Energi

7 röster
23501 visningar
uppladdat: 2005-02-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning


Innehållsförteckning 2
1 Inledning 3
2 Abstract 4
2.1 Energy 4
2.2 Nuclear plant 4
2.3 The sun 4
3 Vad är energi? 5
3.1 Olika enheter 6
4 Kraftvärmeverk 7
5 Kärnkraftverk 8
5.1 Kärnkraft i Sverige 8
5.2 Bränsle 9
5.3 Fusion kraft 10
6 Vattenkraftverk 14
6.1 Tre raviners damm 15
7 Vindkraftverk 16
8 Solenergi 19
8.1 Solfångare 19
8.2 Solceller 20
9 Biobränsle 21
9.1 Energiskog 21
9.2 Pellets 21
9.3 Biogas 22
10 Fossila bränslen 23
10.1 Olja 23
10.2 Torv 24
10.3 Naturgas 24
11 Värmepumpar 25
11.1 Bergvärme 25
11.2 Ytjordvärme 26
11.3 Sjövärme 26
11.4 Uteluftsvärmepump 27
12 Karlshamnsverket 28
13 Framtidsversion 30
14 Sammanfattning 31
Källförteckning 32


















1 Inledning

Vad är energi? Energi kan vara allt från det vi äter till det att vi gör något? Vad används energi till? Vilka olika mått mäter man energi med? Hur tillverkas energi? Vi valde bilder på de olika energi källorna som framsida för att det är vad vårat arbete handlar om. Vi valde även en bild på solen som framsida. Solen är våran största energikälla. Solen används för att solfångare och solceller ska fungera men också vatten- vindkraftverk. De olika energikällorna kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, fossila bränslen, biobränslen och solenergi d.v.s. solfångare, solceller. Kärnkraften producerar idag cirka hälften av all el som produceras. Hur ett kärnkraft verk fungerar och hur det är uppbyggt? Vad är en kokvattenreaktor? tryckvattenreaktor? Innan har jag (Gustav) alltid varit negativ till kärnkraften sedan olyckan som hände i Tjernobyl. Men nu har jag ändrat mig och är positiv till kärnkraften.

Vattenkraften producerar idag cirka hälften av all el som produceras. De flesta vattenkraftverken är placerade i norra Sverige, varför? Vilka för- och nackdelar har vattenkraft? I Kina planeras världens största vattenkraftverk byggas beräknas vara klart 2014. Hur fungerar ett vindkraftverk tekniskt? Hur många vindkraftverk har vi i Sverige? Kan bränslet vinden ta slut? Hur mycket kostar ett normalstort vindkraftverk? Vad är fossila bränslen? Vilka för- och nackdelar har de? Vi tycker att man ska avveckla all energi försörjning av de fossila bränslena, naturgas är tveksamt om vi inte ska behålla de avger ej lika mycket miljöföroreningar som de andra. Biobränsle är ett samlat namn för bränslen från växtriket som trädbränslen, energiskog, åkergrödor och biprodukter. Vad är energiskog? Visst låter det intressant, svaret kan du finna i detta arbetet. För- och nackdelar med biobränsle? Hur tillverkas biogas? Visste du att biogas förekommer naturligt i nötkreaturens tarmar och blir fisar som faktiskt är ett stort miljöproblem? Nu finns även biogasdrivna bilar. Solenergi såsom solfångare och solceller har jag (Gustav) i alla fall alltid varit positiv till. Men nu har jag ändrat mig. Solfångare är helt okej men solceller tycker jag är dåligt. Det är inte alls ett effektivt sätt att framställa ström på. Visste du att Ikea i Älmhult har nordens största solceller anläggning. Solceller anläggningen försörjer Ikeas kontor. Arbeten handlar även om Oljekraftverket i Karlshamn. När byggdes det? Hur det fungerar? Används det i dagsläget? Arbetet handlar även om värme pumpar. Värmepumpar värmer upp huset med hjälp av jordskorpan. Hur fungerar det? Sist men inte minst så har vi våran framtidsversion. Hur skall Sverige framställa sin energi i framtiden? Ska kärnkraften vara kvar som den är idag, eller ska den utvecklas eller avvecklas? Den största delen av fakta som vi funnit har varit genom internet. Ytterst lite från böcker. Vi fann även väldigt intressant fakta från de broschyrerna vi fick vid oljekraftverket i Karlshamn.


2 Abstract

2.1 Energy
This material is all about our different sources of energy and how much energy we use.
The rich countries waste a lot of energy and in this material you will get tips and ideas how to save energy at your home. We have also our own solutions for energy in the future. Energy is all over, everything needs some kind of energy.

2.2 Nuclear plant
Nuclear energy is one out of many energy sources. As there is a great interest for the nuclear plant we have put some extra time to research about it. A lot of people argue both for and against nuclear energy. The Chernobyl accident is also in the material as the Chernobyl accident is the biggest nuclear accident in the world. We have both plus and minus about the nuclear energy and the different opinions from different organisations.

2.3 The sun

The sun is the power to everything. If the sun hadn’t shine there would not be any wind, no running water and no uranium. The sun is the power to all energy at the earth.









Keywords: Energy, Nuclear plant, The sun




3 Vad är energi?

I Sverige använder vi idag ca: 461 TWh el per år. USA är det land som använder mest el i världen och de använder ca: 25 procent av världens elkonsumtion. USA använder 4 gånger mer än vad Japan gör och japan använder dubbelt så mycket el som vad man använder i hela Afrika.
Afrika har större befolkning än vad USA har men ändå använder USA mycket mer el, man gör det för det ska vara bekvämt och lyxigt, det har det flesta afrikanska länderna inte råd med.
En TWh är en miljard kWh, med en kWh kan t.ex. en 40 W glödlampa lysa i 25 timmar, man kan dammsuga i ca: 1 timme och man kan titta på tv i 10 timmar. Energi finns överallt och det måste finnas för att vi ska överleva. Vi måste få i oss energi när vi äter, så mat är en slags energi för att vi ska överleva. Utan solen hade vi inte existerat och det är solen som gör att vindkraftverken snurrar och att det kommer vatten till vattenkraftverken, så man kan säga att nästan all energi kommer ifrån solen. Vi behöver energi till alla maskiner, för det måste ha någon slags energi som driver, t.ex. en elmotor måste ha el för att kunna drivas. I dagens Sverige är det inte många hushåll som klarar sig utan el, för det mesta är det bara sommarstugor som inte har någon el idag.
Väldigt många tycker att vi använder för mycket energi. Sverige är ett ganska rikt land så vi använder ganska mycket energi, framförallt för att vi bor i ett kallt land och på vintern behövs då mycket el till uppvärmning av hus. Vi använder också mycket energi för att göra livet bekvämare och roligare. Många länder har inte den möjligheten för de är inte så rika, som vi i Sverige är.
De så kallade industriländerna är de som har mycket industrier och de länderna behöver mycket energi. Sverige är ett industriland, alla industriländer är väldigt sårbara om energin tar slut, tänk på alla transporter som man gör med t.ex. bilar, lastbilar och tåg. Skulle de länderna som levererar olja strypa tillgången på olja då blir priset väldigt dyrt, då blir industrierna olönsamma och då stannar hela landet. På så sätt är Sverige ett ganska sårbart land.

