusik är baserat på.

Kyrkotonarterna är någonting som är relativt simpelt att lära sig, men extremt svårt att förstå och inse hur det fungerar, så detta går jag inte igenom. För att generalisera det grovt kan man säga att få fram olika karaktärer med samma toner, beroende varifrån man börjar.

Den vanliga människans syn på musiken

För människorna som levde då var musiken inget som fanns tillhanda när som helst. Man förknippar också dessa människors första kontakt med musiken var via trubadurer. Men i och med kristendomen spred sig, spred sig och den musikaliska kulturen. Det är främst från kyrkan som den man hörde musik första gången. Frågan är om de verkligen såg på det de hörde som musik. För dem måste denna musik på något sett kännas förknippad med Gud, eftersom att det var i kyrkan, när de sjöng om den allsmäktige, som alla dessa stämmor, och orglar användes. Jag tror att musiken var ett sätt att förstärka kyrkan, och guds makt på. Genom att alla texter om gud framfördes på ett pampigt och ståtligt sett som ingen vanligt människa hade hört innan.

Trubadurerna var inte sena med att åka på vågen som kristendomen var genom Europa. Trubadurer, eller gycklare som de också ibland kallades, var skickliga musiker som framförde egenkomponerade texter om sina resor genom världen, oftast ackompanjerat med en luta som de själva spelade. De uppträdde ofta på olika tavernor. Detta var en mycket uppskattad form av uppträdande på den tiden, och det är det än idag.
Trubadurmusiken kom alltså en aning efter den kristna musiken, men inte sättet att framföra musiken kommer inte riktigt ifrån kyrkans vägar. Det är en mer rak linje från antikens lutor och diverse blåsinstrument. Ändock kunde trubadurerna slå sig sin in i större delen av människornas hjärtan. Oftast framställdes dessa trubadurer som mytomspunna hjältar, med stort intellekt. Trubadurerna hade också extrem makt då. Om de till exempel inte fick tillräckligt med betalt av kungen när de skulle uppträda på hans fest, kunde hota med göra narr av kungen, i olika sarkastiska sånger eller pjäser. Någon som kungen självklart inte ville. Om trubaduren hade tillräckligt med gott rykte om sig kunde ha få mer betalt. Men om det visade sig att det var en helt okänd trubadur, kunde det sluta med att han fick huvudet avhugget.

Jag tror att musiken för människorna då var något magiskt, någon som kunde få en att lyssna på vad man vill ha att säga. Ett redskap att trollbinda människor att lyssna på ens texter. När man tänker på det, så det precis vad musik är. Vem skulle vilja sitta och lyssna på någon som bara pratade på en skiva? Musiken gör sitt genom att skapa en känsla som är nästan onaturlig. Och då människan är nyfiken i sitt beteende, blir denna bit alltför lockande för att avstå.
Förövrigt tror jag att musiken kan har varit en bidragande roll till varför så många gick över från hedendom till kristendom.

Med dagens tillgång har musik tappat sitt värde som det en gång hade, och blivit en form av likgiltig media som kommer och går bäst den vill. Som slukas upp av alla i ren frenesi, och försvinner likt ett dammoln.

Musiken har gått från magi till mani.










Slutdiskussion

Efter att ha läst igenom all fakta, diskuterat med mig själv om vad som skulle vara rimligt att ta med, hur pass mycket och hur pass svårt. Så känner jag mig n...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Från Magi till Man

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-10]   Från Magi till Man
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3548 [2020-10-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×