Kroppens uppbyggnad

10 röster
62991 visningar
uppladdat: 2005-02-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Skelettet:

Uppbyggnad
Människokroppen har ca 206 ben men det kan variera från person till person.
Dessa ben finns i kroppen:
1. Halskotor
2. Nyckelben
3. Skulderblad
4. Bröstben
5. Överarm
6. Strålben
7. Armbågsben
8. Handrotsben
9. Mellangansben
10. Fingerben
11. Revben
12. Ländkotor
13. Tarmben
14. Korsben
15. Blygdben
16. Sittben
17. Lårben
18. Knäskål
19. Vadben
20. Skenben
21. Fotrotsben
22. Mellanfotsben
23. Tåben

Skelettets funktion är att hålla upp kroppen och hjälper till så att vi kan röra oss.
Det är även så att skelettet kan ta vissa smällar så att vi inte gör illa andra organ inne i kroppen.
Ryggraden och diskarna är till för stötdämpning när man går eller sitter. Skillnaden på skelettet mellan en aktiv person och en passiv person är att när man är aktiv så tränar man musklerna i ryggen och musklerna kring ryggraden, detta bidrar till att man får en starkare rygg och har inte har lika lätt för att göra sig illa. Naturligtvis mår man även bättre, kroppen blir uthålligare, man blir inte lika ofta sjuk på grund av att immunförsvaret stärks. Om man dricker mjölk och får i sig kalcium så får man ett starkare skelett och viktigast är kalcium då man växer och benen ”sträcks” ut. Då man är gammal och en passiv person, som inte tränar så har man större risk för att få benskörhet, vilket betyder att man har lättare för att bryta benen i kroppen än en person som är vältränad.

Lederna

Uppbyggnad
En led består av en ledkapsel och en ledhåla med ledvätska.
Det finns många olika sorters leder, det finns sex olika sorter, och man delar in de efter ledytornas utseende:


Kulled: där ledytorna är runda. Exempel på denna ledtyp är höftled och axelled.
Gångjärnsled: där man egentligen bara har en rörelseaxel, t.ex. Böjning – sträckning. Exempel på detta är fingerlederna.
Vridled: där två ben kan vrida sig i förhållande till varandra. Exempel på detta är leden mellan strålben och armbågsben i armbågen.
Planled: där ledytorna är plana och kan röra sig mot varandra, t.ex. Ledytorna på kotornas ledutskott.
Sadelled: som ser ut som två sadlar som ligger mot varandra. Exempel på detta är leden mellan stora mångkantiga benet och tummen.
Äggled: där ledhuvudet ser ut som ett ägg. Exempel på detta är leden mellan underarm och hand.

Ledernas funktion Är till för att vi ska kunna röra på oss på ett effektivt sätt. För att vi inte ska ramla ihop, benen måste även mötas någonstans och det är precis vad de gör i lederna.

Allsidig träning är bra för lederna för att det är större chans att man inte blir skadad, sträckt eller att lederna blir ömma.

Vid fysisk ansträngning Tänjs lederna ut och stärks. Kan medföra sträckningar, därför är det viktigt att man stretchar efter varje träningspass.

Musklerna

Uppbyggnad:
Muskelcellerna ligger jämsides med varandra i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna. Den fortsätter ut i muskelns sena, som är uppbyggd av stram bindväv. Flera muskler kan ligga i muskelfack som avgränsas av bindväv.
Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet genom den. I bindväven går även nerver som förmedlar information till och från muskeln.

Människokroppen består av följande kända muskler:

1. Huvudets muskler: I ansiktet finns flera små ytliga muskler som sköter mimiken, samt öppnar och stänger ögonen och munnen.
2. Halsens muskler: Stora nickmuskeln eller sneda halsmuskeln, Skalenusmuskler
3. Nackens muskler: nackrosetten
4. Ryggens muskler: kappmuskeln, breda ryggmuskeln
5. Bröstkorgens muskler: stora och lilla bröstmuskeln, interkostalmusklerna, mellangärdet
6. Bukens muskler: raka bukmuskeln, sneda bukmusklerna
7. Skuldrans muskler: Kappmuskeln, Breda ryggmuskeln, Stora bröstmuskeln, Lilla bröstmuskeln, Främre sågmuskeln, Skulderbladshöjaren, Deltamuskeln, Rotatorkuffen
8. Överarmens muskler: tvåhövdade armböjaren, trehövdade armsträckaren
9. Underarmens muskler: (inga direkt namn)
10. Handens muskler: (inga direkta namn)
11. Bäckenets muskler: (inga direkta namn)
12. Höftens muskler: Ländtarmbensmuskeln, Stora sätesmuskeln, Mellersta sätesmuskeln, Lilla sätesmuskeln
13. Lårets muskler: fyrhövdade lårmuskeln, Skräddarmuskeln, hamstrings., stora inåtroteraren
14. Vadens muskler: trehövdade vadmuskeln, akillessenan
15. Fotens muskler: (inga direkta namn)

Några olika stora muskelgrupper är:
Bålens muskler som består av ryggmuskler, bukmuskler och diafragma.
Skuldrans muskler som består av kappmuskeln, breda ryggmuskeln, stora och lilla bröstmuskeln och deltamuskeln.
Armens muskler består av tvåhövdad armmuskel (biceps), trehövdad armmuskel (triceps) och underarmens och handens muskler.
Bäckenets muskler består av en som kallas tarmbensmuskeln.
Lårets muskler består av fyrhövdad lårmuskel, patella och tvåhövdad lårmuskel.
Underbenets muskler består endast av en som kallas trehövdad vadmuskel.
Halsens och huvudets muskler består av stora nickmuskeln, tinningmuskeln, yttre tuggmuskeln och ansiktsmuskler

Musklernas funktion: är till för att vi ska kunna röra på oss, orka våran egen kroppstyngd.
När man tränar sina muskler så blir de större och starkare så att man orkar mer och man ger de syre. De blir mycket mindre och tynar nästan bort då man inte tränar sina muskler. Man måste träna musklerna i t.ex. ryggen så man inte får ont och man blir mindre känslig för smärta. Med andra ord: Musklerna ger rörelseförmåga, stadga och skydd.

Muskler ger följande:
– stadga åt skelettet
– skydd åt de inre organen
– möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner
– kontroll över tarmens och urinblåsans tömning
– hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna

Nerv och muskelfunktionen:
Uppbyggnad: Hjärnan delas in i tre olika delar: stora hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen, hjärnstammen kan även delas in i mellanhjärnan, mitthjärnan, bryggan och förlängda märgen.
Centrala nervsystemet...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kroppens uppbyggnad

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Milenko Gajic 2020-01-31

    super ,super bra

  • Milenko Gajic 2020-01-31

    super,super bra.

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-03]   Kroppens uppbyggnad
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3440 [2020-04-05]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×