Några tips som gör att vi kan spara mer energi i hemmet:
- Möblera smart genom att inte ställa möbler framför elementen för då försvinner mycket värme.
- Om man åker iväg kan man sänka temperaturen.
- På natten kan man dra ner rullgardiner och persienner, så kyler det inte lika mycket ifrån fönstret.
- Om man ska vädra är det bättre att ha tvärdrag i en kort stund istället för att ha öppet ett fönster i flera timmar.
- Använd så kallade lågenergilampor.
- Har man en modern energisnål duschsil kan man spara upp till 36 liter vatten per minut.
- Kolla så det inte droppar vatten från kranen, en kran som läcker kan släppa ut upp till 10 kubikmeter vatten per år.
- Använd kokkärl som är lika stora som plattan så sparar man energi som annars försvinner ut genom fläkten.

Lycka till med att spara på energin som vi måste vara rädda om!


3.1 Olika enheter
Energi:
TWh= terawattimme
kWh=kilowattimme
1 TWh=1 miljard kWh

Effekt:
MW=megawatt
kW=kilowatt
W=Watt

1 TWh = 1 000 000 000 kW
1 GWh = 1 000 000 kW
1 Mw = 1000 kW
1 kW = 1000 W


4 Kraftvärmeverk

I ett kraftvärmeverk omvandlas värme till el. I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme. Värmen tas tillvara för att utnyttjas för uppvärmning av t.ex. bostäder via ett fjärrvärmesystem. Kraftvärmeverk placeras oftast i närheten av tätorter. I ett kraftvärmeverk används i första hand olja, kol, och gas men också torv, biobränsle och sopor till bränsle. När detta bränns uppstår värme, värmen värmer upp vatten och det uppstår ånga. Ångan passerar en turbin och får turbinen att röra sig. Från turbinen går en axel till en generator som alstrar ström. Därefter leds ångan till en värmeväxlare, där resten av ångenergin överförs till exempelvis fjärrvärmeverket. Ångan passerar därefter kondensorn och övergår till kondensvatten. Ett kraftvärmeverk ger mindre el än ett kondenskraftverk men ett kondenskraftverk kan inte producera värme via ett fjärrvärmesystem. Ett enkelt sätt att förklara en turbin är ett rör med en propeller i, när ångan passerar propellern börjar propellern snurra. På propellern sitter en axel som går vidare till en generator. Generatorn fungerar genom att det går en axel in till generatorn. Axeln i generatorn är lindad med koppartråd , runt axel-själva skalet-finns magneter. När axeln i generator rör sig bildas ett motstånd mellan axeln och magneterna och ström uppstår.

5 Kärnkraftverk

Nästan hälften av all el i Sverige kommer ifrån våra kärnkraftverk, men det varierar från år till år. För är det ett så kallat våtår så använder vi mer vattenkraft, med våtår menas att det är mer vatten än normalt och när det är ett torrår så använder vi mer kärnkraft. Med torrår menas att det är mycket mindre vatten än normalt. Eftersom hälften av våran el kommer ifrån kärnkraften så är den väldigt viktig för våran elförsörjning. I världen kommer ca: 20 procent av all el ifrån kärnkraft. Det finns 441 kärnkraftverk i världen i 37 olika länder.

5.1 Kärnkraft i Sverige
I Sverige har vi fyra stycken kärnkraftverk det är Barsebäck, Ringhals, Oskarshamn och Forsmark, totalt finns det 12 kärnreaktorer i Sverige. I Barsebäck finns det två reaktorer men endast en är i bruk för den ena stängdes ned 30 november, 1999, så vi har bara 11 reaktorer i bruk. Det är de tre reaktorerna i Ringhals som är av tryckvattenreaktor typ resten är av kokvattenreaktor typ.
Svenska folket gjorde en folkomröstning om kärnkraftens fortsatta produktion i Sverige 1980, det fanns 3 olika förslag att rösta på.
Förslag nr 1: Vill bygga klart de sex reaktorerna som byggs men sedan ska vi avveckla på sikt med hänsyn till tryggheten i energiförsörjningen. Det förslaget fick 19,9 procent av rösterna.
Förslag nr 2: avveckla kärnkraften med förnuft, inte ersätta kärnkraften med olje- och kolkraftverk. Det förslaget fick 39,1 procent av rösterna och därmed fick förslag nr 2 flest röster.
Förslag nr 3: Nej tack till atomkraft vi vill ha en avveckling på 10 år och ingen utbyggnad. Det fick 38,7 procent av rösterna. Då beslutade regeringen att kärnkraften skulle vara avvecklad till 2010 med förnuft, men så blev det inte. Det hade blivit för dyrt att stänga ned alla reaktorer. Ännu dyrare hade det blivit att bygga t.ex. Olja och kolkraftverk som hade behövts då, dem släpper ut svavel och koldioxid och det är inte bra för miljön.

En kokvattenreaktor fungerar som ett kraftvärmeverk fast man använder uran som bränsle. Det är den uranet som värmer upp vattnet och då bildas ånga som går vidare till turbinen, som börjar snurra och turbinen är kopplad till en generator som genererar el ut till nätet. Sedan går ångan vidare till en kondensator och kyls sedan ner med havsvatten och sedan går det runt igen.

En tryckvattenreaktor funkar nästan likadant den enda skillnaden är att i en tryckvattenreaktor är trycket så högt att vattnet inte kan koka. Men ångan får man fram genom att man kör det varma vattnet genom en ånggenerator och där överförs värmen till en annan vattenkrets där det bildas ånga.

5.2 Bränsle
Bränslet som är av typen uran-235. Uranstavarna där uranet finns sitter inne i en behållare i reaktortanken. Där släpper man iväg neutroner som i hög hastighet träffar uranatomen. När man klyver uranatomen bildas en kedjereaktion som gör det bildar energi som värmer upp vattnet.
Det kallas fission när man klyver en uranatom.
Det är väldigt mycket energi i uran 1kg uran innehåller lika mycket energi som i 90 ton kol.
Uranet är användbart i fem år, så man byter ut en femtedel varje år av uranstavarna. Men när man har bytt ut bränslet så är det mycket radioaktivt så man får förvara det i stora bassänger på kärnkraftverket. Eftersom att vattnet skyddar mot radioaktiviteten. När uranet legat i bassängerna i ett år så transporterar man bränslet till CLAB ( centralt mellanlager för använt kärnbränsle ).
CLAB förvarar bränslet i 40 år i stora vattenbassänger. Efter det har radioaktiviteten minskat med 90 procent. Men det är fortfarande skadligt, så sedan är det tänkt att det ska ligga i djupförvar. Det betyder att det ska grävas ned 500 meter ner i urberget, sedan måste det ligga där i minst 100 000 år innan radioaktiviteten är borta. Man har inte bestämt sig var man ska förvara uranet.

Uran är ett grundämne som är ganska vanligt förekommande, bränslet till de svenska kärnkraftverken kommer huvudsakligen ifrån Kanada, Australien och Ryssland. Uranmalmen bryts i gruvor eller i dagbrott och renas sedan i ett uranverk. Därefter måste uranet anrikas vilket innebär att man bearbetar uranet så att halten av uran-235 ökar. Uranet består nämligen av 4 olika isotoper. Det vill säga olika former av samma grundämne. Dessa är uran -233,
-235, -237 och -238. Det är uran -235 som man använder i kärnkraftverken.

Uranet kommer att finnas hela människans livstid, för det finns så mycket uran i marken att vi inte kommer att kunna göra oss av med det. För jorden hinner gå under innan vi förbrukat all det uran som finns. För vi människor kommer inte att leva hur länge som helst det vet olika forskare, förvisso har de olika åsikter om hur länge vi kommer att överleva.

5.3 Fusion kraft
Fusion heter metoden som olika forskare har börjat pröva, istället för att klyva en uranatom
Så slår man ihop två uranatomer och då blir det inget radioaktivt avfall.

Fördelarna med kärnkraftverk är att dem ger billig energi, det släpper inte ut några giftiga ämnen när dem går. Nackdelarna är att man har det radioaktiva uranet som man måste förvara någonstans. Händer det en olycka kan det bli väldigt allvarligt. Själv tycker jag att man ska utöka kärnkraftverken, men dem måste vara säkra och det bedömer jag att de svenska kärnkraftverken är. Många tror att ett kärnkraftverk kan explodera som en atombomb men det stämmer inte. För i et kärnkraftverka har man 3 procent klyvbart uran, en atombomb måste innehålla 90-100 procent klyvbart uran.

Man håller på och forskar om något som kallas fusion, man har ett forskningscentrum i England. Med fusion menas att man slår ihop två uranatomer och då bildas nästan ingen radioaktivitet ämne bara sakerna i reaktortanken blir radioaktiva. Egentligen är fusion den energi som driver sol och stjärnor. Fusion sker när två stycken lätta ämnen smälter ihop och bildar ett tungt ämne, då frigörs enorma mängder med energi. Men det är bara experiment än så länge. Jag tycker vi borde ägna mer tid åt fusions forskning, eftersom att det inte blir något radioaktivt avfall mer än själva reaktortanken.
5.4 Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var en katastrof och det är den hittills största olyckan i ett Kärnkraftverk. Olyckan inträffade i Tjernobyl den 26 april 1986.
Det som hände var att några tekniker skulle göra ett experiment och därför stängde de av säkerhetssystemen. Experimentet gick snett och det blev en så kallad härdsmälta i reaktor nr. 4. Med härdsmälta menas att man torrlägger uranet så att inget vatten kommer, eftersom uranet är så varmt smälter allting så hela reaktorn smälte ihop och stark strålning läckte ut. Många människor som deltog i räddningsarbetet fick sätta livet till, 28 personer som deltog i räddningsarbetet dog inom en månad på grund av för höga stråldoser. Hela reaktorn har man gjutit in i betong, Man har idag en tremilszon som är avstängd runt hela reaktorn eftersom strålningen fortfarande finns kvar. Många barn som bor i området runtomkring har drabbats av speciellt av sköldkörtelcancer, men även av andra cancersjukdomar. Om man drabbas av för mycket strålning så börjar cellerna dela sig fel, det är det som är cancer när man får felaktig celldelning. Några dygn efter katastrofen mätte vi i Sverige även upp förhöjda halter av strålning i luften. Det största nedfallet i Sverige kom i Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Uppland och Västmanland. Men strålningsdoserna i Sverige var inte speciellt farliga, eftersom strålningen var relativt svag.

Vi drabbas av strålning hela tiden för det finns lite i luften hela tiden. Den strålningen kommer ifrån rymden och berggrunden, men den strålningen är så svag att vi klarar den. Annars skulle inte överleva. Det finns 3 olika sorters strålning som bildas i ett kärnkraftverk. Det är alfa, beta och gamma strålning. Alfastrålningen är den farligaste om vi får den i kroppen, men den har bara en räckvidd på ca: 10 cm. Och den stoppas av ett vanligt papper så för att få den i kroppen måste vi andas in den. Betastrålningen har en räckvidd på ca: 10-20 meter. Den kan stoppas av ett tjockt lager med kläder. Gammastrålningen är den farligaste eftersom den går rakt igenom kroppen. Den har en räckvidd på några hundra meter, den kan stoppas av bly, betong eller någon meter vatten.
En sådan här olycka skulle knappast kunna hända i ett svenskt kärnkraftverk. Risken finns men den är väldigt liten, för olyckan i Tjernobyl berodde på bristande säkerhetssystem och outbildad personal. I Sverige har vi tredubbla säkerhetssystem för allt. Skulle vi försöka med att stänga av ett säkerhetssystem så finns det två stycken andra säkerhetssystem som stänger av hela reaktorn. Man har också en välutbildad personal som har tränat i simulatorer. De reaktorer som vi har i Sverige kan inte skena dvs. Att de ökar effekt okontrollerat, blir det något fel så stänger säkerhetssystemen av reaktorn. Man har kollat så att reaktorerna håller för flygplanskrascher.

Skulle det trots allt hända en olycka i ett svenskt kärnkraftverk så skull den inte behöva bli så allvarlig. För att de svenska har en väldigt stark reaktorinnerslutning. Om en olycka inträffar så kan radioaktiviteten begränsas så att den stannar inne i reaktorn och endast små utsläpp sker.

5.6 Greenpeace
Det finns många som är både för och emot kärnkraften. Greenpeace är emot kärnkraft.


Här är några av deras argument:

• Även under normal drift frigörs radioaktivt material i luften och i vattnet.

• Ett av de största problemen som för kärnkraftsindustrin är vad man ska göra med det radioaktiva avfall som bildas i reaktorn.

• Väldiga summor pengar kommer att behöva spenderas på kärnavfallshantering, avveckling, kärnkäftstransporter, och upprensningsarbete efter radioaktiva olyckor.

• Alla kärnkraftverk producerar mängder av små och medelstora nivåer av avfall och det radioaktiva avfallet måste vara isolerat ifrån biosfären i hundratusentals, ibland miljontals år.

• Kärnkraftsindustrin har haft nästan 50 år på sig att finna en lösning på problemet med det radioaktiva avfallet men har misslyckats med att göra det.

Punkt ett: ”även under normal drift frigörs radioaktivt material i luften och i vattnet”
Andra mycket säkra källor hänvisar till att punkt ett inte stämmer.
Miljöpartiet har kommit med en ny rapport om att dem vill och kan avveckla kärnkraften på 10-12 år. Miljöpartiet vill bygga ut vindkraften och biobränsle. Miljöpartiet:
– I Tyskland ger vindkraften idag 24 TWh, vilket motsvarar 6 stycken Barsebäcksreaktorer.
– Biokraftvärmen kan också byggas ut väsäntligt både i anslutning till fjärrvärme och i massaindustrin.

5.7 Kärnkraftens historia
1938 lyckas en forskargrupp klyva en urankärna så en mycket stor energimängd frigörs.
1942 tas den första forskningsreaktorn i drift i Chicago.
1945 bombas de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki med atombomber.
1956 startar man det första kärnkraftverket avsett för elproduktion i England.
1979 inträffar en olycka på kärnkraftverket Three Miles Island utanför Harrisburg i USA. En härdsmälta hotar men säkerhetssystemen funkar som dem ska. Olyckan får inga som helst konsekvenser utanför reaktorn, för utsläppen av de radioaktiva ämnena begränsas till reaktorinnerslutningen. Efter olyckan i Harrisburg så bestämdes det att det skulle bli en folkomröstning i Sverige.
1986 inträffar världens största kärnkraftsverk katastrof i Tjernobyl.
Idag finns det 441 kärnkraftsverk i 37 olikas länder, ca: 20 procent av världens elbehov kommer ifrån kärnkraften. USA har flest reaktorer i drift, över 100 stycken.














6 Vattenkraftverk

Vattenkraften utgör ungefär hälften av Sveriges totala energiförbrukning men det varierar från år till år. Är det torrår så använder vi mer kärnkraft och är det ett våtår använder vi mer vattenkraft. I ett vattenkraftverk använder man nivåskillnaden mellan 2 vattennivåer. När man släpper på vattnet leder man det i en tunnel till turbinen, när vattnet kommer på turbinens propellrar så börjar den snurra, turbinen är kopplad till en generator som alstrar el ut på nätet. Vattenkraftverken är dyra att bygga men när det är färdiga så levererar det billig el eftersom bränslet som är vattnet är helt gratis.

El kan inte lagras men man kan lagra vattnet som skapar energin, därför dämmer man upp vattnet med hjälp av att bygga stora dammar som man lagrar vattnet i. Det är mycket viktigt att dammarna är hållbara, skulle en damm brista så skulle det få förödande konsekvenser på vissa ställen längre nedåt floden/älven.

I Sverige finns det ca: 1200 vattenkraftverk men det flesta är väldigt små, en del med en effekt under ett tiotal KW. Sveriges största vattenkraftverk är Harsprånget, det ligger i Lule älv och har en effekt på 830 MW. Nederbörden skiljer sig från år till år och man delar upp nederbörden i 3 olika kategorier det är normalår, torrår och våtår.

Ett normalår i Sverige ger vattenkraften ca: 65 TWh el. Under ett torrår kan elproduktionen sjunka till 50 TWh och ett våtår kan det bli över 75 TWh. När det är våtår kan Sverige tjäna mycket pengar på att exportera el.

Vattenkraften är egentligen solenergi. Solens värme får ytvattnet i hav, sjöar och vattendrag att avdunsta. Vattenångan stiger och bildar moln, som driver in över landet och ger nederbörd i form av snö och regn. Det avdunstar mest vatten i södra Sverige och minst i fjällområdena.
Därefter är naturens kretslopp fullbordat och sen går det runt igen.
Nackdelarna med vattenkraften är att den är dyr att bygga. Man förstör för fiskarna, speciellt laxen som inte kan ta sig förbi vattenkraftverken. Ibland bygger man laxtrappor så att laxen kan ta sig förbi men oftast funkar det inte så bra, därför att när man dämmer upp älvarna så förstör man laxens lekplatser. Men fördelarna med vattenkraften är att den ger billig elektricitet och ger inga utsläpp ifrån sig. Det är synd och förstöra miljön för både fiskar och människor när man bygger dammar. Jag tycker inte vi ska bygga fler vattenkraftverk men dem vi har får vara kvar.

6.1 Tre raviners damm
I Kina håller man på att bygga det som ska bli världens största damm. Dammen heter tre raviners damm och ligger vid Yangtzefloden i södra Kina. Man började bygga dammen 1994 och man räknar med att den kommer att vara klar år 2014.

Dammen beräknas kosta ca: 24 miljarder dollar och den kommer att tvinga 1,9 miljoner människor att flytta. Den kommer att bli 2150 meter bred och 185 meter hög. Vattenreservoaren sträcker sig 600 km längs med floden. Tre raviners damm kommer att blockera vandringsvägar för olika fiskarter, t.ex. den utrotningshotade Baiji-delfinen.

Hälsorisker som malaria och hjärnhinneinflammation kommer att trivas i det stillastående vattnet i vattenmagasinet. Miljarder ton med avloppsvatten och avfall som innan spätts ut i Yangtzefloden kommer nu att stanna i reservoaren och orsaka många bakterier i vattnet. Jag tycker det verkar dumt att man bygger denna damm, eftersom den förstör för både människor och utrotningshotade fiskarter och dessutom sprider den sjukdomar.










7 Vindkraftverk

Vinden har människan använt i tusentals år. Väderkvarnarna kom samtidigt som de första vattenkraftverken på 1200-talet och man använde dem till att mala mjöl.
I Sverige finns det över 700 vindkraftverk med en total installerad effekt på 425 MW. Vindkraften står för ca: 0,4 procent av Sveriges totala el-tillverkning. I världen består vindkraften av ca: 1 procent av elen som tillverkas. Det flesta vindkraftverken finns längs med kusterna, mest är det längs kusterna i södra delen av Sverige. Vindkraftverk är väldigt bra eftersom det är miljövänliga och att "bränslet" (vinden) aldrig tar slut. Egentligen är det solen som är energikälla, så här fungerar det; När solen värmer upp en vind och den blir varm, då sticker den varma vinden upp och då sticker en kall vind dit där den varma vinden var för att det inte ska bildas vakuum. På detta sätt bildas en rörelseenergi som man använder som energi i ett vindkraftverk.

Nackdelarna med vindkraftverken är att en del tycker det är fula och förstör landskapsbilden. Det är väldigt dyrt att bygga vindkraftverk, ett normalstort kostar ca: 21 miljoner kronor. Det finns också risk för störningar på djurliv t.ex. fiskar och fåglar.

De nya vindkraftverken går väldigt tyst så man störs inte direkt av buller, men det kommer infraljud ifrån dem och det kan påverka människor som vistas nära dem under en lång tid. Man kan inte höra ljudet men man påverkas ändå av det, man kan bli på dåligt humör på grund av infraljudet. Personligen tycker jag det är dyrt i förhållande till hur lite el de producerar, jag ser inget positivt i att utveckla vindkraften för de stora elbolagen. Men om man har tillfälle som privatperson att bygga ett vindkraftverk, så tycker jag det är en jättebra ide. Vi ska bygga ett vindkraftverk som ska stå och snurra nu under hösten. Ca: 3 meter högt och en diameter på 110 cm, sedan ska vi göra en utvärdering av bygget och se hur mycket el vindkraftverket har producerat under en månads tid.

Antalet blad på ett vindkraftverk är vanligen 2 eller 3, bladen sitter fast på ett nav som sitter fast på en kraftig turbinaxel. För att fånga upp mer vind så bygger man högre vindkraftverk och längre vingar, man placerar gärna dem öppet t.ex. på kullar, öppna slätter och nu även i havet. Att det är mer vindenergi högre upp beror på att vinden bromsas mindre av markens nivåskillnader.

Det blåser som mest på hösten och vintern så då producerar vindkraftverken mest el, det är också då vi behöver mest energi eftersom det är kallare då. Vindkraftverken är normala i drift vid vindstyrkor mellan 5-25 m/s, för om de snurrar snabbare än 25m/s så finns det en risk att man bränner katalysatorn. Då måste man bromsa det, genom att vinkla vingarna, snurrar det ändå för fort så måste man bromsa det med speciella skivbromsar.
Man kan inte lagra vinden så som man kan lagra vattnet till vattenkraften det vill säga genom vattenmagasin. Därför kan vindkraften bara utnyttjas när det blåser. Ett vindkraftverk som ligger bra till kan producera el upp till 6000 av årets 8760 timmar, men effekten varierar beroende på hur starkt det blåser. När det blåser mycket och vindkraftverken går för fullt gäller det att utnyttja vindenergin. Man kan då spara på vattenkraften genom att lagra vatten i vattenmagasinen och sen när det blåser mindre så använder man det sparade vattnet. År 2003 så fick Sverige 0,6 TWh el av vindkraften, Sveriges totala elförbrukning är på 461 TWh. Sverige kommer på 12: e plats i statistiken över vilket land som producerar mest el från vindkraften.

Danmark är ledande i världen på vindkraftverk i förhållande till landets storlek och teknik, ca: 5 procent av Danmarks el kommer ifrån vindkraftverk.

Flest MW producerar Tyskland som producerar nästan lika mycket el som halva den Svenska kärnkraften, det vill säga ca: 25 procent. Danmark planerar att hälften av deras elproduktion år 2030 ska komma ifrån vindkraftverk. I Danmark finns det en vindkraftverks park det kallas Horns rev och det ligger utanför Jyllands västkust. Där finns 80 vindkraftverk som står ute i havet. Vindkraftverken vid Horns rev är 70 meter höga och vingspänsten är 80 meter och dem står på 6-14 meters vattendjup. Horns rev har en area på 20 kvadratkilometer.

På 70-talet när den första oljekrisen kom tog vindkraften verkligen fart i Sverige, då var oljan väldig dyr så man letade efter alternativa bränslen till att tillverka el och då var vindkraften ett alternativ.

Näsudden II är Sveriges största vindkraftverk, det har varit igång sedan 1993 och det producerar ca: 7300 000kwh/år det motsvarar ca: 365 el-uppvärmda villor. På Näsudden finns även en vindkraftverkspark se bild nedan.


På Gotland finns det ca: 100st vindkraft verk varav de flesta står på Näsudden, vindkraftverken på Gotland står för 10 procent av den el som används på Gotland.
Vid Skärbo som ligger i Bohuslän finns en vindkraftverks park där det finns 6 stycken vindkraftverk, som producerar ca: 7 miljoner kilowattimmar per år. Det räcker till att värma upp 350 el-uppvärmda villor i ett år. Sveriges nordligaste vindkraftverk ligger 100 kilometer ifrån Polcirkeln, det heter Biegg-ål`mai, som är samiska och det betyder vindmannen. Biegg-ål´mai producerar tillräckligt med el för 50 stycken eluppvärmda villor per år.
















8 Solenergi

Solen är vår renaste energikälla. Solen ger varken giftiga utsläpp eller farligt avfall och förbrukar inte heller en massa material. Solen ger istället jorden dess enda verkliga energi. Idag används solen strålar till både värme och elektricitet. Redan grekerna användes solen strålar. De målade tunnor svarta och hängde upp dem vid husväggarna. Tunnorna fylldes med vatten, när sol sedan lyste på tunnorna blev vattnet varmt som de senare användes som duschvatten.

8.1 Solfångare
I en solfångare omvandlas solens energi till värme. Solfångare fungerar genom att solen lyser på en svart matt yta, Ytan kan vara svartmålade rör med vätska eller gas. Det går även att komplettera med panna eller el-patron. Nu kan du använda det varma vattnet när du värmer upp huset, diska eller duschar.

(1) Solens lyser på den matta svarta ytan, ytan kan även vara svartmålade rör med vätska eller gas.

(2) Vätskan eller gasen transporteras sedan vidare till en slinga som går in i en ackumulator tank och värmer upp vatten. Det går även att komplettera med en el-patron eller panna. Vattnet transporteras sedan in i huset och används för att värma huset men även så att du kan bada eller diska.

(3) När vätskan eller gasen i solfångaren har värmt upp vattnet så kyls det ner av det kalla vattnet och transporteras tillbaka till solfångaren så det åter igen bli varmt.

Tyvärr är solenergin som rikast då behovet av uppvärmning är som minst, d.v.s. på sommaren och på dagen. För att kunna använda energin måste man därför kunna lagra den. Det kan ske dels genom korttidslagring då man lagrar energin över natten eller till några följande solfattiga dagar, dels genom säsongslagring då värmen lagras från sommar till vinter. Det vanligaste sättet att korttidslagra solenergin är i isolerade vattentankar (ackumulatortank). För minimera värmeförlusterna gäller det att ha så stora lager som möjligt.

8.2 Solceller
Solceller används idag för energiförsörjning på avlägsna platser där det är svårt att nå fram med annan el. Även inom rymdtekniken används solceller flitigt. De flesta satelliter har solceller som drivkälla. När solljuset når solcellerna så omvandlas solljuset till elektricitet. Solljuset kan beskrivas som en ström av små, små bitar av energi. Dessa energibitar kallas fotoner. Fotonerna kan vara olika energirika, olika stora. Den process som sker i en solcell kallas fotonprocess. I en fotonprocess kan endast de fotoner som överstiger en viss "tröskelenergi" utnyttjas. Är fotonerna mindre så kan de inte omvandlas till elenergi hur många de än är. Dessutom kan inte den energi som överstiger "tröskelenergin" hos de större fotonerna utnyttjas utan den går förlorad som värmeförluster. Detta medför att verkningsgraden för solceller blir ganska låg. Solceller idag utnyttjar mellan 5 och 15 procent av solenergin. Effektiviteten ökar hela tiden, när nya material och tekniker utvecklas. Solcellen är uppbyggda av en tunn skiva (0,1- 0,5 mm) av ett halvledarmaterial, oftast kisel, som är uppdelat i två skikt. Mellan skikten finns ett inbyggt elektriskt fält. I en solcell sker omvandling av solstrålning direkt till elektricitet genom så kallad fotoelektrisk effekt. När ljuspartiklarna - fotonerna - når kiselplattan avger de sin energi till elektronerna i halvledarmaterialet. Elektronerna absorberar ( drar till sig ) fotonernas energi och deras egen energinivå höjs. De rycks bort från sitt elektronskal och blir fritt rörliga negativa laddningsbärare. Kvar blir positivt laddade "hål". I solcellen finns ett inbyggt elektriskt fält. Detta fält drar de positiva hålen till ena sidan av solcellen, vilket i sin tur leder till att de negativa elektronerna "faller" till andra sidan av solcellen. På så sätt polariseras solcellen så att ena sidan blir pluspol och den andra blir minuspol. Genom kontakter får man ut elektricitet. Strömmen som solcellerna utvinner är likström som senare måste omvandlas till växelström. Nordens största solceller anläggning finns i Älmhult vid IKEA. Solceller anläggningen försörjer Ikeas kontor. Anläggningen är på 450st 110w solpaneler.








9 Biobränsle

Biobränsle är ett förnyelsebartbränsle precis som sol, vind och vatten. Biobränsle är ett samlat namn för bränslen från växtriket som trädbränslen, energiskog, åkergrödor och biprodukter. Idag utgör biobränsle 2,7 procent av Sveriges el förbrukning. I Sverige utgör biobränsle till största delen av rester av olika industriprocesser och skogsavfall, toppar och grenar, som blir över vid skogsavverkningar.

9.1 Energiskog
Energiskog är ett ganska nytt biobränsle. De första försöken med att odla energiskog startades 1960-talet. Tanken var till en början att producera råvara för massa- och pappersindustrierna. På 1970-talet inriktades ansträngningarna istället för att minska importen av olja med hjälp av energiskog. I försöken utnyttjades snabbväxande lövträdsarter främst pil. Energiskogen anläggs genom plantering av ca 10 000 - 18 000 sticklingar ( 20 cm långa, ettåriga stambitar ) per ha. För att tillväxten skall bli god fodras omsorgsfull markberedning och ogräsbekämpning samt upprepande gödsling. Efter 3-5 år kalavverkas beståndet, varefter stubbarna skjuter upp nya skott så att en ny skörd kan tas efter ytterligare 3-5 år. Efter 20-30 år räknar man med att behöva riva upp de gamla stubbarna och göra en nyplantering. Energiskogen är även väldigt omtyckt av våra djurarter både som föda men framförallt utgör den ett bra skydd för främst hare, kanin och fasan.

Det positiva med biobränsle är framförallt vid förbränningen att det inte bidar till växthuseffekten och inte orsakar utsläpp av svavel, vilket t.ex. olja gör. Men däremot bildas samma mängd koldioxid som när olja eller andra fossila bränslen bränns. Men biobränslens koldioxid finns redan i våran atmosfär något som inte oljan gör utan den finns i jordskorpan. När den eldas ökar halten koldioxid i atmosfären. Något som bidrar till växthuseffekten som bland annat innebär temperatur- och klimatrubbningar. Däremot bildas det i princip lika mycket försurande kväveoxider som om man eldar med olja. Utsläppen går att minimera med god teknik.

Biobränslen används mycket i värmeverk som levererar värme till fjärrvärmesystemet i våra tätorter. Det finns även kondenskraftverk som producerar el och fjärrvärme. Detta görs med anläggningar som eldar bränslet i form av flis, hoppressade pellets, spånpulver eller biogas.

9.2 Pellets
Pellets är hårdförpackat trädspill från skogsindustrin. Spillet som kan bestå av sågspån, kutterspån, bark och liknande, torkas och mals för att till slut komprimeras till små hårda stavar. Pellets tillverkas helt utan tillsatser och är ett bränsle som förbränns i små mängder under hög temperatur. Något som minskar utsläppen och belastningen på miljön.
9.3 Biogas
Biogas tillverkas när organisk material som gödsel, avföring, avloppsvatten från industrier, slam från reningsverk, hushållsavfall och växter, bryts ner av metanproducerande bakterier utan närvaro av syre. Processen förekommer på liknande sätt naturligt i nötkreaturens tarmar och biogasen blir fisar som faktiskt är ett stort miljöproblem. En av anledningarna till detta är att metangasen i biogasen aldrig bryts ner i naturen utan mänsklighetens hjälp. En annan stor och farlig biogasproducent är f ö risfälten i Kina. När gödsel, avföring, växter eller rent hushållsavfall bryts ner erhålls dessutom en restprodukt som är ett bra jordförbättringsmedel, genom att växtnäringen finns kvar. I Kristianstad finns en biogas anläggning rötslammet som används i processen innehåller 53 procent flytgödsel 38 procent slaktavfall och det som är unikt för anläggningen är de 9 procent organiskt hushållsavfall som ingår. Anläggningen skriver avtal med bönderna som förbinder sig att leverera flytgödsel och som i retur får de samma mängd "avgasad gödning" som innehåller fler av de lättupptagligare kväve- och fosforjonerna som leder till bättre skördar. Dessutom saknar returgödseln helt ogräsfrön. Detta leder till lett minskat behov av kemikalieanvändning. Därefter värms massan upptill 70ºC under en timmes tid. Sedan bearbetas massan av bakterier under 20-24 dygn då biogasen avlägsnas. Denna biogas har på senaste år väckt mycket intresse bland forskarna. I Jönköping kommun finns mer än 115st biogas drivna bilar. Biogas priset är 6.8 kr/Nm3. Det motsvarar en liter bensin. En biogas bil kostar 10 000-50 000 kronor mer än en vanlig bensindriven bil. Men då kan bilen köras på både biogas och bensin. Själva processen från när biobränslet bränns till att det blir el finns att läsa mer om på ”kraftvärmeverk”

Detta är de olika biobränslena, det är tveksamt om torv räknas dit jag tycker istället att torv är ett fossilt bränsle för att de har tillverkats av växtdelar. Det är därför jag inte har nämnt något om torv.
10 Fossila bränslen

Olja liksom kol, torv och naturgas är ett fossilt bränsle som har bildats av växter och andra organismer som omvandlats under högt tryck och hög temperatur i marken, en process som har tagit många miljoner år. Det går relativt fortare för kol och torv att framställa sig jämfört med olja och naturgas.

10.1 Olja
Olja har varit känt i flera tusen år och används som bränsle i stor skala sedan 1800-talets mitt. I Sverige tar vi inte upp olja ur marken. Vi har gjort försök med att borra efter olja utanför Gotland och i Östersjön men det är väldigt små oljeförråd. Den största delen av olja vi importerar till Sverige förädlas ( omvandlas genom destillation ) till bensin, dieselolja och flygbränsle. Endast en tredjedel används till eldningsolja. Olja innehåller många ämnen som är farliga för miljön. Vid förbränning bildas svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid som orsakar växthuseffekten. Växthuseffekten är när koldioxiden från de fossila bränslena lägger sig som ett skal runt våran atmosfär precis som ett växthus. Då kan inte värmen från jorden försvinna, utan samlas innanför skalet tillslut blir det så varmt så att isen vid nordpolen smälter och vi drabbas av översvämningar. De största olje producenterna är Saudiarabien, Iran, Mexiko, Venezuela, Ryssland, USA och Norge. När man borrar efter de fossila bränslena kommer man först till gas, gasen som kallas naturgas. Efter gasen så kommer oljan. Kolen finner man i gruvor eller dagbrott. Det finns två olika sorters kol, brunkol och stenkol. Brunkolen övergår med tiden till stenkol.

10.2 Torv
Torv är ett fossilt bränsle tycker jag men det är tveksamt om det räknas som det. Vissa hävdar att det är ett biobränsle. Torv har bildats av växtrester. Nedbrytningen har främst skett under dålig tillgång på luft. Torven växter mellan 0.01mm till 0.1mm per år. Torv kan både användas till jordförbättrings, används för att få jorden luftigare. Men används även idag som bränsle i större värmeverk.

10.3 Naturgas
Naturgas är en ny energi källa som kom till Sverige först 1985. Från början importerades naturgasen från Danmark. Premiären skedde i Klagshamn, söder om Malmö där den svenska stamledningen kopplades ihop med den danska. Sen dess har utvecklingen ökat kraftigt. Stamnätet sträcker sig idag från Klagshamn söderut till Trelleborg och norrut till Göteborg. Naturgas är ett av de renaste bränslena. Den tänder och släcker på ögonblicket, blir omedelbart varm och ger inget spill. Naturgasen används på många olika sätt. I hushållet används naturgas för att få värme och laga mat. Inom industrin används naturgasen i själva processen, alltså tillverkningen. Naturgasen används effektivt för torkning av spannmål, tryckfärg, papper och trä. den producerar ånga och svetsar fogarna på mjölkförpackningar. Den värmer och smälter metaller, bränner glas och keramik. Lantbrukare och trädgårdsmästare använder naturgasen till uppvärmning, men också för koldioxidgödsling. Genom att använda naturgasen som bränsle i växthuset fungerar koldioxiden i avgaserna som gödsel för växterna. Den naturgas som Sverige använder kommer från naturgasfält i Nordsjön. Naturgasen renas vid "fälten" och transporteras i rör genom Nordsjön. Möjliga leverantörer av naturgas i framtiden är Ryssland och Norge. Nordsjön är belägen syd väst om Sverige utanför Danmark. Naturgas är en ren naturprodukt. Naturgas är det renaste av de fossila bränslena. När naturgasen ersätter olja och kol innebär det en mycket positiv inverkan på miljön, eftersom försurning av skogar och vattendrag minskar. När naturgasen brinner uppstår inga utsläpp av vare sig svaveldioxid, stoft eller tungmetaller. Jämför med olja minskar också utsläppen av kväveoxider. Naturgasen är lättare än luft. Själva processen när naturgasen, oljan eller kolen förbränns och bildar el finns att läsa mer om på ”kraftvärmeverk”













11 Värmepumpar

Värmepumpar har blivit populära de senaste åren. Värmen tas tillvara från jordskorpan som sedan används för att värma upp byggnader oftast villor. En värmepump fungerar som ett kylskåp fast tvärtom. I kylskåpet tas värmen inifrån skåpet och skickas ut på baksidan. En värmepump tar värme från jordskorpan eller vattnet och använder det till att värma upp vatten och hus. Det finns olika sätt att ta tillvara värmen. Värmepumparna använder sig av en vätska som heter kollektorvätska. Vätska bestående av 1/3 etanol och 2/3 vatten. För att få en lägre kokpunkt på vätskan sänks trycket och kokpunkten kan då bli -40ºC. När vätskan transporteras iväg värms den upp utav de ex jordskorpan och börjar kokar. Vätskan transporteras sedan tillbaka och värmer upp vatten som sedan värmer din villa. Det finns olika alternativ hur man gör för att kunna ta tillvara värmen från marken. När det är riktigt kallt kan man behöva komplettera med en el-patron eller panna. För varje KWh som bergvärmepumpen behöver för att drivas så tillverkar den ca: 3 kW.

11.1 Bergvärme

Bergvärmen anläggs genom att man borra mellan 60-150 m ner i berggrunden. När marken värmer vätskan börjar den att kokar. Vätskan transporteras sedan vidare in till huset och värmer upp det. Nackdelarna med bergvärme är att de är väldigt dyrt att skaffa. De kostar upp mot 100.000kr. Det är borrningen som kostar mest, det kostar ett antal tusen per meter man borrar. Man måste dessutom söka tillstånd hos kommunen att borra, det kostar mellan 0-3000 kr att söka tillstånd. Desto närmare man har till berggrunden desto billigare blir det. Fördelarna är att de ger billig och miljövänlig energi när de är klara att köra igång. När det är riktigt kallt så är man tvungen till att kompletera med en el-patron eller panna



11.2 Ytjordvärme

För att anlägga ytjordvärme behöver man gräva ned en slinga som är mellan 150-500 meter lång. Slingan ska ligga 0,9-1,5 meter ner i marken. Detta kräver en yta på ca: 250-400 kvadratmeter. I slingan använder man kollektorvätskan., som värms upp några grader av jorden. Sedan händer samma process här. Som sagt så behövs det kompletteras med ex en el-patron.



11.3 Sjövärme

Om man bor nära en sjö eller nåt vattendrag, kan detta vara ett bra tillfälle att placera ut sjövärme. Man fäster slangen med tyngder så den håller sig på botten, i slangen kör man sen runt en giftfri vätska som värms upp några grader av vattnet. Sedan kör det runt igen. Man behöver komplettera med en el-patron eller panna.







11.4 Uteluftsvärmepump

Man placerar den utanför huset, en fläkt suger in luften. Den värme som alltid finns i luften, även vid minusgrader omvandlas av en kompressor, värmeväxlare och kondensor till varmt vatten. Som man kan värma upp huset med. Det negativa är att när det är kallt ute så blir värmen som kommer från kompressorn kallare än normalt. Man måste dock komplettera med en el-patron eller panna.























12 Karlshamnsverket

Karlshamnsverket i Karlshamn är ett kondenskraftverk och ligger på Sternö nära Karlshamn. Karlshamnsverket har tre block. Ett block innehåller en panna, en ångturbin, en generator samt en skorsten. Det första blocket togs i drift under år 1969 och de andra två under åren 1971 och 1973. Ungefär samtidigt som oljekondenskraftverket i Karlshamn byggdes beslutades det om utbyggnad av kärnkraften i Sverige. De övervägande som låg bakom beslutet var främst nackdelarna med ett stort oljeberoende och kravet på trygghet i elförsörjningen. Karlshamnverket ägs av 70 procent Sydkraft och 30 procent Fortum


Karlshamnsverkets roll är att vara ett topp- och reservkraftverk och startas endast upp när elanvändningen är stor eller när den importerade elens pris höjs kraftigt, så att det är billigare att framställa el själv än att köpa från ex Polen.

Totalt har Karlshamnkraftverk 110 anställda. Kraftverket är alltid bemannat med 35 personer. Karlshamnsverket kan startas upp och leverera el med kort varsel. Det tar endast två timmar för Karlshamnsverket att starta upp och producera el.

När verket tas i drift används först block 3 med nyinstallerad och mycket avancerad rökgasreningsteknik. Om behovet är större tas även block 2 i drift. Block 1 utnyttjas ytterst sällan. Varje block producerar 340 MW. Tillsammans kan de tre blocken i Karlshamn producera 1020 MW. Det är ungefär lika mycket som två av landets minsta kärnkraftsblock kan producera. Varje block förbränner 70 ton olja i timmen tillsammans förbränner de tre blocken 210 ton olja i timmen. Sydkrafts driftledningscentral i Malmö bestämmer när Karlshamnsverket ska gå i gång.

I block 3 kan olja med upp till 3,5 procent svavelinnehåll användas. Denna oljan är restprodukt från tillverkning av lättare oljeprodukter såsom bensin, diesel och gasol. Oljan förvaras i bergsrum i Karlshamn p.g.a. om det skulle bli krig så går det inte att spränga oljeförråden. Enligt miljösynpunkter tas det endast in dubbelskroviga båtar in i hamnen i Karlshamn

I block 2 togs en katalysator i drift 1996. Katalysatorn renar rökgaserna från kväveoxider. I block 3 togs en katalysator i drift 1994. Under 1995-97 har blocket utrustats ytterligare med en anläggning för höggradig rökgasrening av svavel och stoft. Det första steget i rökgasrensningen i block tre är katalysatorrening av kväveoxider. Det renas genom att man blandar rökgaserna med förångad ammoniak och sedan skickar rökgasen genom kanaler med keramik. Keramiken är dopad med vanadinpentoxid ( Är ett giftigt tegelrött ämne, lukt- och smaklös, starkt oxiderande. Framställs direkt ifrån järn ) Katalysatorn omvandlar alltså kväveoxider till vatten och kvävgas. Sedan går rökgasen vidare till ett el-filter alltså ett elektriskt laddat fält där stoftpartiklarna fälls ut på stora plåtar.(Stoft finfördelad form av damm) Stoftets skickas till upparbetning där dessa innehåll av värdefulla legeringsmetaller vanadin och nickel tas tillvara. I absorben reagerar svaveloxid i rökgaserna med finmald kalksten och bildar gips. När block 3 är igång produceras 14 ton gips per timme. Gipsen används i första hand som råmaterial till gipsskivor.
















13 Framtidsversion

Vi vill börja med att förbjuda all importerad el från Polen. För den är väldig smutsig d.v.s. mycket miljögifter som släpps ut vid tillverkningen. Den el som vi importerar från Polen kommer till största delen från kolkraftverk. Vi vill inte bygga ut vattenkraften, det förstör både naturen och fiskarna. Vattenkraftverken som vi har idag ska vi har kvar men inte utveckla dem. Vindkraften som vi idag har får vara kvar men inte utvecklas, eftersom det är dyrt i förhållande till hur mycket el den producera. Den förstör även vår fina natur. Biobränsle ska finnas kvar i den omfattningen som är men vi ser inget positivt med att bygga ut den ännu mer. Vid förbränning släpper den även ut farliga ämnen som koldioxid och svavel. Om biobränslet skulle öka så skulle det till slut inte finnas någon skog kvar. Då skulle det knappast komma några turisterna och staten förlorar massa pengar på det. Solenergi tycker vi inte heller är något bra alternativ. Solceller är för dyra och producera för lite ström och tar stor plats. Solfångare tycker vi är ganska bra men så himla effektiv är den inte. Vi tror att solenergi är något för de varmare länderna. Fossila bränslen vill vi avveckla för de släpper ut för mycket farliga utsläpp i form av koldioxid, svavel och andra giftiga ämnen. Det bidrar även till växthuseffekten som bland annat innebär temperatur- och klimatförändringar. Vi vill istället utveckla kärnkraftverken, vi tycker riskerna är minimala att det skulle hända en allvarlig olycka i svenska kärnkraftverk eftersom säkerhetssystemen är så höga. Vi vill ha kärnkraftverk med samma säkerhet som vi idag har i Sverige, inte de säkerhets systemen som vi har i andra länder. Olyckan som hände i Tjernobyl skulle omöjligt kunna hända i svenska kärnkraftverk. I Tjernobyl stängde de av säkerhetssystemet för att göra några tester men de gick snett och de drabbades av en allvarlig olycka (finns att läsa mer om på ”kärnkraftverk”). Idag används fissionskraft i våra kärnkraftverk (vilket betyder att man delar uran atomen). Vi vill istället utveckla forskningen kring fusionskraft (vilket betyder att man slår ihop två uranatomer). Vid fusionskraft bildas inget radioaktivt avfall. Endast delar av reaktorn blir radioaktiv. Om det ändå skulle hända en olycka trots våra säkerhetssystem så skulle det nästan vara helt ofarligt. Värmepumpar tycker vi är bra för dem som har stora hus att värma upp. Vi vill att bilar och liknande ska använda bränslecellen. Bränslecellen fungerar som ett vanligt batteri, omvandlar kemisk energi i batteriet direkt till el. Bränslecellen använder vätgas och syrgas som bränsle. Kemisk reaktion gör att bränslecellens poler får olika laddning så att elektrisk ström uppstår. Tekniken är väldigt miljövänlig restprodukten blir vatten. Det forskars mycket om att försöka omvandla vatten till vätgas. Forskarna tror att oljan endast kan räcka 20-30 år till sedan är all olja slut. Vätgas framställs idag från oljeraffendrenierna. Idag finns flera bussar som använder bränslecellen. En dröm skulle vara att placera ut stora och många kärnkraftverk på en utav de olika planeterna och sedan frakta strömmen via satellit eller rymdskepp till jorden. Om olyckan trots våra säkerhets system skulle hända, så skulle vi inte märka av det.

14 Sammanfattning

Vårt arbete handlar om energi, i arbetet har vi skrivit om de olika energi källorna. Vi har skrivit vad energi är för något och vad det används till. I Sverige använder vi idag ca: 461 TWh el per år. Energi finns överallt och det måste finnas för att vi ska överleva. Vi måste få i oss energi när vi äter, så mat är en slags energi för att vi ska överleva. Kärnkraften finns i hela världen, ca: 17 procent av all el ifrån kärnkraft. Det finns 441 kärnreaktorer i världen i 37 olika länder. Nästan hälften av all el i Sverige kommer ifrån våra kärnkraftverk. Det som hände i Tjernobyl är världens allvarligaste kärnkraftsolycka och orsakade mycket skada på både människor och miljö.
Vattenkraften står för ungefär hälften av Sveriges elproduktion det finns ca: 1200 vattenkraftverk i Sverige. Vattenkraftverken är dyra att bygga men när det är färdiga så levererar det billig el eftersom bränslet som är vattnet är helt gratis. Man håller på att bygga världens största damm vid Yangtzefloden i Kina. Vindkraften står för ca: 0,4 procent av Sveriges totala elproduktion och i världen består vindkraften av ca: 1 procent av elen som produceras. Vi ska bygga ett vindkraftverk som ska stå och snurra nu under hösten. Ca: 3 meter högt och en diameter på 110 cm, sedan ska vi göra en utvärdering av bygget och se hur mycket vi har fått ut av det. I Danmark finns det en vindkraftverks park det kallas Horns rev, där finns 80 stycken vindkraftverk som står ute i havet.
Det finns två olika sorters solenergi, solfångare och solceller. Solfångare används för att värma upp huset och värma upp vatten så du kan diska, bada eller duscha. Solceller omvandlar solens strålar till elektricitet. Solceller är mycket dyra och producerar ytterst lite elektricitet. Nordens största solceller anläggning finns på Ikeas tak i Älmhult. I fossila bränslen ingår olja, kol, torv och naturgas. Alla de bränslena har bildats under många miljoner år, under högt tryck och temperatur. Alla de fossila bränslena finner vi i marken. Biobränsle är bränslen ifrån växtriket som trädbrä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Energi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-05-22

    vad fick ni för BETYG? ií dett

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-06]   Energi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3494 [2019-06-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×